Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Grauers, Hugo - 2. Grauers, Sven - Gravallius, släkt - 1. Gravallius, Daniel Ehrenfried
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grauers
96
Gravallius
ren Jacob Fredrik G. och Ida Carolina
Ekelund. — Efter mogenhetsex. i
Göteborg 1889 blev G. fil. kand. i
Lund 1891, utexaminerades från
Tekn. högskolans avd. för
maskin-byggnad 1894 och återvände sedan
till Lund, där han 1900 blev fil. lic.
och s. å. fil. dr. Han blev vik. lektor
i matematik och fysik vid Malmö tekn.
elementarskola 1900 ocli lektor i
mekanik, maskinlära och mekanisk
teknologi vid Norrköpings tekn.
elementarskola följ. år. År 190S erhöll lian
det nyinrättade lektoratet i mekanik
och matematik vid Chalmers tekn.
läroanstalt (från 1914 tekn. inst.)
och utnämndes 1911 till prof. i dessa
ämnen. Han erhöll avsked 1934. Åren
1913—33 var lian även inst:s rektor.
— G. var en skicklig lärare och hade
därjämte stor administrativ förmåga.
Han deltog som sakkunnig i
utarbetandet av förslag till Chalmers tekn.
läroanstalts omorganisation 1913.
Under hans rektorstid, en period av
genomgripande utveckling,
aktualiserades frågan om inst:s ombildning till
högskola, och i två statliga
kommittéer, 1919—21 ocli 1929—32, arbetade
]ian energiskt och målmedvetet
härför, varjämte han 1922—27 tillhörde
inst:s byggnadskomr litté. På G:s
initiativ utökades undervisningen vid
inst:s högre avd., varigenom kurserna
"blevo jämförbara med Tekn.
högskolans. Han inrättade även särskilda
kompletteringskurser, avsedda att
underlätta övergången från den lägre
till den högre avd. Främst genom
hans insatser mognade
högskolereformen, som dock först efter hans
avgång blev genomförd (1937). — G.
behandlade i sina vetenskapliga
arbeten främst problem inom
elastici-tetsteorin. Bland hans skrifter
märkas "Om maximalspänningen hos
cylindriska kroppar vid longitudinella
stötar" (1900, drsavh.) och
"Transver-rsalschwingungen rechteckiger Plätten
mit besonderer Rücksicht der
Knickung" (1929). Han blev 1910 led.
av Vet. o. vitt. samli. — Gift 1901 med
Ebba Ingegerd Maria Ekelund.
B. S.. E. H—n.
2. Grauers, Sven, historiker,
skolman, f. 20 dec. 1891 i Göteborg.
Föräldrar: kassören Ingemar Constantin
G. och Davida Vilhelmina Möller. —
G. blev student 1911, fil. kand. 1914,
fil. mag. 1916, fil. lic. 1919 och fil. dr
1923, allt i Göteborg. Han var 1920
—24 docent i historia vid Göteborgs
högskola och uppehöll där den med
professuren i historia förenade
undervisningsskyldigheten samt även
professuren tidvis under åren 1921—27;
1927 blev han docent i samma ämne
vid Stockholms högskola. Han började
sin lärarbana 1920, blev lektor vid
Högre allm. läroverket i Nyköping
1923, vid Nya elementarskolan i
Stockholm 1930 och var rektor vid
Högre lärarinneseminariet i
Stockholm 1931—43 samt är lektor och
rektor vid Statens normalskola där sedan
1943. Han har varit tf.
undervisningsråd vid olika tillfällen 1934—36. G.
var anmälare av historisk litteratur i
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidn.
1920—43 och är sedan 1944 medred.
av Hist. tidskr. Han erhöll 1944
prof:s namn. Sedan s. å. är han ordf.
i styr. för Psykologisk-pedagogiska
inst. i Stockholm samt dess direktor.
—• G. är en av våra främsta kännare
av den karolinska epokens hävder. Han
disputerade på en fängslande
biografisk avh. över det betydande ämnet
"Arvid Bernhard Horn... 1. 1664—
1713" (1920). Andra studier rörande
denna tids historia äro bl. a. "Några
bidrag till oppositionens historia
under Karl XII" (Karol. förb:s årsbok
1921), "Bidrag till kännedomen om
det karolinska enväldets uppkomst"
(Göteborgs högskolas årsskrift 32:2,
1926), "Strödda politiska nyheter
(1709—18) ur Erik Benzelius d.
y:s brevväxling" (Personhist. tidskr.
1926), "Sveriges sista lantdagar och
provinsmöten (1676—79)" (Karol.
förb:s årsbok 1930), "Till belysning
av Nystadsfredens verkningar" (i
Hist. studier tillägnade Sven Tunberg
1942), "Den svenska stormakten och
Europa under perioden 1680—1721"
(i Sv. flottans hist. 2, 1943) samt det
viktiga, väl genomarbetade
översiktsverket "Riksdagen under den
karolinska tiden" (i Sveriges riksdag, avd. 1,
bd 4, 1932). G., som var lärjunge till
Helge Almquist, medarbetade i den
av honom utgivna "Världshistorien"
(bd 5, 1933), med en utförlig och
instruktiv framställning av tiden 1660
—1700. Som urkundsutgivare har G.
verkat med den samvetsgranna, med
värdefull inledning försedda editionen
Sven Grauers.
av "Nya Lödöse tänkeböcker (1586—
1621)" (Skr. utg. till Göteborgs stads
trehundraårsjubileum, 6, 1923). Ett
betydand® inlägg på ett för G. nytt
arbetsfält gjorde han med den stora
monografin "Ätten Wachtmeister
genom seklerna. 1" (1941), med stort
metodiskt värde för forskning rörande
baltiska adelssläkter. Som historiker
utmärkes G. av grundlig kännedom
om sitt ämne, klar, elegant
disposition, skarp källkritisk behandling,
skickligt gjorda karakteristiker samt
flärdfri, sober framställning. Som
bokanmälare i Handelstidn. var han
oftast välvillig men kunde även
anlägga en ton av mild ironi, som i
grunden var dräpande. — Gift 1921
med Ingrid Maria Enstam. B. H—d.
Gravallius, släkt, härstammande
från läraren vid Sundbyholms skola i
Södermanland Olof Wallstedt, som
levde under 1700-talets förra hälft. I
sitt gifte med Margareta Elisabeth
Gravia hade han sonen Peter (f. 1740,
† 1807), kyrkoherde i Järna i
Södermanland; genom sammanställning av
föräldrarnas namn bildade denne
namnet G. Söner till honom voro prästen
och förf. Daniel Ehrenfried G. (G. 1)
och kyrkoherden i Toresund i
Södermanland, prosten Lars Kristian G. (f.
1789, † 1861), gift med förf.
Wilhelmina G., f. Isacsson (G. 2).
1. Gravallius, Daniel
Ehrenfried, präst, författare, f. 4 okt.
1777 i Stockholm, † 18 nov. 1849
i Frustuna skn, Södermani. län.
Föräldrar: kyrkoherden Peter G. och
Maria Christina Ziekerman. — G.
blev student i Uppsala 1797 och
prästvigdes i Västerås 1803 samt
utnämndes till kyrkoherde i Skagershult 1821
och i Frustuna och Katrinenäs 1830.
År 1836 blev lian kontraktsprost. Han
deltog som fältpräst i de finska ocli
tyska krigen samt framträdde även
som flitig vitterhetsidkare med flera
Hugo Grauers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
