Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyberg, Per - Güettler, Karl - Gyldén, släkt - 1. Gyldén, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Güettler 173 Gyldén
33 samt som föreläsare i fredsfrågor
i in- och utlandet. Sina fredsideal har
lian preciserat i ett flertal skrifter
■och broschyrer, bl. a. "Äro folken
bedragna?" (1929), "Avrusta!" (1932),
"Mänsklighetens ödesfråga: krig eller
fred?" (1939)’ och "Kan krig och
kristendom förenas?" (1940). —
Under andra världskriget deltog G.
intensivt i arbetet för krigets offer,
både som agitator och som
organisatör av hjälpverksamheten i en mängd
kommittéer. Bl. a. var han en av de
ledande i "Norge-hjälpen" samt
initiativtagare till och ledare för
Svenska lijälpkommittén för
Tjeckoslovakiens barn (sedan 1943). — Under
studentåren var G. en framstående
idrottsman. — Gift 1) 1922—39 med
Ester, Valborg (Gaby) Ohlsson; 2)
1940 med Dorothea Martha
Katharina Johanna Schrötter. R. A.
Güettler, K a r l, arkitekt, f. 7 okt.
1879 i Vester-Aker vid Oslo.
Föräldrar : disponenten Hugo G. och Helena
Wenström. — Efter att lia genomgått
Kunst- og Haandverkskolen i Oslo och
praktiserat i byggnadsfacket flyttade
G. 1900 till Stockholm, där lian
fortsatte sin utbildning vid Tekn.
högskolan och Konstakad. Han var sedan
anställd hos I. G. Clason och G.
Lindgren men öppnade efter studier i
Danmark, Tyskland, Österrike och Italien
egen verksamhet i Stockholm 1905.
Hans första mera betydande arbete
var Högloftet på Skansen, där han
sedermera även byggt Nyloftet. I dessa
byggnader liksom i hotell
Skånegården i Båstad och prof. G.
Mittag-Leff-lers gård i Leksand ansluter han sig
till den nationella romantiken. Med
smidig anpassning liar han följt
strömningarna i tiden fram till en
moderat funktionalism, t. ex. i
Geber-ska konvalescentliemmet vid
Drevviken söder om Stockholm (1933).
Hans produktion omfattar
sjuklms-bvggen (bl. a. Pensionsstyr:s
kuranstalter i Åre. Tranås och
Nynäshamn samt modernisering och
tillbyggnad av S:t Görans och S:t Eriks
sjukhus i Stockholm), privatvillor,
industribyggnader och typritningar
för bostadshus. — Gift 1906 med
Aina Maartman. Th. N.
Gyldén, släkt, enligt traditionen
härstammande från Gävle, varifrån
smeden Göran Grön i slutet av
1600-talet skall lia överflyttat till Männäis
järnbruk i Nykyrka skn i Finland
samt blivit far eller farfar till
släkten G:s äldste med visshet kände
stamfar, kronofogden Nils G. († 1785).
Dennes äldre son, ingenjören i finska
lantmäterikontoret Gabriel G. (†
1821), blev far till "finska
skogshushållningens grundläggare", överdir.
Claës Wilhelm G. (f. 1803, † 1872).
Hugo G-yldén.
En kusin till denne, klassiske
filologen prof. Nils Abraham G. (f. 1805, †
1888), blev far till astronomen Hugo
G. (G. 1). En son till G. 1 var
sjöofficeren Olof G. (G. 2), far till
Marie-Thérèse Elsa Germaine G. (f. 1909),
som 1945 blev chef för Franska
turistbyrån i Sverige.
1. Gyldén, Johan August Hugo,
astronom, f. 29 maj 1S41 i
Helsingfors, † 9 nov. 1896 i Stockholm.
Föräldrar: professorn Nils Abraham G.
och friherrinnan Beata Sofia Wrede.
— Efter studentex. 1857 blev G. fil.
kand. och fil. mag. 1860 i Helsingfors.
Ären 1861—62 studerade han
astronomi för P. A. Hansen i Götha i
Tyskland, varefter han 1862 blev fil. lic.
och 1862—64 var docent i astronomi
i Helsingfors samt 1S63 blev fil. dr.
Han tjänstgjorde vid observatoriet i
Pulkova i Ryssland, där han blev
adjunkt-astronom 1863 och äldre
astronom 1865. År 1867 studerade G.
astronomi i Sverige, Norge och Danmark.
Han utnämndes till kollegieråd 1870
och kallades följ. år som Vet. akad:s
astronom till föreståndare, med prof :s
titel, för Stockholms observatorium.
Från 1888 tjänstgjorde han även som
lärare i astronomi vid Stockholms
högskola. År 1884 erhöll han kallelse
till professuren i astronomi vid
Göttingens univ. men avböjde. — G. har
såväl teoretiskt som praktiskt
studerat ett stort antal problem inom
astronomin. Under sin tid i Pulkova
behandlade han särskilt den
atmosfäriska refraktionen, och med ledning
av hans observationer utgåvos
tabeller över refraktionen. Hans viktigaste
arbeten inom detta område äro de
två avh. "Untersuchungen über die
Constitution der Atmospliäre und die
Strahlenbrechung in derselben" (1867,
1869). — Stor berömmelse nådde G.
genom sina studier inom den celesta
mekaniken, som tack vare honom fick
ett nytt uppsving. Hans mest
betydelsefulla arbeten beröra
banbestäm-ningar. Dessa arbeten sysselsatte
honom under hela hans stockholmstid.
Han bröt med den klassiska metoden
att beräkna banor genom att utgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
