Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Grefberg, Gustaf - 2. Grefberg, Gabriel - Grefing, Lorentz - Greger Larsson, historieskrivare, se Borastus, Gregorius Laurentii - Gregers Magnusson, riksråd, se Ekaätten - Gergersson, Birger, ärkebiskop, se Birger Gregersson - Greiff, von, ätt - Greiff, Johan Ludvig Bogislaus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefberg
98
von Greiff
Gustaf Grefberg.
sedan under en lång följd av år skulle
göra sin kanske mest betydande
insats, lagstiftningen om
fastighetsväsendet och därmed förknippade frågor.
Han var bl. a. led. av 1916 års
fastighetsregisterkommission, vars främsta
resultat blev förslaget till 1917 års
lag om fastighetsbildning i stad. I
fastighetsregisterkommissionen — den
provisoriska myndighet, som fick att
övervaka uppläggandet av
fastighetsregister för alla rikets städer — var G.
från början den drivande kraften,
1917—27 som kommissionens verkst.
led., 1927—30 som dess ordf. Redan
1915 hade han förordnats att inom
Justitiedep. biträda vid den fortsatta
behandlingen av den sedan länge
aktuella frågan om en revision av
skifteslagstiftningen. Arbetet
fortsattes sedermera 1917—18 av en
särskild kommitté, den s. k.
skifteslag-stiftningskommissionen, av vilken G.
var led. Han var också 1919—22 led.
av jordabalkskommissionen. Av sina
uppdrag alltifrån 1914 närmast
knuten till Justitiedep. var G. 1916—17
andre led. å dess lagavd.,
tjänstgjorde 1915—19 längre tider som tf.
statssekr. och expeditionschef i dep.
och var 1919—22 chef för lagavd.
Hans djupa insikter och omfattande
erfarenhet på jordäganderättens fält
gjorde honom särskilt skickad för
ge-neraldir.-posten i Lantmäteristyr.,
som han innehade 1922—26 med
undantag för 1924, då han var
statssekr. och expeditionschef i
Justitiedep. Efter att ha lämnat
Lantmäteristyr. var G. 1926—27 revisionssekr.
och 1927—30 generaldir. och chef för
Kammarkollegium. Sedan 1930 är
han justitieråd. Under
tjänstgöringsperioden 1932—34 tillhörde han
Lagrådet. Han har utgivit
lagkommentarerna "Lagen om fastighetsbildning
i stad jämte tillhörande
författningar" (1917; 2:a uppl. 1926), "Lagen cm
sammanläggning av fastigheter å
landet" (1926), "Lagen om delning av
jord å landet" (1927; supplement,
tills, med G. Palm, 1933). — Gift 1912
med Anna Louise (Anna-Lisa)
Rlio-din. Spr.
2. Grefberg, Julle Gabriel,
präst, f. 31 juli 1892 i Bäckseda skn,
Jönköp. län. Föräldrar: kamreraren
Gustaf Valfrid Svenson och Anna
Helena Svenson. — G. avlade studentex.
i Skara 1911 och blev teol. kand. i
Uppsala 1917. S. å. blev han
brukspredikant vid Brevens bruk i Närke,
1919 förste komminister i V.
Vingåker i Södermanland och 1927
komminister i Botkyrka-Salem utanför
Stockholm, 1931 kyrkoadjunkt i
Storkyrko-förs. i Stockholm och 1937
komminister där. — G. har ägnat stort intresse
åt kyrkosången, bl. a. som sekr. i
Kyrkosångens vänners
centralkommitté sedan 1927 och som dirigent för
bl. a. K. S. V.-kören i Strängnäs stift.
Han var en av initiativtagarna till
Storkyrkans Schola cantorum och dess
rektor 1938—40 samt har deltagit i
folkbildningsarbetet som föreläsare
sedan 1924 och i olika slag av sociala
strävanden. År 1931 blev han rektor
för Kraftska skolan i Stockholm.
Under en studieresa till England 1924
studerade han den s. k.
settlements-rörelsen, och han har därefter varit
en av företrädarna för denna i
hemlandet. Han är sedan 1931 ordf. i
Mäster Olofsgården i Stockholm,
Stockholms kristliga studentförb:s
settlement, där han nedlagt ett
hängivet arbete. G. liar även i den kristna
förkunnelsen sökt anknyta till
moderna samhällsföreteelser. Bl. a. var
lian ett antal år medl. av kommittén
för morgonandakten i radio. Han är
en av vägrödjarna för samarbetet
mellan kyrka och idrott; 1934 blev
han ordf. i kommittén för
frilufts-folkets gudstjänst i Stockholm. Han
har utgivit "I tävlingskampen. An-
daktsbok för idrottsmän och
frilufts-folk" (1939), "Vägen till Fadern"
(1940, morgonböner i radio),
"Idrotten — andlig beredskap?" (1940),
"Fyrtio kapitel kristen
ungdomsvård" (1942) m. m. — Gift 1) 1917
med Rut Sofia Ekelund, † 1924; 2)
1927 med Eva Mary Margareta
Linderoth. T. D.
Gref ing, Lorentz Ludvig,
boktryckare, f. 1713, † 11 april 1769 i
Stockholm. — G., som var inflyttad
tysk, övertog 1739 B. G. Schneiders
boktryckeri i Stockholm, som lian
drev till sin död. Han var en av de
mera betydande bokförläggarna i
Stockholm vid mitten av 1700-talet,
På lians förlag utkommo bl. a. de
första delarna av R. G. Modées juridiska
urkundssamlingar, flera historieverk
och Vet. akad:s publikationer. —
Gift 1739 med Rachel Speck, som var
änka efter boktryckaren B. G.
Schneider. C. B.
Greger Larsson, historieskrivare,
se Borastus, Gregorius Laurentii.
Gregers Magnusson, riksråd, se
Ekaätten.
Gregersson, Birger, ärkebiskop,
se Birger Gregersson.
Greiff, von, ätt, härstammande
från Schlesien. Ernst Bogislav von G.,
överstelöjtnant, deltog bl. a. i slaget
vid Lutzen 1632 och stupade vid
erövringen av Prag 1648. Hans sonson
Bogislav Johan von G. († 1719) blev
kapten vid Upplands
tremänningsinfan-terireg. 1712 och naturaliserades som
sv. adelsman 1717. Dennes son,
kaptenen Gustaf Johan von G. (f. 1718, †
1787), blev far till förste
hovjägmästaren, översten Johan Ludvig
Bogislaus von G. (se nedan). Hans son,
kaptenen Carl Sigismund Fromhold von
G. (f. 1793, † 1870), flyttade 1825 till
Sydamerika, där ätten fortlever.
Greiff, Johan Ludvig
Bogislaus von, arméofficer, f. 30 jan.
1757 på Gillberga i Dingtuna skn,
Västmanl. län, † 24 dec. 1828 i
Stockholm. Föräldrar: kaptenen Gustaf
Jo-han von G. och Catharina Lovisa von
Poll. ■—■ G. blev student i Uppsala
1769 och s. å. volontär vid Livreg. till
häst. Han deltog i kriget i Finland
1788—90, blev därunder ryttmästare
1789, avgick ur aktiv tjänst 1794 och
deltog som överadjutant i norska
fälttåget 1814 samt blev därunder överste.
År 1803 blev han hovjägmästare,
tjänstgjorde hos exkonungen på
Drottningholm och Gripsholm 1809,
blev tf. överjägmästare i Stockholms
län 1812, var över jägmästare i
Uppsala län 1813—20 och utnämndes till
förste hovjägmästare 1826. Han blev
bekant genom att 13 mars 1809 vid
statsvälvningen övermanna den
flyende konungen på Stockholms slotts
Gabriel Grefberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
