Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gripenhielm, Edmund - 2. Gripenhielm, Nils - 3. Gripenhielm, Carl - 4. Gripenhielm, Axel Johan - Gripenstedt, ätter - 1. Gripenstedt, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gripenhielm
114
Gripenstedt
och företog som informator för
Gustaf Carlsson Banér länga utrikes
resor 1645—50. Efter hemkomsten till
Sverige utnämndes han sistn. år till
prof. i historia vid Uppsala univ. År
1657 blev han sekr. i Kansliet, och i
denna egenskap tjänstgjorde han i
fältkansliet vid
fredsunderhandlingarna med Danmark 1659—60. Karl X
Gustav hade stort förtroende för G.
och utsåg honom 1660 på sin dödsbädd
till kronprinsens lärare. S. å. adlades
ban och antog namnet G. Han blev
dir. över K. bibi. 1661, statssekr. 1662,
hovråd 1665 och hovkansler 1671. Att
Karl XI :s uppfostran blev bristfällig,
torde icke ha berott på G. utan på
änkedrottningen och pä prinsens guvernör
Christer Horn. G. spelade under
1660-och 1670-talen en ganska betydande
politisk roll bl. a. genom sina goda
förbindelser med De la Gardie och
Erik Lindschöld. Karl XI hyste stor
aktning för sin lärare och utnämnde
honom till riksråd samt upphöjde
honom i friherrligt stånd 1673. Året
därpå blev han häradshövding i
öster-botten. — G. ägnade sig med stort
intresse åt omvårdnaden av K. bibi. Han
hade själv ett mycket stort bibi.,
hopbragt delvis under utlandsresorna,
delvis av krigsbyte från Karl X
Gustavs fälttåg och delvis av dupletter
från K. bibi., vilka han ägde rätt
att förvärva som gottgörelse för sitt
arbete i stället för lön. Hans böcker
inköptes av konungen och skänktes
1684 till univ.-bibl. i Lund. G. hade
stora kunskaper i klassiska språk och
historia och skrev poesi på latin. -—
Gift 1) 1651 med Barbro Lenæa, adlad
Clo, † 1670; 2) 1673 med friherrinnan
Anna Rålamb. W. L.
2. Gripenhielm, Nils, friherre,
ämbetsman, f. 1653, † i april 1706 i
Nils Gripenhielm. Kopia av T-, Pasch d. y.
efter äldre målning (Riddarhuset).
Falun. Son till G. 1. — G. blev
student vid Uppsala univ., hade därefter
en del befattningar vid hovet och
utsågs 1676 till dir. över K. bibi. Han
utnämndes 1681 till lagman på Öland
och fick 1682 förflyttning till
öster-götland samt 1686 till Uppland. År
1692 blev han landshövding i Stora
Kopparbergs län. G. var lantmarskalk
vid riksdagen i Stockholm 1697, och
det var han, som vid riksdagen väckte
frågan om att man med frångående
av Karl XI :s testamente skulle låta
den femtonårige kronprinsen genast
tillträda regeringen. G. utnämndes
1706 till k. råd och till president i
Bergskollegium, men han dog, innan
kallelsebrevet hunnit anlända. — G.
var en god ämbetsman men spelade
aldrig som fadern någon politisk roll.
— Gift 1680 med friherrinnan Maria
Elisabet Bonde. W. L.
3. Gripenhielm, Carl, friherre,
kartograf, författare, f. omkr. 1655 i
Uppsala, † 12 sept. 1694 i Stockholm.
Bror till G. 2. — G. blev student i
Uppsala 1675 och utnämndes 1683
till dir. för lantmäteriet. Det sv.
lant-nmteriet grundades visserligen redan
1628 men fick först genom G. en
fastare organisation som centralt
ämbetsverk, Lantmäterikontoret, så att
det kunde fylla de stora uppgifter
reduktionen och indelningsverket
medförde. G. utfärdade 1688 en ny,
mycket vidlyftig och detaljerad
instruktion för lantmätarna och verkade för
övrigt för höjandet av deras
kvalifikationer genom bestämmelsen 1687, att
alla lantmätare skulle examineras i
Stockholm av Lantmäterikontorets
direktör. G. deltog i flera stora
lant-mäterikommissioner. I sin tjänst var
han oerhört verksam, i stort som
smått, varom talrika skrivelser, ofta
avfattade på ett mustigt språk, bära
vittne. Under hans ledning utfördes
översiktskartor över så gott som
alla de sv. landskapen. Dessutom
färdigställde han 1688 en generalkarta
över hela landet, som utgör ett
stort framsteg i jämförelse med
Anders Bures karta från 1626. G.
utförde en karta över Mälaren, som blev
färdig 1689 men aldrig trycktes, och
han påbörjade 1691 en kartläggning
av Stockholms skärgård, som han
dock icke hann avsluta. Mälarkartan,
"Landt- och sjöcharta öfver sjön
Mählaren och dess öijar", som nu
bevaras i K. bibi., har särskilt stor
betydelse genom sina många färglagda
bilder av städer och slott, vilka
utgöra ett värdefullt komplement till
Erik Dahlberghs samtida
kopparstick. G. skrev även dikter i tidens
traditionella stil, vilka 1838 utgåvos
av C. J. Lénström samt 1866 av P.
Hanselli i dennes "Samlade vitter-
hetsarbeten af svenska författare", 4.
— Ogift. C. B.
4. Gripenhielm, Axel Johan,
friherre, krigare, f. 18 mars 1686 på
Sorby i örtomta skn, östergötl. län, †
15 febr. 1755 i Gävle. Son till G. 2. —
G. deltog i Karl XII :s fälttåg och blev
vid tjugo års ålder sekundkapten vid
Dalreg. Efter slaget vid Poltava 1709
blev han fånge i Byssland (hans minnen
därifrån äro återgivna i Personhist.
tidskr. 1916), och han återkom inte
till Sverige förrän 1721. G. erhöll 1722
överstelöjtnants titel. År 1740 blev
ban överste för Dalreg., sårades svårt
vid Villmanstrand följ. år och
råkade åter i rysk fångenskap, där lian
kvarhölls i två år. Han utnämndes
1747 till generalmajor och tre år
senare till landshövding i Gävleb. län
och Västernorrland. — Ogift. W. L.
Gripenstedt, adliga och friherrliga
ätter, härstammande från
Hieronv-mus Bernegau, som från Reval inkom
till Sverige och blev far till
guldsmeden i Norrköping Göran Bernegau (†
1679). Dennes äldre son, Hieronymus
Berger (f. 1649, † 1713), inspektor
över sjötullarna i Bohuslän, adlades
1691 med namnet G. Han var gift med
Catharina Tham, änka efter
handlanden i Göteborg Jakob Radhe (f. 1664,
† 1706). Sedan Hieronymus G. själv
slutit sin ätt, adlades och
adopterades på hans namn och nummer hans
styvbarn, barnen till Jakob Radhe.
Av dessa blev kommendören Johan
G. (f. 1706, † 1762) stamfar för den
nu levande ätten G. Han var farfars
far till politikern August G. (G. 1),
som 1860 upphöjdes i friherrligt
stånd enligt 37 § R. F. Söner till
honom voro godsägaren, industrimannen
och politikern friherre Johan G. (G.
2) samt riksdagsmannen, v.
häradshövdingen friherre Carl Gustaf G.
(f. 1853, † 1935), far till
hovjägmästaren friherre Carl G. (f. 1893).
1. Gripenstedt, Johan August,
friherre, politiker, f. 11 aug. 1813 i
Holstein, † 13 juli 1874 i Stockholm.
Föräldrar: majoren Jakob G. och
Helena Christina Weinsehenck. ■—- G.
blev student i Uppsala 1827, inskrevs
s. å. vid Krigsskolan på Karlberg,
blev 1831 underlöjtnant och 1837
löjtnant vid artilleriet samt 1841
artilleristabsofficer men tog 1846 avsked
ur militärtjänsten. Det var, antydde
G. längre fram, en tillfällighet, som
kommit honom att ägna sig åt denna
tjänst i ett decennium. Ändå är det
tänkbart, att G., särskilt som
stabsofficer, medverkat till den
modernisering av det sv. artilleriet, som just
inleddes på 1830- och 40-talen. I ett
fackinlägg från senare tid (1871) av
G. om vapnets äldre utveckling
skymtar i varje fall en ingående teknisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
