Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flodin, Ferdinand - Flodin, Henning - Flodin, Johan Gustaf, biskop, se nedan - Flodin, John - Flodin, Louise - Flodin, af Flodin, släkt - Flondin, Johan Gustaf - Floding, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Floderus
536
Flodin
barnfotograf. Initiativrik och
intresserad av nya tekniska rön sökte han
utnyttja dessa för sin verksamhet och
bidrog därigenom, liksom genom sina
uppsatser, föredrag och
demonstrationer, verksamt till fotografikonstens
utveckling, framför allt till nya
fotografiska förfarandens (bl. a.
carbro-tryckets) förbättring och utbredning.
F. medarbetade i olika
fackpublikationer ss. i den engelska Photograms
samt i Nordisk tidskr. för fotografi.
F. utställde även separat ocli erhöll
flera förtjänsttecken, ss. Sv.
fotografernas förb:s medalj 1920 och
Adelsköldska medaljen 1921. Han var
kommissarie för avd. för konstnärlig
fotografi vid de internat,
fotografiutställningarna i Liljevalchs konsthall
i Stockholm 1924 och 1934, liksom vid
Fotografiska fören :s internat,
fotografiska salonger. — F. var sekr. i Sv.
fotografernas förb. 1907—15 och ordf.
i dess stockholmskrets 1916—19. -—
Gift 1888 med Leontine Alfonsine
Thyberg. H. B.
Flodin, Gustaf Henning,
metallurg, f. 15 febr. 1871 i
Västerhaninge skn, Stockholms län, f 5 mars
1940 i Stockholm. Föräldrar:
befallningsmannen Johan Petersson i
Nö-desta ocli Fredrika Charlotta Flodin.
■—- F. studerade vid Tekn. högskolan
(Bergsskolan) 1893—94. Han lärde
känna dr Gustaf de Laval och
verkade 1895—1909 som kemist vid dennes
kemiska laboratorium i Stockholm.
Han tog där särskilt verksam del i
utarbetandet av den de Lavalska
zinkprocessen. Åren 1902—04 var han
överingenjör vid ab. Kalfbäcken, 1904—08
teknisk dir. i Société anonyme
mé-tallurgique procédé de Laval,
Stockholm, 1910—15 teknisk ledare för
Trondhjems zinkverk och frän 1916
anställd hos v. häradshövding Knut
Tillberg. Vid Hagfors järnverk
utexperimenterades pä Uddeholmsbolagets
bekostnad 1924—27 hans på sin tid
omtalade metod — kallad Flodins
eller Flodin-Gustafssons metod — att
tillverka smidbart järn och stål direkt
ur malmen medelst elektrisk
smältning, en metod, som senare
utvecklats än mer av andra metallurger.
— Gift 1) 1898 med Ida Sofia
Wilhelmina Flodin, † 1909; 2) 1912 med
Hildur Charlotta Agurell. S. K.
Flodin, J ohan Gustaf, biskop,
se nedan.
Flodin, J olin Henrik, ämbetsman,
f. 19 jan. 1865 i Stockholm, † 20 okt.
1932 därstädes. Föräldrar:
verkmästaren Johan Vilhelm F. och Eva
Johansson. — F. blev student i
Stockholm 1884 och avlade hovrättsex. i
Uppsala 1895, varefter han
tjänstgjorde vid ting och i olika
ämbetsverk, tills han 1899 blev bokhållare
Johan Gustaf Flodin. Målning (detalj) av
P. Bränder (Adolf Fredriks församling,
Stockholm).
vid Järnvägsstyr:s trafikbyrå; lian
blev byrådir. vid taxebyrån där 1908.
Åren 1914—29 var han överdir. i
Järnvägsstyr. —- F. var ofta anlitad för
utredning av viktiga järnvägsfrågor;
han var bl. a. generalsekr. i
järnvägskommittén 1918—22, ordf. i
kommissionen för revision av
järnvägstrafikstadgan 1920—24 ocli sakkunnig för
utredning av de enskilda
järnvägarnas fusionsfråga. Vid flera internat,
järnvägskongresser var han
delegerad, varjämte lian var skiljedomare
vid den järnvägstekniska
avvecklingen av den franska regimen i Ruhr.
Åren 1903—13 var han sekr. i Sv.
järnvägsfören. och 1917—23 ordf. i
Stockholms stads första livresnämnd.
— Gift 1899 med Sofia Moria
Leffler. T. M.
Flodin, Louise Charlotte
Cliris-tiana, typograf och publicist, f. 17
sept. 1828 i Kil, Örebro län, † 20 mars
1923 i Stockholm. Föräldrar: pastorn
Olof Söderqvist och Charlotte Falk.
— F. verkade 1848—56 som lärarinna.
Hon tog sistn. år anställning som elev
vid ett boktryckeri i Örebro. År 1858
övertog hon ett litet tryckeri i
Arboga ocli utgav därifrån Arboga tidn.
Hon var den första kvinna i Sverige,
som uttagit tillståndsbevis för
utgivande av tidn. Under långa tider var
F. ur stånd att få kvinnliga
medhjälpare, varför hon själv både skrev,
redigerade, satte, korrekturläste och
tryckte sin tidn. Efter hand lyckades
hon utbilda en grupp kvinnliga
typografer, och med dem och tryckeriet
flyttade lion 1862 till Stockholm, där
hon 1862—64 utgav tidskr. Iris. Hon
fortsatte med tryckerirörelsen och
utbildade kvinnliga typografer till 1874
samt bedrev förlagsverksamhet till
1913, då denna inköptes av Albert
Bonniers förlag. — Gift 1865 med
bokförläggaren Sigfrid Flodin. E. Bm.
Flodin, af Flodin, släkt,
härstammande från skattebonden i
Jure-stads by i Floda skn i Södermanland
Anders Andersson (f. 1655), vars son
Peter, borgare i Torshälla (f. 1693),
efter hemsocknen antog släktnamnet
F. Han blev far till biskopen Johan
Gustaf F. (se nedan), vars barn 1799
för faderns förtjänster adlades med
namnet af F. Ätten utdog med
biskopen Johan Gustaf F:s sonson,
egendomsförvaltaren Elias Gustaf af F.
(f. 1817, † 1903).
Flodin, J ohan Gustaf, biskop,
f. 18 jan. 1741 i Torshälla, † 4 jan.
1808 i Västerås. Föräldrar:
handlanden Peter F. och Christina Catharina
Hedberg. — F. blev student 1759, fil.
mag. 1764 och docent i grekiska
litteraturen 1766, allt vid Uppsala univ.
Han prästvigdes 1767, kallades s. å.
till adjunkt i Storkyrkoförs. i
Stockholm och utnämndes 1771 till
hovpredikant. Vid bildandet 1773 av Adolf
Fredriks förs. i Stockholm blev F.
kyrkoherde där och erhöll därjämte
1782 Solna förs. till prebende. År
1779 promoverades han till teol. dr i
Uppsala, blev ordenskaplan 1784 och
utnämndes till pastor primarius och
kyrkoherde i Storkyrkoförs. 1786.
Han var 1786—94 lärare i kristendom
för Gustav (IV) Adolf och blev
överhovpredikant 1792, ordensbiskop 1794
ocli biskop i Västerås stift 1800. —
F. rönte mycken uppskattning som
predikant. Sin största betydelse fick
lian genom sin verksamhet som
kunglig lärare. G. J. Adlerbeth har yttrat
sig kritiskt därom och framhållit, att
F:s inflytande ej alltid var gott, då
han hos sin elev inskärpte "en sträng
och ofördragsam ortliodoxi" och
"förhöjde begreppen om konungamaktens
oinskränkta rätt till blind lydnad".
För sitt avancemang torde F. främst
haft att tacka svärfadern pastor
primarius, senare biskopen Göran
Schröder och svågern statssekr. Elis
Schröderheim. Även Gustav Adolf var
honom mycket bevågen. F. bevistade
riksdagarna 1786—1800, blev 1793
led. och senare ordf. i
ecklesiastikkommittén ocli erhöll 1799 adelskap
för sina barn. Hans skrifter utgöras
av predikningar ocli religiösa tal. —
Gift 1775 med Ulrica Sophia
Schröderheim. S. L.
Floding, Pehr Gustaf,
kopparstickare, f. 3 mars 1731 i Stockholm, ‡
17 okt. 1791 därstädes. Föräldrar:
komministern Sveno Petri F. och
Christina Digelius. — På grund av
faderns ekonomiska misär vistades F.
på Barnhuset i Stockholm 1738—47.
Sistn. år blev han antagen som elev
i J. E. Rehns s. å. i Stockholm
inrättade gravyrskola och stannade
hos denne i åtta år. Där upptäck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
