Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjellstedt, Peter - Fjellström, släkt - Fjellström, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjellström
523
Fjellström
Hans hälsa tålde emellertid ej
klimatet, och 1835 måste han lämna sitt
framgångsrikt började arbete på detta
missionsfält. Han sändes då till
Smyrna i Mindre Asien för att verka på
det svårarbetade muhammedanska
missionsområdet. Där kom han också
att göra en insats för de
grekisk-ortodoxa kristnas räkning. I Smyrna togs
hans ovanliga språkbegåvning — han
uppges ha behärskat 12 språk och
kunnat läsa 30 — i anspråk för en
revision av den turkiska bibelövers.
Han utgav även en del smärre
skrifter på turkiska. Då egentligt
missionsarbete inom den
muhammedanska världen ansågs utsiktslöst, fick F.
lämna Smyrna efter fem års
verksamhet, 1840. Han trädde då i tjänst som
resepredikant för
Baselmissionssäll-skapet och propagerade för missionens
sak under resor i Tyskland, Schweiz
och Frankrike till 1843, då han
återvände till hemlandet för att därefter
ägna detta sitt huvudsakliga arbete.
Redan från början följdes hans
verksamhet där av framgång. Han
medverkade inspirerande vid bildandet av
Lunds missionssällskap 1845 och blev
1847 ledare för dess missionsinst. ocli
1846 red. för dess organ, Lunds
mis-sionstidn. År 1856 förlades
missionsinst. till Stockholm och senare till
Uppsala, där det ombildades till ett
läroverk för blivande präster och fick
namnet Fjellstedtska skolan. F.
lämnade 1862 skolans ledning och ägnade
sig därefter helt åt sina
propagandaresor för missionen och sitt
skriftställarskap. Under 40 års tid for han land
och rike runt som evangelist och
missionshärold. Som ingen annan kunde
han tala inträngande och
uppfordrande, då det gällde hans hj ärtesak, den
yttre missionen. Men han var också
evangelisten, som verkade för den inre
missionen, för väckelse och helgelse
hos de enskilda. Båda riktningarna
för missionsarbetet hörde för F. nära
samman. Genom väckelsen inom
landet skulle också ivern att missionera
utåt komma. F. var en av landets
mest omtyckta predikanter. Han
samlade stora åhörarskaror, var han än
framträdde. Han talade fritt, utan
koncept, och hans predikan formade
sig helst till en inträngande analys av
bibeltexten, varvid han lät det ena
bibelordet belysas av det andra. Därvid
understöddes han av ett otroligt
minne för bibelställen. Han talade enkelt
och flärdfritt, evangeliskt och
innerligt, på ett sätt, som icke gärna
lämnade någon oberörd men väl mången
omvandlad och förnyad. Hans
personlighet imponerade genom sitt allvar
och sin förandligade karaktär. En
nära vän till honom, prosten J.
Sandell, sade om honom: "Hans person
Peter Fjellstedt.
inger en obeskrivlig vördnad, såväl
för sin ödmjukhet som det heliga
allvar, vilket genomträngt hela hans
väsen." För missionstankens
genombrott i Sverige var hans verksamhet
den egentligt avgörande faktorn. —
Av F:s skrifter liar hans "Biblia, det
är all den heliga skrift, med
förklaringar" (1849—55; 9:e uppl. 1886)
blivit mest läst och beundrad. Han
utgav även ett flertal andra skrifter
rörande missionen och i
uppbyggligt svfte. De ingå i F:s "Samlade
skrifter" (1—3, 1883—84); i 3:e
delen finns hans självbiografi. — F.
blev 1853 teol. dr i Halle. En
minnessten restes 1942 på Fjällane, platsen
för hans födelse. — Gift 1831 med
Christiania (Nanny) Beata
Schweitzer-barth från Stuttgart. — Litt.: C.
Anshelm, "P. F." (1—2, 1930—35).
E. B—n.
Fjellström, släkt, vars äldste
kände stamfar hette Erie och levde vid
slutet av 1500-talet. Hans son,
bonden Per i Nora skn i Ångermanland,
hade sonen Erie, kyrkoherde i Silbo-
jokk i Lappland (f. 1618, † 1697),
som efter födelsesocknen antog
släktnamnet Noræus. Dennes äldste son,
Per Ericsson, kyrkoherde i Silbojokk
(f. 1657, † 1706), ändrade namnet till
F. Dennes son,
kronobefallningsman-nen på Gotland Erie F. (f. omkr.
1688, † efter 1748), blev far till
por-trättmàlaren Per F. (f. 1720, † 1790).
En yngre bror till Erie F. var
lappmissionären Pehr F. (se nedan).
Fjellström, Pehr, präst, lapsk
filolog, f. 2 mars 1697 i Silbojokks
förs., Pite lappmark, Norrb. län, †
30 juni 1764 i Lycksele, Västerb. län.
Föräldrar: kyrkoherden Per Ericsson
Noræus F. och Agatlia Læstadia. —
F., som liade ej mindre än 17 syskon,
blev vid tio års ålder faderlös men
fick hjälp med studierna och vistades
i Stockholm, där han besökte
Storskolan, och från 1715 i Uppsala. Han
blev 1719 skolmästare vid
Skytteanska lappskolan i Lycksele och 1739
kyrkoherde där. År 1755
befordrades han till prost. — F. var sedan
barndomen förtrogen med lapparnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
