Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gehlin, Esther - Gehrman, Carl - Geijer, släkt - 1. Geijer, Bengt Gustaf, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gehrman
28
Geijer
äldrar: direktören Michael Henriques
och Julie Poulsen. —- G. studerade
1908 vid Tekn. Skole i Köpenhamn
under Holger Grønvold och 1911—15 vid
Konstakad. där samt senare i
Tyskland (Dresden) och Italien. Hon kom
därunder genom utställningar även i
beröring med det moderna franska
måleriet, som med Cézanne ocli van
Gogh i främsta rummet jämte danskt
måleri utövat ett avgörande
inflytande på hennes konst. I hennes tidigare
arbeten, som nästan uteslutande
utgöras av stilleben, dominera tunga
bruna och gröna toner i de säkert
balanserade kompositionerna. På
senare år har hon i större utsträckning
ägnat sig åt landskapsmåleri och
interiörer med figurer och porträtt,
särskilt barnbilder. Samtidigt har
hennes färgskala ljusnat i
påfallande grad och den fasta linjen i hennes
äldre måleri visat en benägenhet att
lösas upp under studiet av
Ijusverk-ningarna. Som ex. på G:s
kultiverade konst kunna nämnas
"Stilleben med torsk" (1929), "Eva sjuk",
"Nils läser läxor" och "Tidig
vårdag". Hon är repr. i Nat mus., Malmö
ocli Hälsingborgs mus. Efter sitt
giftermål har G. utställt tills, med
maken i Stockholm, Köpenhamn och
Hälsingborg. Hon utställde dessutom sina
verk i Köpenhamn 1932, i Malmö 1937
och i Stockholm 1939. G. har även
utfört dekorativa arbeten i
applikationsbroderi, bl. a. för Gustav Adolfs
förs.-hus i Hälsingborg (1942). —
Gift 1917 med konstnären Hugo
Gehlin (G. 1). Th. N.
Gehrman, Carl Georg Valdemar,
musikförläggare, f. 13 maj 1867 i
Stockholm. Föräldrar:
paraplyfabrikören Georg Valdemar Bernhard G.
och Sofia Christina Dahlgren. —
Efter läroverksstudier i Stockholm var
G. 1881—88 medhjälpare i bok- ocli
musikhandel där och i Helsingfors.
Han grundade 1889 i Stockholm tills,
med O. Hesslin en musikhandel,
Gehrman & co., som övertog J. Bagges
musikhandel. År 1892 inköpte han
J. Bagges musikförlag, överlämnade
musikhandeln till Hesslin och
startade 1893 firman Carl Gehrmans
musikförlag. G. överlät 1930 förlaget
på ett ab. med samma namn med E.
Rosenborg som huvudintressent och
ledare. Som musikförläggare
intresserade lian sig för klassisk musik och
visade även sv. tonkonst stor
uppmärksamhet; sålunda har förlaget
under hans ledning bl. a. utgivit en
rad körkompositioner av de främsta
sv. tonsättarna på detta område. Han
var 1894—1907 verkst. dir. i
Söndags-Nisses ab. — Gift 1) 1894—1906 med
Leontine Hodell; 2) 1916 med Laura
(Lalla) Ljunggren. G. M.
Carl Gehrman.
Geijer, släkt, vars äldste kände
stamfar Sebastian G. enligt
traditionen tillhörde en österrikisk adelsätt,
som förde en gam (tyska Geyer) i
vapnet. Släkten inkom till Sverige
på 1620-talet med Sebastian G:s
söner Christoffer G. och Carl G., vilka
av Gustav II Adolf inkallades till
bergsbrukets upphjälpande.
Christoffer G. (f 1657), bergmästare i
Uppland, Södermanland och Östergötland
samt borgare i Lindesberg, gift med
Dorotea de Besche, blev farfar till
skaparen av Uddeholmsbolaget,
bruksägaren Bengt Gustaf G. d. ä. (G. 1). Från
denne härstamma alla i Sverige
levande grenar av släkten G. samt de
adliga ätterna af Geijerstam ocli von
G. Han hade i första giftet sonen
brukspatronen Henrik G. och i andra
giftet sönerna brukspatronerna
Johan Gustaf G., Bengt Gustaf G. d. v.
(G. 2), Carl Fredrik G. (G. 3) och
Salomon Gottschalk G., bergsrådet
Emanuel G. och brukspatronen Johan
Eberhard G. — A) Från
brukspatronen på Bosjö bruk i Sunnemo skn i
Värmland Henrik G. (f. 1710, † 1752)
härstammar den nu levande första
huvudgrenen (Bosjögrenen). — B)
Brukspatronen på Ransäters bruk i
Ransäters skn i Värmland Johan
Gustaf G. (f. 1719, † 1790) blev
stamfar för andra huvudgrenen
(Ransä-tersgrenen). Söner till honom voro
a) bruksägaren på Ransäter Bengt
Gustaf G. (f. 1748, † 1814), far till
skalden och historikern Erik
Gustaf G. (G. 5), vars barndomshem i
Ransäter 1912 gjordes till ett
släktminnesmärke av den då bildade
Geijer-ska släktfören., och b) kaptenen
Anders G. (f. 1750, † 1831), farfars
far till filologen Herman G. (G. 10).
—• C) Den tredje huvudgrenen
(Krokstadsgrenen) härstammar från
brukspatronen på Krokstad i Bv skn i
Värmland Salomon Gottschalk G. (f.
1727, † 1794). Hans äldste son var
överdir., industrimännen ocli
mineralogen Bengt Reinhold G. (G. 4).
Två bröder till denne, majoren och
krigsrådet Pehr Adolf G. (f. 1767, †
1826) och bergsrådet Jacob Gustaf G.
(f. 1775, † 1861), blevo stamfäder för
Krokstadsgrenens nu levande båda
linjer. Till den äldre av dessa hörde
Pehr Adolf G:s sonsöner, bröderna
språkmannen Per Adolf G. (G. 7),
häradshövdingen Bror Christian Axel
G. (f. 1S45, † 1926), far till
överstelöjtnanten Bengt Gustaf G. (G. 14),
och generalmajoren Gottschalk G. (G.
9), far till geologen Per G. (G. 15).
Till den yngre linjen hörde Jacob
Gustaf G:s sonson, tonsättaren Johan
Gustaf (Gösta) G. (f. 1857, † 1914).
En yngre bror till G. 4, översten Carl
Emanuel G. (f. 1777, † 1865), adlades
1817 enligt 37 § R. F. med namnet von
G. ocli blev stamfar för denna ätt. -—
D) Bergsrådet Emanuel G. (f. 1730, †
1788) adlades 1773 med namnet af
Geijerstam ocli blev stamfar för denna
ätt. Hans biografi återfinnes på s.
37. —- E) Brukspatronen vid
Lindfors bruk ocli Hedenskogs hytta i
Brattfors skn i Värmland Johan
Eberhard G. (f. 1733, † 1796) blev stamfar
för den fjärde och yngsta
huvudgrenen (Lindforsgrenen). En äldre son
till honom, brukspatronen och
audi-tören Kristoffer Reinhold G. (f. 1770,
† 1836), blev far till a) bruksägaren
Herman Gustaf G. (f. 1805, † 1881),
farfar till bröderna översten Reinhold
G. (G. 11) och överingenjören
Christian G. (G. 12), samt b)
brukspatronen Kristoffer Wilhelm G. (G. 6),
som hade sönerna häradshövdingen i
Väster-Närkes domsaga Ernst
Wilhelm G. (f. 184S, † 1914), far till
juristen ocli bankmannen Erland G. (G.
16), samt filosofen och psykologen
Reinhold G. (G. 8), far till
textilforskaren Agnes G. (G. 17). — En
yngre son till Johan Eberhard G.,
bruksägaren Carl Jakob G. (f. 1774,
† 1845), blev farfars far till bröderna
juristen Erik G. (G. 13) och
försäkringsrådet Carl Jakob G. (f. 1886). —
Litt.: B. J. Geijer, "Bengt Gustaf G.
till Uddeholm ocli lians ättlingar"
(1899); P. A. Geijer i "En bok om
Värmland" (2, 191S).
1. Geijer, Bengt Gustaf, d. ä.,
bruksägare, f. 11 mars 1682 på Stora
Bolirs bruksherrgård i Lindes skn,
Örebro län, † 26 okt. 1746 på
Uddeholms bruksherrgård i Norra Råda
skn, Värml. län. Föräldrar:
brukspatronen och bergmästaren
Christoffer G. ocih Ingel Carlberg. — G. blev
student i Uppsala och vann
därefter rasikt insteg i den
värmländska bruksrörelsen. Men också
rubbningarna i denna rörelse under Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
