Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Geijerstam, Ragnar af - Geisler, Johan Tobias - Geist, Christian - Gejrot, Claes - Gelhaar, släkt - 1. Gelhaar, Mathilda - 2. Gelhaar, Mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geisler
40
Gelhaar
1929—34. Sedan 1937 är han anställd
i Hugo Gebers förlag. Som förf.
debuterade han 1934 med diktsamlingen
"Livets väg’’, varefter ban ägnat sig
åt romaner med äktenskaps- och
kärlekskonflikter: "En brukshistoria"
(1935), "Gyllenfalks" (1936),
"Flickan hon går i dansen" (1937), "Tre
fruar" (1940; övers, till flera
främmande språk) och "Lill" (1941). År
1942 utgav han den kulturkritiska
essäsamlingen "Utsikt från dalen" och
1943 romanen "Detta Edert förbund",
som med utgångspunkt från tjugu- och
trettiotalens höga skilsmässofrekvens
pläderar för en ny äktenskapsmoral.
Likartade synpunkter framför han
sedan 1943 i tidn. Husmodern som
läsekretsens rådgivare i etiska frågor.
Sedan 1944 skriver han även för filmen.
—- Gift 1926 med danspedagogen Brita
Hedvig Elisabeth af G., f. Gemmel.
R. A.
Geisler, Johan Tobias,
gruvingenjör, skald, f. 20 febr. 16S3 i
Stockholm, † 29 maj 1729 i Falun.
Föräldrar: handlanden och
brukspatronen Christian G. och Barbara
La-we. — G. inskrevs vid Uppsala univ.
1696 och studerade där med framgång
humanistiska och naturvetenskapliga
ämnen samt anlitades av Olof
Rudbeck för att ordna växtsamlingar.
Han åtföljde därefter som
guverne-mentssekr. friherre Nils
Gyllenstierna till Bremen och ingick vid
återkomsten 1711 i Bergskollegium, där
han 1714 eller 1715 utnämndes till
markscheider (gruvmätare) i Falun.
Han utförde 1718 en profilkarta av
gruvan i kopparstick och även
plankartor till ett arbete om gruvan
(1725) av P. O. Wollenius. Sina
kartor prydde han med värdefulla
vinjetter. Vid sidan om yrket ägnade G.
ett intensivt intresse åt vittra
sysselsättningar. Hans dikter ingå delvis i
P. Hansellis "Samlade
vitterhetsarbeten af svenska författare" (4, 1866).
Han utförde även en otryckt övers, av
Guarinis "Pastor fido". G:s dikter
äro föga originella och ibland
maniererade i 1600-talets stil, men
samtiden uppskattade dem, framför allt
ett poem kallat "Bästa årstiden till
giftermål". I en skrift tillägnad
drottning Ulrika Eleonora (1719) ger han
realistiska skildringar av det tunga
gruvarbetet. —• G. var morfars far
till Erik Gustaf Geijer. — Gift 1716
med Emerentia Sohlberg. R. A.
Geist, Christian, musiker, f. i
Tyskland, enligt uppgift av
mecklen-burgsk härkomst, † i pest 1711 i
Köpenhamn. — Intet är känt om G :s
utbildning och tidigare verksamhet. År
1660 omnämnes han som sångare i det
danska hovkapellet, och 1670—79
verkade han i det svenska, där han synes
ha varit hovkapellmästare G. Duben
d. ä:s närmaste man. Troligen 1680
återvände han till Köpenhamn samt
blev organist vid Hellig-Aandskirke
och senare (1689) även vid Holmens
Kirke, vilka befattningar han
innehade till sin död. — G. synes näst
Duben ha varit den mest anlitade
tonsättaren vid hovfesterna i Stockholm
på 1670-talet. Hans i Sverige
tillkomna verk, bevarade i Uppsala
univ.-bibl., uppgå till 55 övervägande
andliga tonsättningar med instrumentalt
ackompanjemang. De visa hans
utomordentliga förtrogenhet med tidens
polyfona körstil i italiensk anda och
lians starka känsla för diktens
naturliga deklamation. G. M.
Gejrot, Claes Joel, industrinian,
f. 6 febr. 1895 i Karlskoga. Föräldrar:
folkskolläraren Karl Johan Karlsson
och Karolina Nordquist. — G. avlade
studentex. i Jönköping 1915,
studerade vid Uppsala univ. 1915—16 och
utexaminerades från Tekn. högskolans
avd. för bergsvetenskap 1922. Han
var kemist vid Kruppsche
Bergver-waltung i Betzdorf a. d. Sieg 1922—
23. Efter återkomsten till Sverige var
han anställd vid ab. Bofors som
hytt-och martiningenjör 1923—31, som
överingenjörsassistent 1931—32 och
som överingenjör vid metallavd. 1933
—36. G. var därefter 1936—41
verksam i Finland, där han deltog i
byggandet vid Imatra av ab.
Vuoksen-niskas stålverk, landets största, och
sedan var överingenjör och teknisk
ledare där. År 1941 utnämndes lian
till verkst. dir. för det nyupprättade
statliga företaget Sv. skifferolje ab.,
vilket i stor skala upptagit brytning
av alunskiffer vid Kvarntorp i
Ekeby skn, Närke; ur skiffern utvinnas
främst råolja och svavel. Bland G:s
skrifter märkas "Stålverkskokiller
och deras dimensionering"
(Jernkontorets annaler 1927),
"Högfrekvens-ugnens plats bland andra i Sverige
Claes Gejrot.
använda ugnar för stålframställning"
(Tekn. tidskr. 1930) och
"Skifferolje-framställningen i Sverige" (Värml.
bergsmannafören:s annaler 1943). —
Gift 1923 med Lcuura Maria (Maj)
Charlotta Hammar. S. L.
Gelhaar [gel-], musikersläkt av
tyskt ursprung, inflyttad 1785 till
Sverige med Carl Sigismund G.
(f. 1767, † 1814), som 1785—omkr.
1793 var klarinettist och 1786—1814
pukslagare i hovkapellet. Han hade
tre söner: a) Bror August G. (f. 1805,
† 1881), som var oboist i hovkapellet
1825—50, b) Fredrik Otto G. (f. 1806,
† 1886), som var oboist i hovkapellet
1827—68, blev gift med Mathilda
Ficker (G. 1) och hade dottern Mina
G. (G. 2) och sonen postmästaren i
Stockholm Tom Otto Vilhelm G. (f.
1852, † 1916), samt c) Christian
August G. (f. 1810, † 1878), som var
flöjtist i hovkapellet 1841—67 och
trumslagare i Andra livgardet. G. T.
1. Gelhaar, Mathilda Fredrika,
opera- och konsertsångerska (sopran),
f. 3 sept. 1814 i Stockholm, † 24 april
1889 därstädes. Föräldrar:
hovkapellisten Christian Fredrik Ficker och
Johanna Charlotta Widerberg. — G.
antogs 1828 som elev vid K. teatern,
där hon utbildades i sång av C. M.
Crælius och I. A. Berg. Hon
debuterade som skådespelerska redan s. å. som
gossen August i Pujoulx’ "Den
förtroliga aftonmåltiden" och som
sångerska 1832 som Annette i Gaveaux’
"Lilla matrosen" samt var 1834—58
engagerad vid K. teatern. G. sjöng
Cherubin i "Figaros bröllop", Zerlina
i "Don Juan" och "Fra Diavolo",
Elina i "Sjöfröken", Rosina i
"Barberaren i Sevilla", Anna i "Friskytten",
Adina i "Kärleksdrycken", Isabella i
"Robert av Normandie" och
Margareta av Valois i "Hugenotterna" samt
Camilla i "Zampa" m. fi. partier. G:s
röst var föga omfångsrik och spelet
odramatiskt; överhuvud var hennes
område mycket begränsat, men i
några partier, främst Adina i
"Kärleksdrycken", var hon idealisk "med sin
utomordentligt böjliga stämma,
vilken likt vårens lärka endast tycktes
vara till för att i glada drillar ge luft
åt sin fröjd. Hennes oskyldigt
koketta, naiva spel harmonierade
fullkomligt med egendomligheten i hennes
sång och lämpade sig förträffligt för
den då moderna italienska opera
buf-fan, inom vilken hon verkligen var en
av de yppersta sångerskor, som
uppträtt på vår scen" (N. Personne). Hon
blev 1837 hovsångerska. — Gift 1836
med hovkapellisten Fredrik Otto
Gelhaar. G. T.
2. Gelhaar, Wilhelmina (Mina)
Charlotta, operasångerska (sopran),
f. 8 okt. 1837 i Stockholm, † 17 febr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
