Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Geber Nils - Gedda, Bertil - Gedda, Peter - Gedda, ätt - Gedda, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gedda
23
Gedda
blev delägare där 1910 och vid
faderns död 1914 ensam dess
innehavare. Då förlaget 192S ombildades
till ab., varvid halva aktiestocken
förvärvades av Almqvist & Wiksells
bok-tryckeriab., blev G. dess verkst. dir.
ocli kvarstod som sådan till sin död.
Han fullföljde förlagets förnäma
traditioner och utgav en rad värdefulla
kulturhistoriska arbeten, framför allt
"Allmän litteraturhistoria" av H.
Schück och "Illustrerad svensk
litteraturhistoria" av H. Schück ocli
K. Warburg (3:e uppl.), samt övers,
av kända utländska förf. G. var vid
olika tillfällen v. ordf. i Sv.
bokför-läggarefören. samt ordf. i styr. för
Sv. bokhandelsskolan och för
Israelitiska ynglingafören. I festskrift till
H. Schück 1905 skrev lian avsnittet
"Till dateringen af det fornsvenska
le-gendariet" samt utgav även "Svensk
bokhandelsorganisation", ett vid
Nordiska bokhandelsmötet 1923 hållet
föredrag. Efter G:s död övergick
förlaget i Almqvist & Wiksells ägo. —
Gift 1921 med Märta Elisabeth (Lisa)
Piehl. H. ö., R. A.
Gedda, Bertil Einar, författare,
f. 6 dec. 1912 i Göteborg. — Efter
läroverksstudier i Göteborg liar G.
huvudsakligen ägnat sig åt
författarskap. Hans formellt virtuosa
lyrik, sådan den framträder i
diktsamlingarna "Daggryning" (1937) och
"Skuggspel" (1939), röjer inflytande
från bl. a. Bertil Malmberg. Den ger
vackra uttryck för ungdomlig oro men
också för en sensualism, som gärna
draperar sig i klassisk dräkt.
Diktsamlingen "över djupet" (1941) liar
en från de tidigare delvis avvikande
karaktär; i en om surrealismen
erinrande form söker den återge
drömvärldens liv, själens flyktigaste
impulser ocli vibrationer. I "Blad ur
sömnen" (1942) är den elegiska
idyllen förhärskande och formen
fortfarande experimenterande. Hans ssnaste
Nils Geber.
diktsamling, "Gräset och vinden"
(1944), som visar honom från
ytterligare en sida, karakteriseras av en
strävan att förena en traditionell
form med en surrealistisk tolkning av
komplicerade själstillstånd. Sedan
1942 är G. litteraturanmälare i Ny
Tid. — Gift 1944 med Inga-Lisa
Andersson. J. E.
Gedda, Peter, kartograf, f. 31
dee. 1661 i Lövångers skn, Västerb.
län, † 19 juni 1697 i Karlskrona.
Föräldrar: lantmäteriinspektören Johan
Persson G. och Katarina Palm. —
Redan som trettonåring följde G. sin
fader på lantmäterikommissionen
till Ingermanland och deltog därvid
i kartläggningsarbetena. Han
återkom 1678 och bedrev sedan studier
vid Uppsala univ., där lian hade
blivit student 1674. Ären 1680—81 var
han lantmätare i Åbo ocli Björneborgs
län, 1681—85 konduktör vid
Amiralitetet i Karlskrona och 1685
inspektör för lantmätarna i Uppland. Sistn.
år lämnade han lantmäteristaten ocli
utnämndes till stvrmansdir. vid
Amiralitetet med uppgift att bl. a.
upprätta kartor över landets kuster. År
1692 fick han styrmanskaptens titel.
— Under sin verksamhet i
Amiralitetet kom G. i förbindelse med W. von
Rosenfeldt ocli utgav 1693 dennes
arbete "Navigationen eller
styrmans-konsten", försett med ett av G.
ritat och av Nils Ström, sedermera
adlad Strömcrona, graverat sjökort
över Östersjön. S. å. fick G.
privilegium på en sv. sjöatias. Denna, som
till stor del var grundad på von
Ro-senfeldts uppmätningar, förelåg
färdig 1694. Den graverades i Holland
och utkom följ. år med titeln
"General hydrograpliisk chartbook öfver
östersiön och Kattegatt". Även en
holländsk och en engelsk uppl.
ut-gåvos. G:s sjöatias, som vid sidan av
Anders Bures karta "Orbis Arctoi"
är det viktigaste kartverket i Sverige
under 1600-talet, innehåller tio
kartor, vartill i senare tryckningar
tillkommo ytterligare två. Enligt den
tryckta inledningen planerade G. även
en beskrivning till dessa kartor,
vilken emellertid aldrig utkom. G:s
sjökort kunna väl jämföras med de
bästa holländska sjökorten från
denna tid. En sjöatias över sv. kusten
från Göteborg till Stockholm samt
delar av östersjöprovinserna,
upprättad 1693, blev aldrig utgiven och
föreligger endast i handskrift hos
sjö-instrumentförrådet i Karlskrona. G.
bar även utarbetat en del
lantmäterikartor från Öland (1681—83) och
Blekinge (1684). — Gift med Kristina
Braun (Bruun). C. B.
Gedda, adlig ätt, som antas
härstamnia från den norska adelsätten
Georg Gedda. Kopia (detalj) efter målning
av okänd konstnär.
Gjedde. Som äldste kände stamfar
nämnes Axel Gjedde (1500-talets
början), som enligt traditionen
förlorade sitt adelskap genom att lian gifte
sig med en köpmansdotter. Hans son
Gude Axelsen Gjedde studerade i
Wittenberg, där han var Luthers
lärjunge; han var kyrkoherde i Kville
i Bohuslän 1534—73. Med hans
sonsöner, kyrkoherden i Kville Jolian
Jensen Gjedde (f. omkr. 1600, † 1662)
ocli kyrkoherden i Naverstad i
Bohuslän Peder Jensen Gjedde († 1645),
delades släkten i två grenar. Jolian
Jensen Gjeddes son, komministern i
Bro i Bohuslän Anders Giædda (†
1675), blev farfars far till
generaladjutanten Georg G. (se nedan), som
adlades 1797 med bibehållet namn
och blev stamfar för den nu levande
adliga ätten G:s huvudgren. Peder
Jensen Gjeddes ättling i femte led,
majoren Gude Axel de Gedda (f. 1763,
† 1828), adlades 1801 och
adopterades på sin frände Georg G:s namn
och nummer samt blev stamfar för
den nu levande adopterade
ättegrenen.
Gedda, Georg, militär, f. 19 juni
1755 i Pyttis skn, Viborgs län,
Finland, † 22 okt, 1806 i Stockholm.
Föräldrar: postkommissarien Georg G.
och Catharina Kyrkhain. — Efter
studier i Uppsala gick G. i fransk
krigstjänst och blev underlöjtnant
vid Royal Suédois 1772. Han
bevistade som premiärlöjtnant
belägringarna av St. Philippe de Malion och
Gibraltar. År 17S5 kommenderades
ban jämte andra officerare till
Neapel för att införa ordning inom den
demoraliserade neapolitanska armén,
där G. undervisade två reg. i
krigsövningar och befordrades till major.
Han erhöll 1791 order att återvända
till Sverige, där han 1778 utnämnts
till fänrik vid Drottningens livreg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
