Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Freidenfelt, Teodor - Freinsheim, Johann - Fremling, Matthæus - Fremling, Stefan, pseud. för Östlund, Hilding - Frenckel, se även Fraenckel, Frænkel, Fränckel - Frenckell, släkt - 1. Frenckell, Johan Christoffer - 2. Frenckell, Johan Christoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Freidenfelt
598
Frenckell
Matthæus Fremling. Målning (detalj) av M.
D. Roth 1786 (Lunds universitet).
2. Freidenfelt, Magnus Fredrik
Teodor, fiskeriman, f. 13 nov. 1872
i Jönköping, † 14 okt. 1936 i
Karlstad. Föräldrar: hovrättsrådet Gari
Johan Casimir F. och Nanny Ida
Charlotta Hallenberg.— Efter
mogen-hetsex. 1891 studerade F.
naturvetenskap och blev fil. lic. 1908, allt i Lund.
Han var statens fiskeristipendiat 1909
—12, utnämndes till fiskeriintendent
i norra distriktet 1912 samt erhöll
1914 transport till mellersta
distriktet, Karlstad, från vilken
befattning han avgick 1936. •—■ F:s
vetenskapliga produktion omfattar bl. a.
avhandl. rörande hydrobiologiska
frågor, t. ex. "Zur Biologie von
Daphnia longiremis und D. cristata"
samt "Sjön Persöfjärden i
Norrbottens län". Dessutom har han
behandlat gösens ålder ocli tillväxt samt
Vänerns olika sikraser. I den
fiskeri-biologiska forskningen kan han sägas
ha infört matematisk-statistiska
metoder, vilket varit av stor betydelse.
F. har även handlagt för det
praktiska fisket betydelsefulla frågor,
t. ex. Vänern-regleringens och
flottningen® i Klarälven inverkan på
fisket. Fiskerilagstiftningsproblem voro
även föremål för hans intresse, och
han var 1933—36 led. av
insjöfiskeri-sakkunniga. — Ogift. G. S—n.
Freinsheim, J oliann, språkman,
f. 16 nov. 1608 i Ulm i Tyskland, †
30 okt. 1660 i Heidelberg. — F.
studerade vid tyska univ. Han var begåvad
och ägde stor bildning och ansågs
vara en av sin tids främsta latinare.
År 1632 gav ban ut ett tal över
Gustav II Adolf, "Panegyrieus Gustavo
Adolpho scriptus". Han kallades 1642
till Sverige och utnämndes till
innehavare av skytteanska professuren i
vältalighet och politik i Uppsala. År
1647 blev lian drottning Kristinas
bibliotekarie och sv. rikshistoriograf
och erhöll ett rikligt årligt underhåll
av henne. F. lämnade Sverige 1651,
emedan lian hade svårt att uthärda
klimatet. Han blev 1656 prof. i
Heidelberg, där han bodde vid sin död. Hans
mest bekanta arbeten äro hans
kommentarer till olika klassiska förf. och
supplementen till Livius och Curtius,
av vilka "Supplementorum
Liviano-rum ad Cliristinam reginam decas"
utkom i Stockholm 1649. Bland F:s
övriga arbeten märkes "Orationes in
Suetia habitæ" (1655). N. S.
Fremling, Matthæus {Mathias),
filosof, pedagog, f. 17 okt. 1745 i
Malmö, † 20 juli 1820 i Lund.
Föräldrar: handelsmannen Henrik Lorentz
F. och Ingeborg Falck. — F. blev
student i Lund 1762, mag. i Greifswald
1770 och docent i fysik i Lund 1771.
Han studerade 1773—77 anatomi och
medicin i Stockholm, samtidigt som
ban var informator i riksrådet greve
Ribbings hus. År 1782 blev han prof.
i teoretisk filosofi i Lund och var
univ:s rektor 1794 och 1803. Som
akademisk lärare åtnjöt F. ett stort och
av allt att döma berättigat anseende.
I filosofiskt avsieende var han
eklektiker. I de i Lunds univ.-bibl.
bevarade föreläsningsanteckningarna kan
man se, hur vaket han följde med den
filosofiska utvecklingen på den
europeiska kontinenten från den lockeska
empirismen över de franska upplys^
ningsfilosofernas sensualism till Kant,
Fichte och Schelling. Märklig är hans
principdeklaration i Lunds filosofiska
fakultet 9 febr. 1799: "En
fullkomligen fri läsemethod är det element, i
hwilket philosophien endast lefwer.
Skall derföre vetenskapernas
framgång befordras, så måste stridiga
lärobyggnader icke mindre nu, än
tillförne fortwara; och ingen af dem må
tillåtas, at under en skrytsam titel
och pomp af almänt gällande, tränga
sig fram til en monopolistisk
läsrättighet." Det var denna hans
inställning, som föranledde honom att ställa
sig kritisk mot den kantska filosofins
hegemonikrav. I en skrift "Försök til
en granskning af Kantiske grunderna
för odödlighet och en Gud" (1798)
polemiserar lian utifrån
välfärds-moralens ståndpunkt mot den kantska
etiken och dess praktiska
förnuftspostulat. Denna kritik väckte
Leopolds stora förtjusning. Men samma
principiella inställning kom F. att
försvara forskningens frihet, när
univ.-kanslern Lars von Engeström,
understödd av Leopold, ville undertrycka
den frambrytande schellingianismen.
Genom sitt fasta och nobla
uppträdande förmådde F. dem att avstå från
fortsatta aktioner i denna sak. F.
föreläste från 1802 även i pedagogik.
En serie dylika föreläsningar utgavs
av N. G. W. Lagerstedt 1921. —
Ogift. T. T. S.
Fremling, Stefan, pseud. för
Östlund, Hilding.
Frenckell, se även Fraenckel,
Frænkel, Fränckel.
Fre’nckell, släkt, härstammande
från en bondesläkt i Thiiringen.
Släkten inflyttade till Åbo 1742 med
boktryckaren Johan Christoffer F. (F. 1).
Hans son, akademiboktrvckaren
Johan Christoffer F. (F. 2),’blev far till
akademiboktryckaren Johan
Christoffer F. (f. 1789, † 1844). En äldre son
till denne, den bekante finske
industrimannen Frans Vilhelm F. (f. 1821,
† 1878), adlades 1868 under namnet
von F. En sonsons sondotter till F. 2
är tennisinstruktrisen Sigrid Fick,
f. F. Det Frenckellska tryckeriet i
Helsingfors ledes ännu av medl. av
släkten F.; i styr. för pappersbruket i
Björneborg sitter även en F. — Litt.:
Oscar Nikula, "Boktryckarna
Frenckell och deras föregångare vid Åbo
akademi" (1942).
1. Frenckell, Johan
Christoffer, boktryckare, f. 28 juli 1719 i
Thorey i Sachsen, Tyskland, † 30 april
1779.’— F. utbildades till
boktryckare hos J. D. Jungnicol i Erfurt,
inflyttade i början av 1740-talet till
Åbo och anställdes där 1743 hos
akademiboktryckaren Johan Kämpe. Han
sökte förgäves få tillstånd att inrätta
ett eget tryckeri i Borgå och
Viborg. År 1756 blev han faktor hos J.
Merckell, som övertagit Åbo akad:s
boktryckeri, blev dennes kompanjon
1758 och drev från 1761 tryckeriet i
eget namn. Under denna tid trycktes
där bl. a. Finlands äldsta tidn.,
Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo,
H. G. Porthans avhandl. "De poesi
fennica" och den finska bibeleditionen
av år 1766. — Gift 1) 1756 med Elsa
Maria Leijer, † 1763; 2) 1765 med
Maria Lilius. N. S.
2. Frenckell, Johan
Christoffer, boktryckare, f. 7 aug. 1757, † 19
okt. 1818. Son till F. 1. — F.
studerade i Åbo och blev fil. mag. där 1778.
År 1785 blev han ensam ägare av
tryckeriet i Åbo, som under hans ledning
utvidgades och blev ett för sin tid
utmärkt företag. Bland tryckeriets
alster, som under F:s tid, främst tack
vare det ökade stilförrådet, fingo en
allt förnämligare typografisk
utstyrsel, märkas Ch. Gananders
"Mytholo-gia fennica" (1789) och H. G.
Porthans omfattande arbete "Chronicon
episcoporum finlandensium" (1784—
1800). Från den F:ska officinen
utgick efter 1809 Finlands hela
officiella tryck. F. bedrev även
förlagsrörelse och fick privilegium på
utgivandet av de första officiella finska tidn.
År 1789 öppnade F. en bokhandel i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
