Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gravallius, Daniel Ehrenfried - 2. Gravallius, Wilhelmina - Grave, Sebastian - Gréen, se även Gren - Gréen, John - Grefberg, släkt - 1. Grefberg, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gravallius
97
Grefberg
diktsamlingar och skaldestycken i
fosforistisk stil. Mest känd blev han
som förf. till "Resa från Gräddö till
Ratan" (1809), en efterbildning av
Wallenbergs "Min son på Galejan",
samt "Den yngre baron Münchliausens
märkvärdiga öden och bedrifter"
(1810). G. deltog även med
pamfletterna "Näsknäppen" (1815) och
"Näsknäppens ungar" (s. å.) i den litterära
striden mot C. A. Grewesmöhlen. —
Gift 1814 med Hedvig Christina
Lovisa Holmbrinck. R. A.
2. Gravallius, Carolina W il hel
-m i n a, författarinna, f. 7 sept, 1809
i Mogata skn, östergötl. län, † 22
nov. 1884 i Botkyrka skn, Stockholms
län. Föräldrar: kyrkoherden Carl
Peter Isacsson och Anna Hallberg.
Svägerska till G. 1. — G., som
ursprungligen var lärarinna, debuterade som
förf. 1844, då hon i häften gav ut
romanen "Högadals prostgård". Den
trycktes i flera uppl. och nådde på
grund av sin följetongsmässiga
romantik i vida kretsar av vårt land en
enastående popularitet. Efter denna
lyckosamma debut framträdde hon
helst under sign. "förf. till Högadals
prostgård" och hämtade stoffet ur
folklivet samt olika herrgårds- och
prästgårdsmiljöer. Bland hennes
senare arbeten märkas novellen
"Albumet" (1864) samt romanerna
"Upptäckten" (s. å.) och "Hårflätan"
(1881). — Gift 1846 med kyrkoherden
Lars Kristian Gravallius. R. A.
Grave, Sebastian,
bergsbruks-idkare, f. 25 dec. 1684 i Filipstad, †
14 mars 1748 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden och rådmannen Bryngel
Zebastiatisson G. ocli Brita
Torstensdotter. -—■ G. var vid tolv års ålder
tack-järnskörare i Filipstads bergslag, blev
vid sexton år gymnasist i Karlstad och
var 1703—11 student i Uppsala, därlian
säges ha försörjt sig genom
tillverkning och försäljning av små väggur.
Han tilldrog sig Chr. Polhems
uppmärksamhet och fick av honom både
fri undervisning i mekanik och (1709)
uppehälle på Stjärnsund. År 1712 blev
ban auskultant vid Bergskollegium
med något statsunderstöd och upptog
vid mitten av 1710-talet under en
gynnsam exportkonjunktur
Torskebäcks koppargruva i Filipstads
bergslag, för vilken han lyckats intressera
värmländska bergsmän. G. sökte
under den "olyckliga tiden" kring Karl
XII:b död kronans förnyade hjälp,
nu för "spekulationer" på en
pumpmaskin, en kolbesparande masugn och
ett "manufakturverk". Då en vädjan
därom 1719 torde ha förklingat ohörd,
vände han sig i stället till köpmän i
Göteborg, bland vilka ett starkt
intresse för Bergslagens järnexport hade
framträtt efter det stora krigets slut.
Sebastian Grave. Målning (detalj) av J. H.
Scheffel 1733.
G. grundade med förlag av den också
politiskt kände göteborgshandlanden
H. Olsson Ström Gravendals
stångjärnsbruk i Säf snäs skn vid Dalarnas
s.-v. gräns, privilegierat på icke
mindre än sex kvadratmil skog och gradvis
uppfört 1721—35 med masugnar vid
Strömsdal och Ulriksberg samt nya
smedjor vid Fredriksberg och
Annefors. Det var en djärv, i sin art
storartad nyskapelse i ödemarken,
ovälkommen för grannar och därför ett
frö till långdragna processer, där
särskilt det mäktiga Stora
Kopparbergsföretaget sköt. framför sig bygdens
finnbönder. Då tillika de långa,
nyanlagda transportvägarna till ocli
från bruket blevo särskilt kostsamma,
ruinerades G. jämte Ström, som dock
på riksdagen 1734, där lian var medl.
av sekreta utskottet, lyckades av
ständerna utverka tio års
morato-rium ("järnbrev") för sina
skuldförpliktelser. G. däremot erhöll, ovisst
vid vilken tidpunkt, nytt förlag av
stockholmsköpmannen Claës Grill, och
en uppgörelse träffades på den förres
sjukbädd av innebörd, att en brorson
till G:s forne gynnare Polhem, Lars
Polhammar, skulle äkta G:s dotter
och efter honom överta Fredriksbergs,
Annefors och Ulriksbergs
bruksegendomar. Gravendal och Strömsdal hade
vid en delning mellan de två
grundarna 1736 tillfallit Ström. G:s
kolo-nisatoriska verk i Dalabergslagens
utkanter torde till räckvidden kunna
mäta sig med B. G. Geijers ungefär
samtidiga vid Klarälven (Uddeholm).
Men G. saknade till sin ofärd icke
blott Uddeholmsgrundarens
ekonomiska styrka utan med all sin
mångsidiga begåvning måhända även det
praktiska handlag, som
kännetecknade den senare. —• Gift 1729 med Anna
Christina Chenon. S. R., Cgn.
Gréen, se även Gren.
Gréen, Johan (John) Gustaf,
träd-gårdsmän, f. 9 nov. 1878 i Ö. Vingåkers
skn, Södermani. län. Föräldrar:
maskinisten Lars Petter G. och Hedvig
Charlotta Jonsson. — G. genomgick
Södermani. läns folkhögskola 1900—
01, praktiserade i trädgårdar och
utexaminerades från Lantbruksakad:s
trädgårdsskola 1903. S. å. anställdes
han som lärare vid trädgårdsskolan,
blev 1915 trädgårdsassistent och var
1934—45 föreståndare för skolan och
dir. för dess trädgårdsavd. Han har
gjort flera studieresor till utlandet,
bl. a. till Tyskland 1909 och Förenta
staterna 1911. —- G. har nedlagt ett
mångårigt och energiskt arbete för att
åstadkomma en ökad konservering i
hemmen av trädgårdsprodukter. Tills,
med G. Lind har han utgivit
"Konserveringsbok" (1911; 9:e uppl. 1930),
som utgått i 72 000 ex. Hans övriga
skrifter röra olika sidor av
trädgårdsskötseln. Sedan 1932 är G. ordf. i
Stockholms gartnersällskap. Han
invaldes i Lantbruksakad. 1937. — Gift
1904 med Elin Johansson. S. L.
Grefberg, släkt, härstammande
från Laurentius G. (f. 1698, † 1746),
ägare av Svarttorp i Rönö skn,
östergötl. län, och farfar till bokhållaren
vid Gusums bruk Lars Peter G. (f.
1769, † 1810), som blev stamfar för
den äldre släkten G. En yngre son till
honom, rådmannen och
magistrats-sekr. i Söderköping Lars Gustaf G.
(f. 1807, † 1846), blev farfar till
juristen och ämbetsmannen Gustaf G.
(G. 1). — En äldre son till Lars Peter
G., magistratssekr. i Söderköping Carl
Erik G. (f. 1801, † 1845), hade dottern
Tekla Carolina G. (f. 1835, † 1912),
gift med bankkassören David Gustaf
Svensson (f. 1830, † 1920). Den yngre
släkten G. härstammar från deras
barnbarn, vilka antogo farmoderns
släktnamn G. Bland dessa märkes
komministern Gabriel G. (G. 2).
1. Grefberg, Gustaf Ernst,
jurist, ämbetsman, f. 27 okt. 1879 i
Söderköping. Föräldrar: rådmannen och
bankdirektören Gustaf Fredrik Alfred
G. ocli Jenny Amalia Lindén. — G.
avlade mogenhetsex. i Norrköping
1S99 och blev jur. utr. kand. i Uppsala
1904. Efter tingstjänstgöring 1904—
07 inträdde han sistn. år i Svea
hovrätt, fick sitt första
fiskalsförordnande 1909 och sin första adjunktion
1910, blev fiskal 1914 och assessor
1915 samt var hovrättsråd 1917—22.
Han fungerade som sekr. hos
kyrkolagsutskottet vid 1908 års kyrkomöte
och var 1908—11 sekr. hos den
kommitté, som hade att uppgöra förslag
till föreskrifter om registerföring av
stadsfastigheter. Genom detta
uppdrag kom G:s verksamhet att ledas
in på det område, inom vilket han.
7 Svenska män och kvinnor III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
