Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Frenckell, Johan Christoffer - Frenckner, Paul - Frese, Jacob - Frese, Jakob - Frestadius, släkt - 1. Frestadius, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frenckner
509
Frestadius
Åbo, och 1794 inköpte han för
tryckeriets behov Järvenoja pappersbruk
utanför Åbo. Efter Åbo brand 1827
flyttade F: s son och efterträdare
tryckeriet till Helsingfors. — Gift 1786
med Margaretha, Elisabeth Björman.
N. S.
Frenckner, Frans Johan Paul,
läkare, f. 13 juli 1896 i Fägre skn,
Skarab. län. Föräldrar:
nämndemannen Frans Carlsson och Hanna
Carolina Wallskog. —• F. blev student i
Skara 1915 samt med. kand. 1920,
med. lic. 1925 och med. dr 1934, allt i
Stockholm. Efter div. förordnanden
1923—26 var han amanuens vid
Serafimerlasarettets öronpoliklinik i
Stockholm 1926—27, vid Sahlgrenska
sjukhusets öronavd. i Göteborg 1927
och vid Sabbatsbergs sjukhus
öron-klinik i Stockholm 1927—31,
föreståndare för foniatriska polikliniken
därstädes 1931—35 och för
öronpolikli-niken 1932—35 samt tf. och bitr.
överläkare vid öronavd. därstädes 1933—
38. Han blev 1934 docent i öron-,
näs-och halssjukdomar vid Karol. inst.
och 1939 bitr. lärare i ämnet
därstädes. Sedan 1931 är han praktiserande
läkare i Stockholm. — F., som
företagit studieresor bl. a. till Chevalier
Jackson i Philadelphia, Förenta
staterna, liar framför allt gjort sig känd
som vårt lands förste specialist på
den av denne införda bronchoskopin.
— Gift 1920 med Brita Dagmar
The-resia ’Nordholm. P. H. T.
Frese, Jacob, skald, f. omkr. 1690
i Viborg, Finland, † 31 aug. 1729
i Stockholm. Föräldrar: rådmannen
och handlanden Joakim F. och
Barbara Hansdotter Ruuth. — F. blev
student i Åbo 1703 och flyttade 1711
till Stockholm, där han s. å. blev e. o.
kanslist i Kansliet. År 1719
befordrades han till kanslist vid den
nyinrättade Civilexpeditionen. F., som
tidigt vann erkännande för sin poetiska
talang, kom under ungdomsåren i
beröring med J. Runius och dennes
krets och anslöt sig till en början till
den karolinska smaken. Han blev en
flitig och uppskattad
tillfällighetsskald och framträdde bl. a. vid Karl
XII:s hemkomst från Turkiet 1715
med ett versifierat tal på Riddarhuset,
"Echo å Svveriges allmänna
frögde-qväden". Det är emellertid icke genom
sin karolinska diktning, som F.
erhållit en plats i sv. litteraturhistoria, utan
genom sina diktsamlingar "Andelige
oeh werldslige dikter" (1726), "Kårta
sede-läror och sede-tillämpningar" (s.
å.), "Någre poetiske samblingar"
(1728) och "Passions-tankar" (s. å.),
vilka i sin subjektivism och
känslighet kommo att förebåda fru
Norden-flychts och B. Lidners diktning. Mot
tidens karolinska anda och franska
rationalism ger han i denna poesi
välljudande ocli innerliga uttryck för sin
religiösa känsla (ofta i pietistiska
tongångar), sina veka stämningar
inför naturens skönhet och dödens
närhet och sin resignerade livssyn. F.,
som redan vid unga år angreps av en
förödande sjukdom, "skälvosot", har
framför allt genom sina gripande
"Verser i sjukdom vid åtskillige
wåhr-tider" och "Auctorens saliga
förtröstan och slut-sång" ("Nu sluter sig
min vandring och min möda") givit
impulser för lyrikens och den
religiösa diktningens utveckling under
1700-talets senare år. F:s "Valda
skrifter" utgåvos 1826 av P. A.
Sondén och 1902 av A. Hultin (med
levnadsteckning). — Ogift. — Litt.: G.
Ljunggren, "Minne af skalden J. F."
(Sv. akad:s handl. 1867). R. A.
Frese, Jako 6, köpman, f. i slutet
av 1300-talet, † 1455 i Reval. Son till
Arnika F. — F. tillhörde en i Åbo
sedan 1300-talets slut känd borgarsläkt
av tyskt ursprung (Frese = "från
Frisland"). Han omtalas första
gången 1419 och var 1431—50 verksam
som borgmästare i Åbo, varifrån han
bedrev en omfattande handel på Reval
ocli Danzig. De sista tre åren av sitt
liv var han bosatt i Reval. Av hans
testamente framgår, att han var en av
Nordens rikaste köpmän;
förmögenheten uppgick till c:a 9 000 rigamark.
F:s dotter i det första äktenskapet
blev gift med borgmästaren i
Stockholm Georg Meideborg. Denne ansåg,
att testamentet icke omfattade all
F. tillhörig egendom, bl. a. icke F:s
andra hustrus hemgift. Därmed
inleddes med Revals råd en ryktbar
arvstvist, som varade i 55 år. I
densamma vädjades till påvestolen, tyske
kej såren, konungarna av Danmark och
Sverige, riksföreståndaren Sten Sture
d. ä., Tyska orden och hansestäderna.
Arvstvisten, som en tid hotade att
förorsaka handelspolitiska konflikter
i östersjöområdet, upphörde först
1510. — Gift 1) hustruns namn okänt;
2) med Wendele van Borstell. — Litt.:
G. A. Donner, "Striden om arvet efter
köpmannen Jakob Frese, 1455—1510"
(1930); densamme, "Kampen om
Fresearvet" (s. å.). A. S—k.
Frestadius, släkt, härstammande
från Fresta i Alunda skn i Uppland,
varefter släktnamnet är bildat.
Släktens äldste kände stamfar, organisten
och klockaren i Närtuna skn i
Uppland Hampus F., blev far till
tobaks-fabrikören och rådmannen i
Stockholm Hans Johan Ulrich F. (f. 1748,
† 1816). Dennes son, industriidkaren
Wilhelm F. (F. 1), hade sönerna a)
grosshandlaren och konsuln Anders
Wilhelm F. (f. 1827, † 1894), far till
bröderna kaptenen och disponenten
Wilhelm Frestadius. Teckning av Maria
Röhl 1841 (Kungliga biblioteket).
för Uttersbergs bruks ab. Arthur
Wilhelm F. (f. 1856, † 1928) och
kaptenen och idrottsfrämjaren Erik F. (F.
2), samt b) civilingenjören, verkst. dir.
för Bergsunds mekaniska
verkstads-ab. i Stockholm Otto Abraham F. (f.
1838, † 1927), far till grosshandlaren
i Stockholm, f. d. konsuln för
Tjeckoslovakien Otto Gunnar F. (f. 1876).
1. Frestadius, Anton Wilhelm,
industriman, f. 2 mars 1801 i
Stockholm, † 3 aug. 1867 i Furusund,
Blidö skn, Stockholms län.
Föräldrar: tobaksfabrikören och
rådmannen Hans Johan Ulrich F. och
Ulrika Elisabeth Ångerman. — Efter
skolgång i Stockholm anställdes F.
1816 hos skeppsklarerarefirman
Eggert Nauclér. År 1822 öppnade han
som kommissionär och förläggare för
en rad sv. järnbruk eget
kommissions-och expeditionskontor i Stockholm
och blev en av landets största
exportörer av järn och koppar. År 1858
inköpte lian Bergsunds mekaniska
verkstad i Stockholm, som han
omorganiserade och utvidgade så, att den med
hänsyn till tillverkningskapacitet och
teknisk standard blev en av landets
förnämsta verkstäder och särskilt
inom fartygs- och brobyggnad gjorde
framstående prestationer. Åren 18C0
•—67 byggde verkstaden 32 järnbroar
för landsvägar och järnvägar, bl. a.
järnvägsbroarna över Norrström i
Stockholm och över Göta älv nära
Vänersborg (1866). -—■ F. sökte skapa
bättre sociala förhållanden för sina
arbetare, främst genom att grunda
en sjuk- och begravningskassa (1860).
Han utövade en omfattande allmän
och enskild välgörenhet och
föranstaltade bl. a. om hjälp till Finland
nödåret 1863 och till Danmark efter
kriget 1864. I Stockholm gjorde han en
insats som kommunalman och
filantrop. Han var led. av Stockholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
