Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folcher, Johan - Folcke, se även Folke - Folcke, Nils-Magnus - Folcker, släkt - 1. Folcker, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folcke
547
Folcker
Nils-Magnus Folcke.
Melena Börgesdotter. —- F. blev
student i Uppsala 1684, disputerade
där för magistergraden 1693 och blev
teol. lic. i Giessen 1696 på en av
pietismen präglad avhandl. Efter
in-formatorstjänst i Stockholm blev han
1698 lektor i filosofi vid Kalmar
gymnasium, prästvigdes s. à. och blev
1701 teol. prof. i Pernau i Estland.
Han flydde 1710 till Stockholm undan
ryssarnas härjningar och även sina
kollegers förföljelser mot lionom på
grund av hans bristande renlärighet.
Därefter vann han en torftig
bärgning som tillfällig predikohjälp åt
prästerliga kolleger. I sina
predikningar lade lian fortfarande i dagen
sin pietism och blev efter långvariga
rannsakningar, under vilka han
tappert försvarade sig, av
Justitierevisionen dömd för irrlärighet till
avsättning och fängelse 1718. Efter ett år
frigavs han och erhöll av 1723
års antiklerikala och pietistvänliga
riksdag en liten pension på livstid.
Sina sista sex år tillbragte han på en
gård nära Karlshamn. — Gift med
Catharina Velshuysen. — Litt.: J. A.
Lindgren, "Bidrag till den sv.
pietismens historia" (1, 1879). G. C.
Folcke, se även Folke.
Folcke, Nils-Magnus,
författare, f. 19 aug. 1891 i Stockholm.
Föräldrar: arkitekten Teodor F. och
Matilda Hedlund. — Efter studentex. i
Östersund 1912, studier vid Uppsala
univ. 1912—14 och tjänstgöring som
e. o. kammarskrivare i
Generaltull-styr. 1915—22 har F. helt ägnat sig
åt det författarskap, som han inledde
redan 1913 med den av norrländska
intryck och av Frödings versmelodier
präglade diktsamlingen
"Timmertallar och torrfuror". F„ som gjort sig
mest känd ss. formsäker besjungare
av uppsalastudentens liv, våren,
kvinnan och livsglädjen och som i denna
egenskap kallats "gluntens siste ätt-
ling", har bl. a. utgivit de särskilt i
studentkretsar populära
diktsamlingarna "Uppsalavår" (1916), "Den
förlorade sonen" (1920) och
"Stockholmsår" (1928) samt romanerna
"Arkitekt Cergius" (1927), "Den gråa
floden" (1928), "Gartel kommer hem"
(1933) och "Venus går iland" (1943).
I hans senare diktning möter en
fördjupad känsla och en vidgad, friare
livssyn ss. i diktsamlingen "En far
till sin son" (1939). F. har erhållit
pris för teaterpjäsen "Makt" (1938,
uppförd av Radioteatern 1940). —
Gift 1) 1919—28 med Svea Torborg
Lundh; 2) 1937 med Helga Fredrika
Langeby. R. A.
Folcker, stockholmssläkt, som
enligt traditionen inflyttat från
Tyskland. Släktens äldste med visshet
kände stamfar, trädgårdsmästaren
i Stockholm Gottfried F. († 1790),
blev far till färgaren i Uppsala Gari
Gottfried F. (f. 1778, † 1813),
mode-handlaren i Stockholm Johan Peter
F. (f. 1780. † 1844) och guldsmeden
i Stockholm Gustaf F. (f. 1782, †
1S65), vilka blevo stamfäder för
släktens nu levande trenne grenar. Till
den andra av dessa hörde Johan Peter
F:s son, sidenfabrikören i Stockholm,
sedermera lantbrukaren Johan
Fredrik F. (f. 1810, f 1891). Hans son var
borgmästaren i Strömstad Carl
Gustaf F. (f. 1848, † 1904), som blev far
till restaurangmannen Jonas F. (F.
2). En bror till Johan Fredrik F. var
färgerifabrikören i Stockholm Gustaf
Gottfried F. (f. 1816, † 1876), som
grundade Gust. G. Folckers färgeri.
Till den tredje släktgrenen hörde
Gustaf F:s söner, guldsmederna i
Stockholm Gustaf Theodor F. (f. 1811, †
1877) och Gustaf Robert Leonard F.
(f. 1820, † 1875). Den sistnämnde blev
far till museimannen och
konstskriftställaren Erik F. (F. 1).
1. Folcker, Erik Gustaf,
museiman, konstskriftställare, f. 18 aug.
1858 i Stockholm, † 17 juli 1926 i
Djursholm. Föräldrar: guldsmeden
Gustaf Robert Leonard F. och Hilma
Sofia Maria Norbeck. — F. avlade
mogenlietsex. i Stockholm 1879 och
blev fil. kand. i Uppsala 1886. Sistn.
år fick han anställning vid Nat. mus.
som e. o. amanuens och ägnade sedan
hela sitt liv åt denna institution. Han
blev intendent där 1913 och var
över-intendent och chef 1919—25. Den av
hans företrädare Richard Bergh
utarbetade planen för samlingarnas
omordnande i Nat. mus. fullföljdes av
F. Det var framför allt konstslöjden,
som han intresserade sig för, ocli lian
nyordnade mus:s avd. för
konsthantverk. Ett mångsidigt och
framgångsrikt arbete nedlade han även för
främjande av sv. konsthantverk. Han
Erik Folcker.
tog initiativ till Karl XIV
Johansutställningen (interiörer, möbler m.
m.) i Stockholm 1900, vars organisatör
lian var, och till den stora
stockholmsutställningen (Allm. sv. utställningen
för konsthantverk ocli konstindustri)
1909, som byggdes upp med honom
som en av de ledande; därjämte
ordnade lian flera konstindustriella
utställningar och katalogiserade en rad
konstsamlingar. På sitt fackområde
utövade F. ett omfattande och
betydelsefullt skriftställarskap. Han var
1896—1913 sekr. i Sv. slöjdfören.
och samma tid red. för Meddelanden
från Sv. slöjdfören. (sedan 1905 Sv.
slöjdfören:s tidskr.), där han
publicerade talrika uppsatser. Han
medarbetade även i bl. a. Sv. dagbladet
samt Ord och bild; det var på hans
förslag den sistn. tidskr. erhöll sitt
namn. Bland hans skrifter märkas i
Ord och bild "Utställningen" (1897),
"Utställningsinteriörer" (s. å.) och
"Stockholmsbilder från Karl XII:s
dagar" (1898), i Meddelanden från Sv.
slöjdfören. "Karl XIV Johans stil"
(1900) ocli "Modern möbelkonst på
Parisutställningen" (s. å.), i Sv.
slöjd-förena tidskr. "Ett svenskt
konstindustrimuseum" (1909) och "Kosta
och Orrefors" (1917) samt i Nat.
musei årsbok "De äldsta
Rörstrandsfajanserna" (1919) och "En okänd
svensk fajansfabrik" (1920). På grund
av sin sakkunskap togs F. i anspråk
som juryman vid bl. a.
stockholmsutställningen 1897 och
världsutställningen i Paris 1900. Han tillhörde
stiftarna av Fören. för grafisk konst
1887, valdes från början till sekr. ocli
utsågs vid sin avgång från denna post
1905 till hedersled. Han var även
korresponderande hedersled, av Royal
in-stitute of british architects (1891).
År 1909 erhöll lian Litteris et
artibus. •—- Gift 1S97 med Gerda Maria
Biller. S. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
