Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gedda, Georg - Gedda, von, ätt - 1. Gedda, Niclas Peter von - 2. Gedda, Peter Niclas von - Geete, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Gedda
24
Geete
och 1785 till löjtnant vid Flemingska
reg. Han blev major och
brigadadjutant vid det nyupprättade Andra
gardet 1791, befordrades 1793 till
överstelöjtnant och 1795 till överste
samt blev sekundchef för Livreg:s
värvade infanteri, sedermera Finska
gardet, 1790. År 1802 utnämndes han
till generaladjutant, — G. var en
framstående exercismästare och lade
enligt greve Magnus Björnstjernas
"Anteckningar" "grund till den i
svenska hären befintliga marschtakt,
hvilken saknades helt och hållet före
honom". Hans reg. blev under hans
tid skola för den främsta
gevärsexercis och manöverfärdighet, som fanns
inom den sv. hären. Björnstjerna
beskriver G. som "en hedersman, ehuru
mycket originell till sitt väsen". Han
var 1796 en av stiftarna av Sv.
krigs-mannasällskapet (från 1S05
Krigs-vet. akad.) och 1797 dess ordf. Sistn.
år upphöjdes han med bibehållet
namn i adligt stånd. — Gift 1797
med Margareta Ulrika Flodin, adlad
a.f Flodin. F. M.
Gedda, von, friherrlig ätt, vars
äldste med visshet kände stamfar
Johan Gedda, rådman och preses i
käm-närskammaren i Visby, levde under
1600-talets senare hälft. Hans son,
diplomaten Niclas Peter Gedda (G.
1), adlades 1719 med namnet von G.,
blev som envoyé vid franska hovet
fransk baron 1727 och upphöjdes i
sv. friherrligt stånd 1730. Dennes
yngste son var kemisten och fysikern
friherre Peter Niclas von G. (G. 2).
1. Gedda, Niclas Peter von,
friherre, diplomat, f. 27 febr. 1675 i
Visby, f 16 maj 1758 i Stockholm.
Föräldrar: rådmannen Johan Gedda
och Juliana Rosina Lönn. — G.
in-skrevs 1694 vid univ. i Uppsala och
fullbordade sedermera sina studier
vid utländska univ., bl. a, i Halle.
År 1702 anställdes han vid den sv.
beskickningen i Paris, och efter några
års tjänstgöring vid Kansliet i
Stockholm återvände han dit, där han blev
kommissionssekr. 1707, resident 1721
ocli envoyé 1725. Han var sv.
ambassadör vid kongressen i Soissons 172S
och blev två år senare ministre
pléni-potentiaire vid franska hovet. Han
adlades 1719 med namnet von G. och
upphöjdes 1730 i friherrligt stånd.
— I Paris intog G. en tid en
särställning därigenom att han såsom repr.
för den avsatte polske konungen
Sta-nislav Leszczynski kom i intim
kontakt med Frankrikes drottning, som
var Stanislavs dotter. G. bemöttes
också med stor välvilja av kardinal
Fleury, som vid denna tid var
Frankrikes ledande statsman, och det var
på dennes inrådan, som Ludvig XV
gjorde G. till fransk baron 1727. Sam-
Niclas Peter von Gedda. Pastell (detalj) av
G. Lundberg.
tidigt liade emellertid G. en hemlig
pension på 400 pund från den engelska
regeringen, som lian gav politiska
underrättelser. I den sv. politiken
understödde han Arvid Horn, som
sökte hindra ett alltför starkt franskt
inflytande i Sverige. Då en schism
mellan England och Frankrike
uppstod på 1730-talet, blev G:s
ställning i Paris ohållbar, och han
liem-kallades 1736. S. å. blev G. statssekr.
för utrikes ärenden; hans utnämning
innebar en förstärkning av Arvid
Horns anhängare i Kansliet. Under
riksdagen 1738—39 mottog G. medel
från engelskt liåll för att motarbeta
hattpartiets och Frankrikes
intressen. Efter sin seger vid riksdagen
önskade hattarna avlägsna G. ur
Kansliet, men då lian inte kunde
anklagas för någonting, nödgades de för
att uppnå sitt syfte utnämna honom
till hovkansler. G. tillhörde vid
riksdagen 1742 den inre kretsen av
mösspartiets medl. och deltog i
partiöverläggningarna. Han utsågs till förste
fullmäktig vid
fredsunderhandlingarna med Ryssland i Åbo men avsade
sig detta uppdrag. Åren 1742—55
var lian president i
Kammarrevisionen. — G., som från början studerat
teologi, bibehöll under hela sitt liv
ett starkt intresse för vetenskapliga
studier, särskilt i de grekiska och
hebreiska språken. Han ivrade även
för vetenskaplig litteratur på
natio-nalspråket. — Gift 1) 1707 med Sofia
Elisabeth Klingspor, † 1725; 2) 172S
med friherrinnan Hedvig Charlotta
von Duben, † 1745; 3) 1749 med
friherrinnan Fredrika Elisabeth
Ström-felt. ■ W. L.
2. Gedda, Peter Niclas von,
friherre, kemist, fysiker, f. 29 juni
1737 i Stockholm, † 28 aug. 1814
därstädes. Son till G. 1 i hans andra gifte.
— G. var sedan 1756 kanslist i faderns
ämbetsverk, Kammarrevisionen,
befordrades där och blev slutligen
kammarrevisionsråd 177S men synes ha
haft sitt egentliga livsintresse
utanför verket, i naturvetenskaplig
forskning: kemi, mekanik och optik.
Framför allt är G. känd som konstruktör
av tekniska instrument (imkylare,
hygrometrar och astronomiska tuber).
Han sysslade emellertid även med
anläggande av en sommarteater och
en engelsk trädgård samt var
till-blandare av det "salt, varmed botas
stenpassion". Avhandlingar i
naturvetenskap på 1760—80-talen beredde
G. inträde i Vet. akad. (1786) och
andra lärda samfund. Han erhöll
sålunda 1784 pris av danska
Videnska-bernes Selskab och blev led. där
1800. Lockad av penningbehov till
landsförrädiska förbindelser, besökte
G. i slutet av 1770-talet Danmark.
Han upptog efter hemkomsten mot
vederlag en under årtionden fullföljd
korrespondens med olika danska
beskickningschefer, vilken dock först i
nov. 1812 upptäcktes av den nitiske
polismästaren Wannquist. Såväl G:s
allmänna politiska bortkommenhet
(han blev med tiden dessutom blind)
som vederlagets obetydlighet (upp
till 400 rdr i årlig pension) torde
bekräfta riktigheten av G:s utsago vid
erkännandet, att hans reportage, som
företrädesvis påkallats vid spridda
riksdagar, haft föga värde i
"politiskt avseende". Veterligen blev han
heller aldrig straffad därför. — Gift
1770 med Maria Charlotta Möller.
S. R., Cgn.
Geete, ätt, härstammande från
borgaren och rådmannen i Stockholm
Jakob Larsson (Skinnare, † fore 1582)
till Björksäter (nu Barksäter) i östra
Vingåkers skn, Södermani. län, gift
med Brita Larsdotter († efter 1591),
som på mödernet härstammade från
den sedan 1300-talets förra hälft
kända medeltidsätten Geet, vilken
troligen är av danskt ursprung.
Jakob Larssons son, prof. vid Uppsala
univ. Ericus Jacobi Skinnerus (†
1597), blev far till v.
hovrättspresidenten Erik Eriksson Tranevardus
(G. 1). Denne adlades 1627 och fick då
tillstånd att antaga den utslocknade
ätten Geets eller Geetes namn. Hans
ättling i femte led, rvttmästaren i
armén Gustaf Casten G. (f. 1771, †
1S31), blev stamfar för den nu i
Sverige levande huvudgrenen av ätten
och far till krigshovrättsrådet Sten
Porse G. (f. 1804, † 1852). Dennes
äldste son, provinsialläkaren Gustaf
Wilhelm G. (f. 1841, † 1916), var gift
med förf. grevinnan Anna Hamilton
(G. 2). En yngre son till Sten Porse
G. var språkforskaren ocli
bibi.-mannen Robert G. (G. 3). Brorson till den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
