Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gegerfelt, Wilhelm von - 5. Gegerfelt, Eric von - 6. Gegerfelt, Eric von - Gehlin, släkt - 1. Gehlin, Hugo - 2. Gehlin, Esther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Gegerfelt
27
Gehlin
arbetade G. ofta i akvarell. Bland
lians målningar kunna nämnas
"Strandgata i Venedig" (1884,
Göteborgs mus.), "Strand på Hallands
Väderö" (1893, Kat. mus.),
"Kustlandskap från Skagen" (Göteborgs
mus.) och "Vinterafton i Torekow".
— G. tillhörde opponenterna 1885
och deltog senare i Konstnärsförbis
utställningar. Åren 1884—85
meddelade han prins Eugen privat
undervisning i målning i Uppsala. Han blev
agreé i Konstakad. 1872. — Gift 1)
1871 med Wilhelmina Carolina
Fogelberg, † 18S2; 2) 1883 med Gunhild
Amanda Baalaclc, † 1896; 3) 1915
med Maria Helena Fex. Th. N.
5. Gegerfelt, Carl Erie von,
arméofficer, f. 20 april 1867 i
Rogs-lösa skn, östergötl. län. Föräldrar:
majoren och direktören Patrick
Henrik Otto Magnus von G. ocli Hedda
Maria Christina Geisler. ■—■ G. blev
underlöjtnant vid Smålands
grenad-järkår 1888, övergick 1897 till
in-tendenturkåren som underintendent,
utnämndes till major där 1914, till
överstelöjtnant 1915 och till överste
1917. Han var fördelningsintendent i
Sjätte arméfördelningen 1900—15
och i Fjärde arméfördelningen 1915—
17. Åren 1917—27 var lian chef för
Arméförvaltningens intendenturdep :s
underhållsbyrå ocli övergick sistn. år
till intendenturkårens reserv, där lian
kvarstod till 1932. G. tjänstgjorde
som sekr. i utrustningskommissionen
1903, stod 1907 till chefens för
Lant-försvarsdep. förfogande i ärenden
rörande arméns bokföring ocli
redovisningsväsende och var 1914 sakkunnig
för omarbetande av arméns
räkenskapsväsen. Under krisåren 1916—19
var han led. av
folkhushållningskom-missionen, 1923 blev han led. i
Statens lagerhus- och fryshusstyr. ocli
1938 dess ordf. År 1930 blev lian
led. av Stockholms handelskammares
skiljenämnd. — Gift 1900 med Maria
(Maja) Olivia Augusta Brummer.
F. M.
6. Gegerfelt, Erie Wilhelm v o n,
publicist, f. 18 okt. 1S74 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Emil von
G. och Hilda Tlieresia Ulrika
Leb-rechtin Elies. — G. var anställd vid
W. Silfversparres grafiska ab. i
Stockholm 1891—1902, innehade egen
firma i branschen, nuv. ab. Kliché,
1902—04 och förestod
Stockholms-Tidn:s reproduktionsateljé 1904—12.
Han sysslade därefter några år
främst med sportjournalistik,
varmed han börjat redan 1895 som
med-arb. i V. Balcks Tidn. (senare Ny
tidn.) för idrott. År 1917 trädde han
i tjänst hos firma Albert Bonnier,
där han var red. för tidn. Sport 1917
—19 ocli reklamman för Sveriges
handelskalender 1919—40. — G. liar
aktivt deltagit i cykel-, seglings- och
motorcykelsport och bl. a, tävlat i
landsvägslopp på cykel. Som
sportjournalist, ofta under sign. E. Geggen,
i dagspress och skilda tidskr. har lian
varit mångsidigt verksam och
särskilt framträtt som seglingsreferent,
varjämte han utgivit Sv. seglaren
och Med motorbåt. År 1915 tog lian
initiativ till bildandet av Stockholms
frivilliga motorbåtsflottilj och Sv.
motorbåtssällskapet. Bland hans
många skrifter märkas "Sjötermer
ocli motorspråk" (1904), "På
motor-lioj med bönholk från Haparanda till
Ystad" (1921), "Handbok för
motorcyklister" (1921), "Semesterfärder
på Europas landsvägar" (1930),
"Indiskreta brev från en
Marockokryssning" (1934) och "Se Sverige" (1940).
— Gift 1) 1898—1926 med Anna
Elisabeth Karlsson-, 2) 1927 med
skolkökslärarinnan Gunvor Wadell. S. L.
Gehlin, släkt, vars äldste kände
stamfar, Jon Månsson, var bonde i
Furingstads kyrkby i Östergötland
vid 1600-talets mitt. Hans sonson
Jonas Månsson (f. 1700, † 1776),
nämndeman och häradsdomare i
Gä-verstad i nuv. Borgs förs.,
Norrköping, blev farfar till åldermannen
Jonas Jacobsson (f. 1767, † 1821),
som efter fädernegården ocli socknen
antog släktnamnet Gelin ocli omkr.
1785 inflyttade till Norrköping.
Namnet ändrades till G. av dennes son,
verkmästaren i Norrköping Johan
Fredrik G. (f. 1802, † 1882). Sonsons
son till denne är konstnären Hugo G.
(G. 1), gift med konstnärinnan
Esther G., f. Henriques (G. 2).
1. Gehlin, John Erik IIu g o,
konstnär, f. 8 sept. 1889 i Norrköping.
Föräldrar: disponenten Jolin Edward
G. ocli Johanna Sofia Malmgren. —
G. utbildade sig först till
byggnadsingenjör vid Norrköpings tekn.
elementarläroverk. Efter att några år ha
arbetat på olika arkitektkontor
studerade lian vid Tekn. skolans i
Stockholm högre konstindustriella avd.,
där lian 1914 avlade
teekningslära-reex. Under vistelse i Köpenhamn
1915—20 lärde han sig freskoteknik
på Møller-Jensens skola; lian
började samtidigt måla i olja. Åren 1920
—21 och 1924 vistades lian i Italien
bl. a. för studier av mosaik- och
freskomåleri. Han blev Joakim
Skov-gaards medhjälpare vid utförandet
av dennes mosaiker i Lunds domkyrka
1924—27 samt kom därunder att
intressera sig för glasmåleriet och
lärde sig tekniken i Köpenhamn. Hans
grundliga och mångsidiga studier lia
burit frukt i en lång rad dekorativa
arbeten av växlande karaktär och i
skilda material. Särskilt har G. be-
Hugo Gehlin.
trötts med kyrkliga uppgifter, och ett
fyrtiotal kyrkor och andra sakrala
byggnader huvudsakligen i Skåne ha
smyckats av lians hand. Bland hans
profana dekorativa arbeten märkas
främst takmålningar i olja med
stadshistoriska motiv i den kommunala
samlingslokalen Jacob Hansens hus i
Hälsingborg (1931) och mosaiker i
simhallarna i de nya varmbadhusen i
Hälsingborg (1940—41) ocli
Trelleborg (1942—43) samt i väntrummet i
Hälsingborgs nya barnsjukhus (1944).
G:s monumentalkonst, där
glasmålningar och mosaiker utgöra lians
viktigaste insats, är påverkad av
medeltidens och ungrenässansens mästare
men visar i de senaste verken ett allt
större oberoende av förebilderna.
Glaset till sina fönster bränner G. själv i
egen ugn. Som stafflimålare liar han
främst utfört porträtt och
figurmålningar. Även som konsthantverkare
och grafiker liar lian varit verksam,
och i silver, tenn och glas har lian
vitfört arbeten av olika slag. Hans
träsnitt, bl. a. illustrationer till Tagores
dikter (1915—20), porträtt och
religiösa kompositioner, präglas av en
fin balans mellan det svarta ocli vita.
Flera av G:s träsnitt ha inköpts av
British Museum ocli Victoria and
Albert Museum i London, Museum of
Library Art i New York, Ateneum i
Helsingfors ocli Albertina i Wien.
Som stafflimålare ocli grafiker är lian
företrädd i Nat. mus. (även
konsthantverk), Malmö, Norrköpings och
Hälsingborgs m. fi. mus. G. liar även
framträtt som diktare och utgivit
"Stillsamma dikter" (1919), illustrerade
med egna träsnitt. — Gift 1917 med
konstnärinnan Esther G., i. Henriques
(G. 2). — Litt.: "H. G." (tillägnad
konstnären av Hälsingborgs
konst-fören., 1939). B. W.
2. Gehlin, Esther, konstnärinna,
f. 24 mars 1892 i Köpenhamn. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
