Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjellström, Pehr - Fjelner, se även Fjellner - Fjelner, Alfred - Fjetterström, Märta, konstväverska, se Måås Fjetterström - Fjällbäck, Lars - Fjällbäck Holmgren, Karin - Flach, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjelner
524
Flach
Xars Fjällbäck.
språk och levnadssätt. Redan tidigt
kände han sig kallad att verka för
lapparnas kristliga upplysning, ocli
sedan lian kommit till Lycksele,
arbetade lian trots en från 1730-talet
besvärande sjuklighet oförtrutet och
med framgång mot lapparnas
okunnighet och vidskepelse. En
kulturfrämjande insats, som väsentligen
hade F. till upphovsman, var
skapandet av ett lapskt bokspråk. Under
sin lärartid sysslade lian med
förarbeten till en sv.-lapsk ordbok i syfte
att underlätta prästernas studium av
lapska språket. De hade nämligen
tidigare i stor utsträckning måst
anlita tolk. Genom landshövding
Gyl-lengrips försorg kunde F. 1738 på
allmän bekostnad utge "Dictionarium
sueco-lapponicum", "Grammatica
lap-ponica" och en lapsk övers, av
Svebi-lius’ förklaring till Luthers lilla
katekes. Är 1744 utgav han fyra lapska
arbeten, nämligen ABC-bok, Luthers
lilla katekes, kyrkohandbok
("Gät-Kirje") och psalm- och evangeliebok
("Psalm-Kirje"). Den övers, av Nya
testamentet (’Ädde testament"), som
P. fick i uppdrag att utföra ocli som
kom ut 1755, grundar sig
huvudsakligen på de sydligare lappmarkernas
språk. Ehuru den var svårbegriplig för
de längre norrut boende lapparna, kom
den att representera det lapska
kyrkospråket, tills 1903 Nya testamentet
utkom på ren lulelapska, vilken
språkform sedermera blivit förhärskande i
lapskt tryck i Sverige. — Av stort
intresse är F:s 1755 utkomna "Kort
berättelse om lapparnes björna-fänge
samt deras der vid brukade
vidskep-pelser". — Gift 1) 1719 med
Margareta Burman, † 1733; 2) 1735 med
Catharina Sjöberg. A. A.
Fjelner, se även Fjellner.
Fjelner, Alfred, tidningsman,
författare, f. 10 jan. 1877 i Ivetofta
skn, Kristianst. län, † 22 mars 1936
i Malmö. Föräldrar: lantbrukaren
Hans Håkansson och Karna Nilsson.
— F., som blev student i Lund 1894,
var medarb. i Lunds dagblad 1898
—1907 och i Sydsv. dagbladet
snällposten 1907—36. Han blev 1916 sekr.
i Skånes konstfören. och var
dessutom bl. a. styr.-led. av Skånes
natur-skyddsfören. Under sign. Sic gjorde
lian sig på såväl vers som prosa
känd ss. en kvick och slagfärdig
förf., och lian vann stor popularitet
genom sina rimkrönikor (även i
radio), diktsamlingar (innehållandebl. a.
skånska naturdikter) och satiriska
kåserier. Bland hans mycket
uppskattade s. k. Typböcker torde "Typer och
tankar" (1927) och "Typer och
texter" (1929) ha blivit mest lästa, och
i lians övriga författarskap märkes
den biografiska essäsamlingen
"Skånska mannar från Lund" (1935). —
Gift 1910 med Hedvig Ester
Johansson. R. A.
Fjetterström, Märta,
konstväverska, se Måås Fjetterström.
Fjällbäck, Lars Johan, ingenjör,
f. 15 aug. 1883 i Stockholm.
Föräldrar: fabrikören Johan Alfred
Fjällbäck och Carolina Carlsson. ■—- Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1902
genomgick F. Tekn. högskolans fackavd. för
skeppsbyggnadskonst 1902—06. Han
verkade som varvsingenjör och
skepps-byggnadskonstruktör i Förenta
staterna 1907—09 och i S:t Petersburg
1910—11. Han genomgick flygskolan
i Pau, Frankrike, där han 1912 som
fjärde svensk erövrade internat,
avia-tördiplom. Därefter blev F. en pionjär
för sv. flygplanstillverkning. Han var
1912—13 ledare för Sv.
aeroplankon-sortiet, som i en verkstad i Stockholm
1913 byggde den första till sv. staten
sålda svenskbyggda flygmaskinen.
Ären 1913—16 var F. innehavare av
Sv. aeroplanfabriken i Stockholm,
1916 var han chefsingenjör vid ab.
Södertälje verkstäders aeroplanavd.
och 1916—23 verkst. dir. och
chefsingenjör vid Nordiska aviatik ab.
samt led. av samma bolags styr. Är
1923 gick han i statens tjänst som
arbetschef vid marinflygets
verkstäder vid flottans varv i Stockholm,
1925 blev han statens besiktningsman
för luftfartyg och 1926, då ett
självständigt flygvapen bildades,
överflyttades lian till Flygstyr. som
flygöveringenjör och chef för Flygstyr :s
tekniska byrå. Vid Flygförvaltningens
organiserande 1936 utnämndes han
till flygdir. av första graden och chef
för kontrollbyrån på
Flygförvaltningens materielavd. Ären 1938—42 stod
lian till souschefens vid
Flygförvaltningen förfogande och pensionerades
1943. Han liar varit sakkunnig i flera
kommittéer rörande flygfrågor. —
Gift 1916 med Susanna (Susie)
Bol-ling. S. R.
Fjällbäck Holmgren, Karin
Helena, socialpolitiker, f. 31 juli 1881
i Stockholm. Syster till föregående.
—- F. avlade mogenhetsex. 1899,
studerade vid Stockholms högskola
ocli Uppsala univ. och ägnade sig
därefter åt socialt ocli politiskt
arbete. Hon var bl. a. sekr. och v. ordf.
i styr. för Kvinnans politiska
röst-lätt 1911—20, led. av styr. och
föreståndare för Centralförb. för socialt
arbete 1918—30, stadsfullmäktig i
Stockholm 1919—23 samt led. av
Frisinnade landsfören:s verkst. utskott
1920—23 och av Stockholms
folkskoledirektion 1924—28. Sin kanske
viktigaste sociala insats har F. gjort inom
barnavården, bl. a. som v. ordf. i
Stockholms stads barnavårdsnämnd
1931—37 samt som led. av styr. för
Skrubba skyddshem och för Eknäs
skyddshem 1928—37. Hon var 1930—
40 styr.-led. i Fredrika-Bremer-förb.
och är sedan 1939 v. ordf. i styr. för
Socialinst. F. var 1930—38 led. av
styr. för sällskapet Nya Iduns nämnd.
Hon är sedan 1939 led. av
sinnessjuknämnden. — F. är en talangfull
debattör och har hållit sociala
föreläsningar över hela landet. Hon har
utgivit talrika sociala och politiska
skrifter. Är 1930 erhöll hon Illis
quo-rum. — Gift 1906 med prof. Nils
Holmgren. E. Bm.
Flach [-ck], ätt, härstammande från
den urgamla tyska riksomedelbara
adliga ätten Flach von
Schwarzenberg från Elsass. Ättens äldste kände
stamfar, riddaren Wilhelm Flach von
Schwarzenberg, omnämnes år 1209.
En ättling till denne var
stormästaren för Johannitorden Philip Flach
von Schwarzenberg (f. 1525 i
Franken). Hans bror, enligt gamla
kejserliga brev "det romerska rikets
läne-och vapenförvant" Sigismund F., blev
stamfar för den sv. ätten. Hans son-
Karin Fjällbäck Holmgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
