Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fridman, Sigrid - Fridrichsen, Anton - Fridsberg, Olof - Frieberg, se även Friberg - Frieberg, Frans - Friedländer, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fridrichsen
605
Friedländer
"Kentauren" (1939) på
Observatorie-kullen. Bland F:s arbeten, som i
regel kännetecknas av en livlig
rörelseskildring, en strävan efter
energiskt uttryck och ett mer eller mindre
utpräglat drag av stilisering, märkas
även fontänförslag, ss. "Brunnen"
(1930), "Faunbrunn",
"Pingvin-brunnen", "Sleipner" (för Örebro,
1933), vidare fyra stuckreliefer med
musikallegoriska motiv för
Stockholms konserthus (1926) samt
statyetter som "Danserskan" (Göteborgs
mus.), "Yngling" och "Genia". F. har
även utfört porträttbyster av bl. a.
K. Östberg, T. Segerstedt, Ellen Key,
Klara Johanson och Agnes
Heden-ström-Welin samt en statyett av Ellen
Key och djurbilder ss. "Hund" och
"Katt". F. företog en studieresa till
Grekland 1928 och utställde bl. a. i
Paris 1929. Hon har utgivit
diktsamlingen "Vingslag" (1912). — Ogift.
Th. N.
Fridrichsen, Anton Johnson,
teolog, f. 4 jan. 1888 i Meråker, Norge.
Föräldrar: kyrkoherden och
kontraktsprosten Jakob Skavlan F. och
Maria Johnson. — F. blev student i
Trondheim 1904 och teol. kand. i Oslo
1911, prästvigdes för Trondheims stift
1913 och blev adjunktstipendiat i
exe-getik vid Oslo univ. 1915 samt
docent där 1916. Han disputerade för
teol. drsgrad inför protestantiska
fakulteten i Strasbourg 1925 och
utnämndes till prof. i Nya testamentets
exegetik i Uppsala 1928. F. var led.
av Uppsala domkapitel 1928—36 och
1938—39. Han invaldes i Vet. akad.
i Oslo 1925 och blev teol. hedersdr i
Marburg 1927 och i Uppsala 1932. —
Grundvalen för F:s nytestamentliga
forskning är en grundlig filologisk
skolning. Han betonar, att Nya
testamentets föreställningsvärld måste ses
mot dess bakgrund i Gamla
testamentet och judendomen, och har visat en
ovanlig förmåga att följa
utvecklingen och betydelseförskjutningen i
bibliska begrepp på deras väg genom
Gamla och Nva testamentet. Ett ex.
på sådan begreppsundersökning är
hans avhandl. om det bibliska
helig-hetsbegreppet "Hagios — Qados"
(1916). Problemet om undret i Nya
testamentet har F. behandlat i den
avhandl., som han försvarade i
Strasbourg, "Le problème du miracle dans
le christianisme primitif’ (1925). F.
har ägnat mycket intresse och
studium åt frågan om Jesu person och
mission. Han ser på Jesu person i
den moderna eskatologiskt inriktade
Jesusforskningens anda som
Gudsrikets, d. v. s. Guds herraväldes,
uppenbarare och personliga bärare.
Sina synpunkter liar han framlagt
bl. a. i Verdandiskriften "Vem ville
Jesus vara?" (1931) och förebådat ett
större verk i samma ämne. — F. liar
f. ö. publicerat sina
forskningsresultat och synpunkter i aktuella frågor
i ett flertal tidskr.-uppsatser och
tidn.-artiklar. Han har på
förvånansvärt kort tid lärt sig att behandla
sv. språket med stilistisk elegans. F.
utger bl. a. "Svensk exegetisk årsbok"
och är medred. i den centrala
teologiska tidskr. Sv. teologisk
kvartalskrift. Han tog initiativet till
bildandet av Uppsala exegetiska sällskap
samt Nathan Söderblom-sällskapet för
religionshistorisk och
bibelvetenskaplig forskning. Genom sin
uppslagsrikedom och andliga vitalitet har han
verkat befruktande på det akademiska
livet. I sin undervisning har han visat
stor pedagogisk förmåga, vetat att
göra sitt ämne intressant och samlat
många lärjungar. Personligen är han
spirituell och vinnande, och hans
elever ha fått röna många bevis på hans
hjälpsamhet och uppmuntran. — Gift
1931 med Signe [Ninni) Ullman.
E. B—n.
Fridsberg (Fredsberg), Olof,
målare, f. 1728 eller 1729 troligen i
Hälsingland, † 24 maj 1795 i
Stockholm. — Är 1756 kom F. i tjänst hos
greve C. G. Tessin på Åkerö i
Södermanland, där lian efter utkast av
fransmannen L. .T. le Lorrain
utförde grisaillemålningarna i stora salen
och andra dekorationsuppgifter,
kopierade porträtt och renoverade gamla
målningar. Största intresset knyter
sig likväl till de illustrationer F.
utförde för den fabelsamling i fyra
volymer, som Tessin sysslade med under
sitt ofrivilliga otium och som nu
förvaras i Nat. mus. De äro utförda i
tusch och akvarell. Konstnärligt mest
lyckade äro interiörerna, av vilka en,
föreställande grevinnan Ulla Tessin
vid skrivbordet i sitt kabinett, är av
stort värde för kännedomen om ett sv.
rokokohems möblering. Men även i
figurerna röjer F. ett handlag, som
föi-klarar hans rykte som god
por-trättör i miniatyrfacket. Efter Tessins
död 1770 tog Gustav III hand om
lians skyddsling. F. kom "uti K. M:ts
tjänst ocli pension på Ekolsund"’ men
blev 1778 lärare i teckning i
principskolan vid Konstakad.. där han val-"
des till agreé 1774 och till led. 1791.
—- Ogift. — Litt.: M. Lagerquist,
"Åkerö eller Paris?" (i Fataburen
1942). Th. N.
Frieberg, se även Friberg.
Frieberg, Frans Alfred,
tonsättare, dirigent, f. 13 dec. 1822 i Appuna
skn, östergöt 1. län, † 20 sept. 1913 i
Stockholm. Föräldrar: rusthållaren
Gustaf F. och Rebecka Lorin. — F.
studerade vid Musikkonservatoriet,
där lian avlade organistex. 1840 och
Anton Fridrichsen.
musikdir.-ex. 1843. Han var 1845—
66 verksam i Norrköping, dels som
musiklärare vid läroverket, dels som
dirigent för Musikaliska sällskapet
1864—66, varjämte han 1857—66 drev
en klädesfabrik. Åren 1866—83 var
han musikdir. vid Första
livgrenad-järreg. i Linköping, där ban var
bosatt 1866—73 och under denna tid
även dirigerade stadens
musiksällskap, varefter han flyttade till
Stockholm. Han blev 1866 led. av Mus.
akad., där han 1882—85 var led. av
förvaltningsutskottet och 1883—1902
av dess läroverksstyr. År 1902
donerade han till akad. 5 000 kr. som
stipendiefond, varav räntan årligen
utdelas till fyra skickliga och
obemedlade elever. Han fick 1873 Litteris et
artibus. — F. skrev operetten
"Skogsfrun" (1852), vari den bekanta
romansen "Ljungby horn" ingår,
manskvartetter, däribland "Sångarfanan"
och "Sakla, hon slumrar redan", jämte
sångei och pianostycken, allt i enkel,
trohjärtad stil med anknytning till
sv. folkton. — Gift 1859 med
Gabri-ela Arnberger. P. L.
Friedländer, Herman, Philip,
affärsidkare, konstmecenat, f. 7 april
1842 i Stockholm, † 15 febr. 1920
därstädes. Föräldrar: grosshandlaren
Siegmund F. och Celly Schück. -— F.
int rädde vid sexton års ålder i den efter
morfadern uppkallade
manufakturfir-man H. Schücks enka & co. i
Stockholm, varav ban blev delägare 1865
och var ensam innehavare 1867—
1901. Han förvaltade klokt och
skickligt sin förmögenhet och lade
samtidigt i dagen sin offervilja för allmänna
välfärdsinrättningar. Så tillhörde han
stiftarna av barnsjukhuset Samariten
i Stockholm, vars principal ban även
var. ocli genom donationer bortskänkte
han avsevärda belopp (tills. omkr.
1,5 mill. kr.) till stöd åt bl. a. vården
av sjuka och fattiga barn, sjukskö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
