Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friedländer, Herman - Friedrichs, Oscar von - Fries, se även Friis - Fries, Bengt, zoolog, se s. 612 - Fries, Carl, författare, zoolog, se s. 613 - Fries, Elias, botanist, se nedan - Fries, Elias, industriman, se s. 613 - Fries, Ellen, historiker, se s. 611 - Fries, Karl, kristlig ungdomsledare, missionsledare, se s. 611 - Fries, Nils, botanist, se s. 611 - Fries, Robert, botanist, se s. 610 - Fries, Robert, läkare, botanist, se s. 609 - Fries, Samuel, teolog och präst, se s. 612 - Fries, Theodor (Thore) Magnus, botanist, se s. 608 - Fries, släkt - 1. Fries, Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Friedrichs
606
Fries
Herman Friedländer, Målning (detalj) av
Anders Zorn.
terskeväsendet, skollovskolonierna,
Handelshögskolan i Stockholm,
Stockholms högskola och Konstakad. Han
donerade 1917 ett större
militärstipen-dium och grundade genom
testamentarisk förordnande ett hem för pauvres
honteux i Täby, Stockholms län. Icke
minst betydelsefull var F:s donation
till Nat. mus. av bela sin
konstsamling med undantag av
familjeporträtten jämte en kapitaldonation på
10 000 kr. Det var slutstenen i ett
mecenatskap, som sträckte sig över en
lång följd av år. Redan på 1870-talet
förvärvade F. det första numret i sin
kollektion, en duk av A. Wahlberg,
som då stod på höjden av modernism,
och under det följande årtiondet
uppmuntrade han den konst, som då var
ung, "pariserpojkarnas",
"opponenternas". II. Salmson hörde till hans
första skyddlingar, och sedan
kommo C. Larsson, B. Liljefors, A. Zorn,
E. Josephson, G. Pauli, A. Hagborg,
W. von Gegerfelt, E. Jansson, A.
Lindman, C. G. Arsenius, A. Edelfelt och
V. Vallgren. Samlingen omfattar
endast ett tjugotal nummer, men då den
huvudsakligen tillkom redan under
den moderna konstens genombrottsår,
utfyller den på ett representativt sätt
Nat. mus: s kollektion från detta
viktiga skede. Utom denna storslagna
gåva liar F. bidragit till sin
hemstads prydande genom att bekosta
mosaikerna på Konstnärshuset (1900)
och Zorns bronsstatyett "Morgonbad"
i planteringen framför Konstakad.
(1909). Under flera decennier stod
han i livlig brevväxling med sina
vänner bland konstnärerna, och den
värdefulla brevsamling, som på så
sätt hopades hos honom, liar som gåva
överlämnats till Nat. mus. av sonen
Harry P. — Gift 1869 med Bettina
Levisson. — Litt.: A. Gauffin,
"Fried-länderska samlingen" (1921). Th. N.
Friedrichs, Carl Oscar Herman
von, apotekare, f. 6 okt. 1877 i
Kristianstad. Föräldrar: godsägaren
Herman Adolf Fritz von F. och Maria
Johanna Schneider. — F. avlade
mo-genlietsex. i Kristianstad 1896 och
apotekarex. 1905 samt blev vid
Stockholms högskola fil. kand. 1909 och fil.
lic. 1913. Efter assistentförordnanden
från 1905 i kemi och fysik vid
Farma-ceutiska inst. blev lian där laborator i
kemi och kemisk farmaci 1911. Han
förordnades 1914 till laborator vid
Statsmedicinska anstaltens
(sedermera Statens) farmaceutiska
laboratorium, där han blev tf. föreståndare
1919. Ar 1923 förordnades han till
byråchef i Medicinalstyr., och sedan
1929 innehar han apoteket
Stenbocken i Stockholm. Bland F:s många
uppdrag märkes, att han blev led.
av permanenta farmakopékommittén
1917, är v. ordf. där sedan 1927,
tillhörde Farmaceutiska inst:s styr. 1923
—29 och 1935—41 samt var medl.
av Medicinalstyr :s vetenskapliga råd
1929—34 och ordf. i
Apotekarsociete-ten 1935—40. År 1925 var han ombud
för Sverige vid andra internat,
konferensen i Bryssel för likartade
farmakologiska föreskrifter. Han tog
betydande del i utarbetandet av 10 :e uppl.
av "Svenska farmakopén" (1925) och
har där även förtjänsten av en
förbättrad nomenklatur. Sedan 1943 är
han ordf. i Nordiska
specialitetskommissionen. Han har utgivit ett
trettiotal kemiska och farmaceutiska
skrifter. — Gift 1912 med Signe Anna
Kristina (Kerstin) Brandting. S. L.
Fries, se även Friis.
Fries, Bengt, zoolog, se s. 612.
Fries, Carl, författare, zoolog, se
s. 613.
Fries, Elias, botanist, se nedan.
Fries, Elias, industriman, se s.
613.
Fries, Ellen, historiker, se s.
611.
Oscar von Friedrichs.
Fries, Karl, kristlig
ungdomsledare, missionsledare, se s. 611.
Fries, IV i Is, botanist, se s. 611.
Fries, Robert, botanist, se s. 610.
Fries, Robert, läkare, botanist,
se s. 609.
Fries, /S a m u e l, teolog och präst,
se s. 612.
Fries, Theodor (Thore) Magnus,
botanist, se s. 608.
Fries, Thore Christian Elias,
botanist, se s. 610.
Fries [fris], "Eliassläkten", enligt
traditionen härstammande från
Johannes Friesius, som 1630 var
evangelisk pastor i Narva. Den äldste med
visshet kände stamfadern,
sporrsme-den i Norrköping Adam Jonsson F.
(† 1710), blev farfar till
klockgjuta-ren och rådmannen i Jönköping,
riksdagsmannen Elias Thoresson F. (f.
1720, † 1791). Son till denne var
prosten och kyrkoherden i Femsjö,
Jön-köp. län, Theodor (Thore)’ F. (f. 1762,
† 1839). Dennes son, botanisten Elias
F. (F. 1), blev far till botanisten Thore
F. (F. 2) och läkaren och botanisten
Robert F. (F. 3). Bland F. 2:s söner
märkas provinsialläkaren Elias
August F. (f. 1875, † 1922), botanisten
Robert F. (F. 4), praktiserande
läkaren i Stockholm Otto Hjalmar Elias
F. (f. 1S77), akademiräntmästaren vid
Uppsala univ. Thoralf Gustaf Elias
F. (f. 1S82), länsjägmästaren i Värml.
län Gunnar Magnus Elias F. (f. 1883)
och botanisten Thore F. (F. 5). Söner
till F. 3 äro f. d. reg.-läkaren vid
Gotlands trupper, praktiserande läkaren
i Visby Elias Theodor (Thore) F. (f.
1875) och praktiserande läkaren i
Göteborg Elias Harald F. (f. 1878). Son
till Thoralf Gustaf Elias F. är
botanisten Nils F. (F. 6).
1. Fries, E l i a s Magnus, botanist,
f. 15 aug. 1794 i Femsjö skn, Jönköp.
län, † 8 febr. 1878 i Uppsala.
Föräldrar: prosten ocli kyrkoherden Theodor
(Thore) F. och Sara Elisabeth
Werne-lin. — Redan som barn visade F. stor
kärlek till blommor, och hans far, en
begåvad och mångsidigt bildad man,
ingöt tidigt sitt intresse för
växtvärlden hos sonen. Denna kärlek till
växterna och deras studium synes vara en
fast tradition inom släkten Fries. När
F. under sin skolgång i Växjö hunnit
UPP i gymnasiet, hade han sådana
kunskaper i botanik, att han av
läraren blev tillsagd att vara
frånvarande, enär "lian redan kände mera af den
vetenskapen, än som der föredrogs".
I sin "Dagbok, hållen för eget nöje"
1810 och 1811, vilken delvis ännu
finns kvar, redogjorde F. ingående för
sina botaniska studier under faderns
ledning och för sina iakttagelser ocli
fynd i hemsocknen. Dessa
anteckningar av en ung scholaris röja den bli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
