Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gottlund, Carl Axel - Gottman, Lars - Gowenius, Rudolf - Govenius, Wilhelm - Graan, se även Grahn - Graan, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gottman
78
Graan
resor i finnbygderna i Hälsingland,
Dalarna, Värmland m. fi. landskap.
Han fann befolkningen i svår social
nöd och språket ringaktat och i
van-liävd. G. åtog sig de sv. finnarnas sak
hos regeringen och lyckades tack vare
sin viljekraft och envishet uppnå
avsevärda förbättringar för dem. I en
utförlig dagbok gav G. en fängslande
skildring av sin första resa till
finnmarkerna 1817 (utg. på svenska av
N. Sahlström 1931). Anteckningar
från hans andra resa ha publicerats i
Värmland förr och nu (1931).
Människotyper och sedvänjor tecknas av
G. med åskådlig, ungdomligt frisk
berättarkonst. Han utgav en avh.
om finska språket, "De proverbiis
Fennicis" (1818), samt samlingar av
gamla och nya finska folksånger.
Dessutom bedrev ban ett omfattande ehuru
inte särskilt lyckat skriftställeri på
finska språket och utgav bl. a. den
första vetenskapliga
uppsatssamlingen på detta språk. "Otava eli
Suoma-laisa huvituksia" (på svenska
"Karlavagnen eller finska förströelser", 1,
1828—29; 2, 1832). År 1834
återvände han till Finland, där lian 1839
blev lektor i finska vid Helsingfors
univ. Under G:s fortsatta
verksamhet gjorde hans egensinniga, fåfänga
kynne sig alltmera gällande, ocli han
trädde därför helt i skuggan för
Lönnrot och Castrén, vilka slutgiltigt
banade vägen för finskspråkig
litteratur. Under forskningar i sv.
Riksarkivet och annorstädes hopbragte G.
på betänkligt sätt värdefulla äldre
arkivalier, "C. A. G:s samling",
numera i finska Riksarkivet (se därom
bl. a. H. Sommarström, "Finland
under striderna mellan Sigismund och
hertig Karl", 1, 1935). — Gift 1830
med Charlotta Fredrika Augusta
Brink. O. H., (B—z).
Gottman, Lorentz (Lorens, L ar s),
målare, f. 170S i Stockholm, † 16 febr.
1779 därstädes. — G. tillhörde en
hantverksmålarsläkt och utbildades i
yrket; främst var han verksam som
rumsdekoratör, men han försökte sig
även med en viss framgång som ren
konstmålare. Han blev åldgesäll 1730
och mästare 1731 samt var bisittare
i målarämbetet 1741—46, allt i
Stockholm. Enligt samtida uppgifter skall
G. bl. a, lia målat utmärkta landskap
"i Martins stil". Något prov därpå
är emellertid inte känt. Däremot
finnas två altartavlor av G. bevarade.
Den ena utfördes omkr. 1735 för
Katarina kyrka i Stockholm och återger
"Kristi frambärande i templet". Detta
är knappt något betydande konstverk
men visar dock en för en
ämbetsmålare ovanlig skicklighet i
figurframställning, komposition och
färgbehandling. Den andra, "Kristi ned-
tagande från korset", målades 176S
för österby brukskyrka i Uppland. —
G. blev led. av Konstakad. 1773. —
Gift 1) med Christina Clarberg, †
1751; 2) med Beata Starck. — G:sson
Fredrik G. (f. 1746, † 1801) fullföljde
släkttraditionen och blev 1780 mästare
i målareämbetet. Från 1781
tjänstgjorde han som bitr. lärare i teckning
vid Konstakad :s principskola. Th. N.
Gowenius, Rudolf, målare, f.
14 sept, 1896 i Piteå landsförs., Norrb.
län. Föräldrar: grosshandlaren Clas
Arvid G. och Ellen Elisabet Clausen.
— Efter studier vid Althins och
Wilhelmsons målarskolor i Stockholm
1918—19 fullföljde G. sin utbildning
vid Konstakad. 1919—21 samt under
resor i Tyskland och Italien 1921, i
Tyskland 1922 och i Frankrike, där
lian vistades från 1923 till strax efter
krigsutbrottet 1939. Därifrån företog
lian besök i Spanien 1930 samt i
Spanien, Portugal och Marocko 1936.
Under akad.-tiden studerade han bl. a.
etsning för Tallberg och ägnade sig
till en början åt grafiken men
övergick senare till figurmåleriet och liar
utfört en rad dekorativa uppgifter i
kloster, kyrkor och slott i Frankrike,
huvudsakligen al fresco. Bland dessa
märkes främst dekoreringen av
kyrkan i Tavaux Cité i Jura. Efter
hemkomsten har han bl. a. utfört ett par
liknande arbeten i kyrksalen och
begravningskapellet vid Malmö ö.
sjukhus samt målningar på sammet i
Finstakoret i Uppsala domkyrka ocli
i Luleå domkyrka. Han har också
målat en rad porträtt, t. ex. av prof.
J. Olow. Under Paristiden utställde
lian upprepade gånger på Salongen,
och 1937 framträdde lian i Stockholm
med en utställning av oljemålningar,
gouacher, akvareller ocli teckningar,
vari lian med skarp blick för det
anekdotiska och i en varm färgskala
skildrat sina intryck från sydliga länder.
Journalistisk blick karakteriserar
■Wilhelm Govenius.
också de noveller om reseupplevelser
tills, med barn, som lian utgav med
egna illustrationer under titeln
"Småfolk i världsvimlet" (1937). — G. är
repr. i Nat. mus., Norrköpings och
Kristianstads mus., Mus. för
dekorativ konst i Lund samt i Inst, Tessin
och Musée de la France Outre-Mer i
Paris. — Gift 1930 med den
polskfödda konstnärinnan Maya Miriam
Bromberg. Th. N.
Govenius, Henrik Wilhelm
Kristian, bruksägare, donator, f. 29
jan. 1825 i Sala, † 23 mars 1903 i
Stockholm. Föräldrar:
expeditionskronofogden och jägmästaren Lars
Gustaf G. ocli Elsa Roos af
Hjelmsäter. — G. blev faderlös vid fyra års
ålder och måste tidigt själv börja
förtjäna sitt levebröd. Han sattes i
handel i Stockholm och
konditione-rade sedan i Norrtälje, där lian inom
kort blev sin egen, varefter han i
inånga år drev en lanthandel på Väddö
i Roslagen. År 1867 inköpte han det
närbelägna Ortala bruk, som han
innehade ett trettiotal år. Klokt
beräknande och försiktig gjorde G.
redan i yngre år synnerligen
fördelaktiga affärer ocli grundlade därigenom
en betydande förmögenhet. På äldre
dagar flyttade han till huvudstaden,
där han hade del i initiativet till
pantab. Stockholms privat-assistans,
vars v. ordf. han var från grundandet
1891 till sitt frånfälle. Sin
förmögenhet donerade G. till välgörande
ändamål. Genom hans testamente tillkom
1903 Stiftelsen Wilhelm Govenii
minne med ändamål att i Stockholm
uppföra bostäder, vilka på billiga villkor
skola uthyras till obemedlade
personer ur arbetarklassen. Stiftelsens
verksamhet började 1906. Dess
tillgångar voro då c:a 800 000 kr. Vid
utgången av 1944 utgjorde de över
1,9 mill. kr., och stiftelsen ägde då
fem fastigheter med sammanlagt 437
bostadslägenheter. — Gift 1890 med
Alida Matilda Sjöström. Hj. B—d.
Graan, se även Grahn.
Graan, Johan Gerhardsson,
ämbetsman, f. i början av 1600-talet i
Skellefteå, † senast i sept. 1679,
troligen i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Gerhardus Jmiæ ocli Brita
An-dersdotter Grubb. — G. tillhörde en
lappsläkt, Sannolikt fick han sin
skolbildning i Gävle trivialskola, varifrån
ban 1626 kom som student till
Uppsala. Magister blev lian där 1635,
varefter han fortsatte sina studier
utomlands, där han promoverades till jur.
utr. dr. År 1642 blev han assessor i
Svea hovrätt, och tre år senare
adlades han med bibehållet namn,
troligen den enda lapp, som erhållit sv.
adlig värdighet. År 1653 utnämndes
G. till landshövding i Västerb. län,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
