Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fehr, Fredrik - 2. Fehr, Isak - 3. Fehr, Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fehman
500
Fehr
Isak Fehr.
Han fördömde bl. a. det omåttliga
katekesplugget vid landets skolor. F.
började utgiva skriftserien "I
religiösa och kyrkliga frågor" 1891 och
utgav av densamma 31 nr till 1895,
då S. A. Fries övertog utgivarskapet.
Där ingingo många av den nya tyska
teologins skrifter. En systematisk
framställning av sin åskådning gav
F. i sitt arbete "Undervisning i
kristendomen i anslutning till Luthers
Lilla katekes" (1894). F. var en
stridbar, kanske ibland alltför stridbar,
polemiker och apologet för en ny
teologi och för evangelisk frihet även
i det teologiska ståndpunktstagandet.
Men han var icke blott detta. Han
var också en synnerligen framstående
och uppskattad predikant och
församlingsherde. Hans
predikoframställ-ning var livfull och befriad från
"Kanaans tungomål". Han utgav två
samlingar predikningar (1879 och
1881). Märkligt var också hans stora
intresse för skol- och
undervisningsfrågor. Som en kuriositet kan
nämnas, att Olaus Petristatyn vid
Storkyrkan, som restes några år efter F:s
död, lånat dennes anletsdrag. Den
stridbara och karaktärsfasta anden
var utmärkande både för
reformatorn, Storkyrkans förste lutherske
predikant, och för F., den talangfulle
talesmannen för den nya teologi, som
också inaugurerar
Luther-forskningens renässans. — Gift 1879 med Annie
Martina Gibson. — Litt.: S. A. Fries,
"F. F." (1896). E. B—n.
2. Fehr, Isak Nikolaus, skolman,
kulturhistoriker, f. 28 dec. 1850 i
Stockholm, † 17 sept. 1929 på
Sotholmen i Västerhaninge skn, Stockholms
län. Bror till F. 1. — F. avlade
mo-genhetsex. i Stockholm 1870 och blev
fil. kand. 1875, fil. lic. 1880 och fil.
dr 1884, allt vid Uppsala univ. Han
var lärare vid Nisbethska flickskolan
i Uppsala 1877—82 och tillhörde där-
efter Högre allm. läroverket i
Strängnäs, 1882—85 som vik. lektor och
1885—1917 som lektor i historia och
geografi samt modersmålet. Därjämte
var lian läroverkets bibliotekarie 1887
—191S, domkyrkobibliotekarie från
1887 och föreståndare för
Strängnäs arbetarföreläsningsanstalt
1898—-1913. — Bland F:s
litteraturhistoriska arbeten märkas "Anders Odel"
(1880) och "Studier i frihetstidens
vitterhet: Den politiska visan" (1883,
drsavhandl.). Mest känd har han
emellertid blivit genom sitt
värdefulla kulturhistoriska författarskap.
Resultaten av sina forskningar, som
främst rörde hans egen stad och län,
framlade lian i många skrifter, ss.
"Strängnäs, det forna och det
nuvarande" (1910; 2:a uppl. 1920) och
"Södermanland genom tiderna" (1918,
i "Sörmlandsboken"). Med åren blev
Strängnäs domkyrka och dess
historia hans huvudintresse. F. utgav med
inledning och anmärkningar
"Strängnäs stads tänkebok på 1590-talet"
("Bidrag till Södermanlands äldre
kulturhistoria", 12, 1903). Stor
spridning vann hans läsebok "Geografiska
skildringar" (1—4, 1895—98; flera
uppl.). Därjämte publicerade han
talrika smärre uppsatser, bl. a.
biografier över Jonas Alströmer (i Läsning
för folket 1905) och Linné (i Ord och
bild 1907), samt var en flitig och
uppskattad föreläsare. Han innehade
många uppdrag och tillhörde bl. a.
domkapitlet, landstinget och
stads>-fullmäktige (en tid som v. ordf.) samt
var ordf. och sekr. i Södermanlands
fornminnesfören. 1885—1922. — Gift
1888 med Charlotte Strömberg. S. L.
3. Fehr, Martin Nikolaus, jurist,
politiker, f. 6 dec. 1885 i Stockholm, †
20 febr. 1938 därstädes. Son till F. 1. —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1903
blev F. jur. kand. 1908, jur. lic. 1910
och jur. dr s. å., allt vid Uppsala univ.
Han avlade reservofficersex. 1908 och
var 1908—14 underlöjtnant och 1914
—20 löjtnant i Svea livgardes reserv.
Vid Uppsala univ. var han 1910—17
docent i romersk rätt och uppehöll
ht 1910—vt 1914 skilda professurer
inom juridiska fakulteten (läsåret
1913—14 professuren i civilrätt och
romersk rätt). Efter att genom
sedvanlig tingstjänstgöring ha förvärvat
domarmeriter hade han 1915—18
anställning vid G. Sandströms
advokatbyrå i Stockholm och tillhörde från
1917 Sveriges advokatsamfund. Sistn.
år blev F. docent i civilrätt och
romersk rätt vid Stockholms högskola,
i vilken egenskap han kvarstod till
1929. Eedan 1918 förordnades han till
led. å Justitiedep:s lagavd. och var
jan.—sept. 1919 chef för denna avd.
Lagskrivningsarbetet var emellertid
icke F:s rätta element, hans
vetenskapliga och praktiskt juridiska samt
icke minst hans pedagogiska intressen
krävde att mera komma till sin rätt,
och han övergick därför 1919 till den
professur i rättsvetenskap vid
Handelshögskolan i Stockholm, till vilken
han s. å. fått kallelse. Han var
1929—-36 också högskolans rektor. Från 1920
bedrev lian egen advokatverksamhet i
Stockholm, varvid han särskilt
anlitades för affärsjuridiska uppdrag. ■—-Vid
sidan av sin egentliga verksamhet som
prof. och advokat engagerades F. för
ett stort antal offentliga och andra
uppgifter. Han hade tidigt varit politiskt
intresserad; till sin åskådning var
han liberal, och han fungerade 1921—
22 som politisk ledarskribent i Dagens
nyheter. I samband med tillkomsten
1923 av Sveriges liberala parti
inträdde han, ansluten till detta, i det
aktiva politiska livet och var 1923—30
led. av Första K., där han kom att
intaga en framskjuten ställning som en
av partiets ledande krafter. Vid 1927
och 1928 års riksdagar tillhörde han
konstitutionsutskottet, vid 1929 och
1930 års riksdagar första
lagutskottet. Under de parlamentariska
striderna i försvarsfrågan vid mitten av
1920-talet intog han en klart
markerad försvarsvänlig hållning. F. var
1924—26 en av de s. k.
kanslihusdele-gerade, fungerade 1924—27 som ordf.
för de av Kommerskollegium
tillkallade sjöfartsavgiftssakkunniga, var
1928—30 ordf. för
lotsförfattnings-sakkunniga och 1931—35 ordf. i
kommittén ang. privatanställdas rättsliga
ställning. Sistnämnda uppdrag torde
lian själv ha betraktat som särskilt
viktigt; kommittéarbetets slutliga
resultat blev 1936 års lag om
förenings-och förhandlingsrätt, en lagstiftning,
som för F. framstod som synnerligen
angelägen. F. var 1928—34
riksbanks-fullmäktig och utsågs 1932, närmast
som företrädare för Riksbankens in-
Martin Fehr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
