Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gustrin, Emil - 2. Gustrin, Hugo - 3. Gustrin, Axel - Gyberg, Oscar Emanuel - Gyberg, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustrin
172
Gyberg
Emil Gustrin.
pedagogiska problem och fungerade
1873 som led. och sekr. i en kommitté,
som hade till uppgift att planlägga
en anstalt för praktisk utbildning av
blivande lärare. Som organisatör och
ledare av provårsutbildningen vid
Lunds katedralskola 1871—80 och
sedan som läroverksrektor vann han
stort anseende och kallades att fr. o.
m. 1883 vara kansliråd i
Ecklesiastik-dep. ocli chef för dess byrå för den
högre undervisningen. G. hade icke
enbart att handlägga de ärenden, som
kommo på departementets bord;
många av de uppgifter av ledande och
inspekterande art, som numera
tillkomma Skolöverstyr., tillhörde vid
denna tid departementet, och G. intog
en framskjuten ställning som den
centrala skoladministrationens egentlige
ledare närmast under
ecklesiastikministern. Både i administrativt och
pedagogiskt avseende utövade G.
under sin långa ämbetstid — han
avgick först 1905 — ett betydande
personligt inflytande på läroverkens
förhållanden. G. anlitades för ett flertal
kommittéuppdrag, bl. a. som led. av
1882 års läroverkskommitté och som
ordf. i 1890 års skollagskommitté.
Han utgav även skrifter och
läroböcker i geometri, logik och pedagogik.
— Gift 1875 med Hulda Ulrico,
Christina Tengstrand. R. A., (Spr.).
2. Gustrin, Hugo Frithiof,
apotekare, f. 6 sept. 1873 i Göteborg. ‡
5 aug. 1937 i Stockholm. Föräldrar:
sjökaptenen Frithiof G. och Emma
Rydberg. Brorson till G. 1. — G. blev
apotekselev 1S91 samt avlade
farma-cie studiosiex. 1894 och apotekarex.
1902. Han tjänstgjorde vid olika
apotek i Stockholm 1902—04 och vid
apoteket i Sandviken, tidvis som
föreståndare, 1904—18 samt erhöll
privilegium på apoteket i övertorneå 1918,
på apoteket Pantern i Karlskrona
1925 och på apoteket Ekorren i Älv-
sjö, Stockholm, 1932. Inom sin kår
var G. betrodd med en mångfald
uppdrag, bl. a. som ordf. i
Gävleborgs-Dalakretsen av Sveriges
farmaceut-förb. 1906—18 och som v. ordf. i
förbis fullmäktige 1910—18. Han
redigerade Farmaceutiska fören:s
tid-skr. 1903 och Sv. apotekstidn. 1904
samt har publicerat bl. a. "Den
far-maeeutiska utbildningen i Italien"
(Sv. farmaceutisk tidskr. 1925). G.
var led. av Gävleb. läns landsting
1918—19 och led. av övertorneå
kommunalfullmäktige 1919—25 (v. ordf.
från 1923). Hans intresse för
medeltiden och dess konst förde honom ut
på upprepade resor till Italien. —
Gift 1) 1906—15 med Teckla Elisabet
Lindroth; 2) 1916 med farm. kand.
Ester Florentina Kristina Franzén.
S.L.
3. Gustrin, Axel Finneve,
elektrotekniker, ämbetsman, f. 28 april 1880
i Lund. Son till G. 1. — Efter
mogen-hetsex. i Stockholm 189S
utexaminerades G. från Tekn. högskolans
fack-avd. för elektroteknik 1903, varefter
ban studerade elektroteknik vid
Tecli-nisclie Hochschule i
Berlin-Charlot-tenburg 1904—05. Han var 1907—15
byråingenjör vid Trollhätte
kanal-och vattenverk och Trollhätte
kraftverk, där han samarbetade med F. V.
Hansen och Torsten Holmgren vid
skapandet av landets dittills största
elektriska kraftverk. Han var
dir.-assistent vid Vattenfallsstyr :s
elektrotekniska byrå 1916—20 och förste
byrådir. vid samma styr:s
kraftverksbyrå 1920—45. Han har
publicerat artiklar i elektrotekniska
ämnen, bl. a. i Tekn. tidskr. (t. ex.
"Järnledningar för växelström", 1918)
oeh Elektroteehnische Zeitschrift
("Selbstbelastung von
Transformato-ren", 1907). — G. deltog i bildandet
av Stockholms kristliga studentförb.
1904 oeh blev dess förste ordf. samt
var ordf. i Stockholms vandrarefören.
1937—40. — Gift 1911 med Greta
Berggren. S. B.
Gyberg, Oscar Emanuel,
skogsman, skogsodlare, f. 16 juli 1839
i Västra Tunhems skn, Älvsb. län, †
16 mars 1892 i Göteborg. Föräldrar:
underjägaren Lars G. och Johanna
Wennerus. — G. genomgick
Skogsskolan på Hunneberg, innehade skilda
tjänster i skogs- och lantbruk 1856—
65 ocli utexaminerades från
Skogs-inst. 1866. Han blev extra överjägare
i Älvsb. län s. å. och förvaltare av
kronoparkerna Stora Svältan, Lilla
Svältan och Trenningshult i samma
län 1867 samt utnämndes till
jägmästare i Svältornas revir 1870 oeh i
Bohus revir 1881. Bland hans utländska
resor märkes en resa till Tyskland
1877 för studier av utklängning av
skogsfrö. — G. gjorde en mycket
förtjänstfull insats som energisk och
mästerlig odlare av skog över flera
tusen tunnland. Framgångsrikt
fullföljde lian i stor skala den av A. P.
Lindqvist påbörjade skogsodlingen på
Svältornas kala ljunghedar, och även
i Bohuslän gjorde han de magra och
svårodlade hedarna skogbärande. Han
utgav några mindre skrifter om
skogsodling. Ären 1871—81 tillhörde
han Älvsb. läns s.
hushållningssällskaps förvaltningsutskott, och 1889—
92 var han led. av Göteb. läns
landsting. — En minnesvård över G. restes
1893 i lians skogsodlingar på Lilla
Svältan. — Gift 1885 med Hulda
Amalia Johanna Berger. S. L.
Gyberg, Per Johan, präst, f. 9 maj
1S8S i Norrtälje. Föräldrar:
fabrikören Per Erik G. oeh Emerentia
(Emma) Laurentia Edström. — Efter
mo-genhetsex. 1906 i Uppsala blev G. teol.
kand. där 1910 oeh prästvigdes s. å.
Han blev 1911 komminister i Gräsö,
1914 kyrkoadjunkt i Oscars förs. i
Stockholm och 1925 komminister i
Katarina förs. där. Sedan 1915 har
lian för Folkbildningsförb. varit
föreläsare i musikhistoria,
konsertsångare ocli recitatör. Han upprättade 1924
stiftelsen Katarinagården utanför
Södertälje i syfte att bereda
lantvis-telse åt obemedlade stockholmare,
särskilt åldringar. Där har under
krigsåren från 1939 ett större antal
flyktingar från Finland, Norge ocli
Danmark omhändertagits. Främst
har G. blivit känd som radikal
pacifist. Han var ordf. i Sv. freds- ocli
skiljedomsfören. 1931—41 och
tillhörde styr. för Nordiska fredsförb.
samma tid samt blev rådsled. av
Internat. fredsbyrån i Genève 1933. Han
blev vidare ordf. i Sv.
antimilitaristiska prästers och predikanters förb.
1931 oeh har nedlagt ett energiskt
arbete som red. för tidn. Freden 1931—
41 och tidskr. Militia Christi 1931—
Per Gyberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
