Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevesmöhlen, Carl August - Grevilli, Gustaf - Grevillius, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grevilli
103
Grevillius
tade dynastin. Sedan Bernadotte
blivit tronföljare, vilket val G. ivrigt
tillskyndat bl. a. genom sina
förbindelser med inflytelserika medlemmar
av bondeståndet, kom han snart att
genom förmedling av J. C. H. Ulrich,
vilken var handsekr. hos Karl Johan,
bli dennes handgångne man. I denna
egenskap uppträdde G. i den för honom
själv ödesdigra strid, som kallats "den
Grevesmöhlenska striden", och som
blåste upp, då G., sannolikt på
uppdrag av Karl Johan, anonymt
framträdde med pamfletten "A B C i
fi-nancerne" (1814), riktad mot en av
oppositionsmannen J. L. Boye s. å.
författad anklagelseskrift mot
regeringens penningpolitik. Striden
utvecklades snart, framför allt sedan
Boye börjat angripa judarna, till
skandalskrivande i hätskaste form
och vidaste omfattning. Under året
1S15 tillkommo i striden omkr. 150
mer eller mindre perfida broschyrer,
bland vilka särskilt G:s
"Likbegängelse efter baron Ludvic Johansson
Boyes moraliska stoft" överflödade av
påpassliga smädelser. Därav
föranleddes Boye att väcka åtal mot sin
vedersakare. Till svar stämde G. Boye
för ärekränkning och offentliggjorde
"Fjerde akten af baron Ludvig Boyes
pinos historia. Hvad lian gör och
lider hos de verldslige domare och står
till rätta på rådhuset". Då skriften
på prästeståndets begäran åtalades
för sin titel ss. innebärande gäckeri
med den kristna religionen, blev G:s
ställning ohållbar, och 1816 dömdes
lian till ärans förlust och
landsförvisning, medan Boyes dom löd på ett års
fängelse. G. flyttade därefter till
Norge, där han troligen uppbar en
pension från Karl Johan. ■—- Genom
att rikta en i viss mån berättigad
kritik mot en del samhälleliga
missförhållanden samt på grund av en
påfallande journalistisk talang blev G. läst
i vida kretsar. Hans omdömeslöshet
samt avsaknad av alla politiska och
rättsliga principer gjorde dock, att
lians skriftställarskap helt måste
betecknas som smäde- och
skandalskriveri. I "den Grevesmöhlenska striden"
lockades ett flertal skribenter att
delta, bl. a. Fr. Cederborgh, som
angrep G. i den kvicka skriften "Herr
öfver-direktören C. A. Grevesmöhlens
porträt" (1815). Av G. finnas brev
bevarade i K. bibi. — G. blev led. av
Mus. akad. 1794. — Gift 1784 med
Sara Hedengren. — Litt.: O. Sjögren,
"K. A. G." (1882). W. O—g.
Grevilli, Lars Gustaf,
industriman, f. 28 nov. 1834 i Linköping, †
1 juli 1913 i Mariestad. Föräldrar:
fabrikören Carl Peter G. och Eva
Charlotta Medholm. — Efter
skolgång i Linköping erhöll G. sin första
praktiska utbildning på ett järnbruk
i Värmland. Han genomgick 1860—62
Chalmersska slöjdskolan i Göteborg.
Åren 1862—80 var han
bruksförvaltare på Hällekis egendom och
kalkstensbrott i Västergötland. Efter
utländska studier i
papperstillverkningsbranschen var G. 1881—1913 verkst.
dir. och disponent för Katrinefors ab.,
Mariestad, ägare till Katrinefors
pappersbruk vid Mariestad. Vid detta
bruk, som fått privilegiebrev 1761,
liade man 1872 under dåv. ägaren J.
E. Lundström övergått från
handtill maskinpapperstillverkning. Under
G:s klokt energiska ledning
utvidgades och moderniserades driften
ytterligare. Flera nya pappersmaskiner
insattes, 1886 byggdes en sulfitfabrik
och 1896 ett träsliperi, och bolaget
gjorde stora egendoms-, skogs- och
vattenkraftförvärv, bl. a. av Alkvättern.
Biträdd av Ludvig Lönnerberg, Erie
Asker, Carl Carr m. fi. förde G.
Katrinefors fram till en rangplats bland
landets pappersbruksanläggningar.
Åren 1898—1913 var han även verkst.
dir. för dotterbolaget ab. Tidan med
tillverkning av fiberpapp,
isoleringsfiber och vulkanfiber (senare
unica-fabrikat). Han var även dir. för
Harge ab., som drev Harge
kalkstens-och kvartsbrott med
kalksandstegel-fabrik i Hammars skn nära
Askersund. G. var en av stiftarna till och
styr.-led. i Kraftab. Gullspång—
Munkfors, Mariestad, grundat 1906.
Han var en av stiftarna till och den
förste ordf. (1898—1908) i Sv.
pap-persbruksfören. Han var länge led. i
Mariestads stadsfullmäktige och ordf.
där 1900—09 samt landstingsman.
G. donerade sin förmögenhet på 1,5
mill. kr. till en fond, Grevillifonden,
som 1935 kom upp till 2 mill. kr. och
1941 hade en första utdelning på 0,5
mill. kr. till välgörande ändamål,
stipendier och arbetarpremier inom
Skarab. län och företrädesvis Marie-
Gustaf Grevilli.
stad. — G. tillhör vår
pappersindustris förgrundsgestalter i 1900-talets
början. — Gift 1895 med Kerstin
Sandels. — Litt.: E. Bosæus,
"Anteckningar om nutidens svenska
pappersindustri" ("Molæ chartariæ suecanæ.
Sv. pappersbruksfören:s
tjugufemårs-skr.", 2, 1923). S. R., H. N—m.
Grevillius, släkt, vars äldste kände
stamfar, Jöns Larsson, vid mitten av
1600-talet var bonde i Grevsta i
Kälv-stens, numera Västra Stenby skn i
Östergötland. Hans son Petrus (f.
1650, † 1708), komminister i Skärkind
i Östergötland, antog efter
födelseorten släktnamnet G. Dennes söner,
guldsmeden i Linköping Jöns G. (f.
1687, † 1729) och prosten i Västerlösa
i Östergötland Johannes G. (f. 1690, †
1754), blevo stamfäder för släktens
två huvudgrenar. Jöns G. blev far till
kyrkoherden i Hov och Appuna i
Östergötland Daniel G. (f. 1717, † 1801).
Från en äldre son till denne,
garvaren i Skänninge, lantbrukaren Carl
Peter G. (f. 1749, † 1808), härstamma
alla nu levande medl. av den äldre
släktgrenen. Bland hans söner märkes
garvaren i Skänninge Samuel Isak G.
(f. 1784, † 1831), farfars far till
hovkapellmästaren Nils G. (G. 2). En
yngre son till kyrkoherden Daniel G.
var hovpredikanten, prosten och
kyrkoherden i Vinnerstad och Motala
Johan Wilhelm G. (f. 1758, † 1814). Två
söner till denne antogo släktnamnet
Charleville. —• En äldre son till
ovannämnde stamfader för släktens andra
huvudgren, prosten Johannes G.,
var rådmannen i Helsingfors Pehr G.
(f. 1721, † 1780), far till prosten i
Kalv i Västergötland Carl Johan G.
(f. 1777, † 1838), från vilken alla nu
levande medl. av den yngre
släktgrenen G. härstamma. En äldre son till
honom, kyrkoherden i Hedvigs förs. i
Norrköping, kontraktsprosten fil. dr
Johan August G. (f. 1816, † 1878),
blev far till botanisten Anders G. (O.
1). En yngre son till Carl Johan G.,
kaptenen vid Älvsborgs reg. Carl
Fredric G. (f. 1834, † 1933), blev far
till översten och chefen för
Värmlands reg. Fredrik G. (f. 1891). —
Yngre bröder till ovannämnde
rådmannen i Helsingfors Pehr G. voro
Lars G. (f. 1729, † 1807), kornett vid
Ostgöta kavalleri, vilken ändrade
släktnamnet till Grewell och blev
stamfar för en nu levande släkt med
detta namn, och Johannes G. (f. 1732,
† 1797), kyrkoherde i Björkeberg och
Ledberg i Östergötland. Den
sistnämndes söner förkortade
släktnamnet till Grevilli. Bland dem var
fabrikören i Linköping Carl Peter Grevilli
(f. 1782, † 1846), som blev far till
industrimannen Gustaf Grevilli (se
ovan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
