Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenmärs, Bröms - Gyllenram, ätt - 1. Gyllenram, Carl Anton - 2. Gyllenram, René - 3. Gyllenram, Bertil - Gyllenstierna, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllenstierna
191
Gyllenstierna
amiralen Olof Andersson och Kerstin
Broms. — G. var fänrik vid Västgöta
kavallerireg. 1632—34. Han är en av
våra äldsta folkvisesamlare. I
Uppsala univ.-bibl. förvaras den bok, där
den unge G., sannolikt 1615—25,
skrivit ned över hundra dikter. Samlingen
består av dels andliga visor och
psalmer (t. ex. äldre versioner av nr 23,
279 och 424 i 1937 års psalmbok), dels
samtida kärleks- och naturlyrik, dels
verkliga medeltidsballader. Bland de
senare märkas aristokratiska riddar
-visor, ss. den storslagna,
ursprungligen danska om Ebbe Skammelsson
och den erotiskt allegoriska
Apelagår-den, varav G:s uppteckning är den
enda på svenska. Men även den mera
folkliga, antagligen från Norge komna
kämpavisan, ss. Holger dansk och
Burman, är representerad. Upptecknarens
västgötska tungomål gör sig ofta
gällande. "Broms Gyllenmärs visbok"
utgavs som del 2 i "1500- och 1600-talens
visböcker" (1885—87) av A. Noreen
och H. Schück. — Gift med Maria
Lillie af Aspenäs. G. B.
Gyllenram, ätt, härstammande
från borgaren Kam i Danzig, vars
söner Fredrik Ram och Natanael Ram
1704 blevo dragoner vid Taubes
dra-gonreg. och 1717 som
premiärryttmäs-tare adlades med namnet G. Majoren
Fredrik G. (f. 1684, † 1737) blev
farfar till bröderna litteratören Carl
Anton G. (G. 1) och tullinspektören i
Åmål, kaptenen Johan August G. (f.
1782, † 1837). Från den sistnämndes
söner, sergeanten Carl Adolf August
G. (f. 1815, † 1850), postmästaren
Oscar Fredrik G. (f. 1816, † 1895) och
lantbrukaren Gustaf Hjalmar G. (f.
1S19, † 1S77), härstamma ättens nu
levande huvudgren samt den första
och andra yngre grenen. Till den
första yngre grenen höra Oscar Fredrik
G:s sonsöner, bröderna översten
Rutger Rudolfsson G. (f. 1886) ocli
bergsingenjören Bertil Rudolfsson G. (G.
3). — överstelöjtnanten Natanael G.
(f. 1686, † 1746) blev stamfar för
ättens nu levande tredje yngre gren.
Eli ättling till honom i femte led var
generalmajoren Henric Fredric G. (f.
1S42, † 1918), Karl XV:s vän och
ordonnansofficer samt en känd gestalt
även i den oscariska tidens
societets-liv. Henric Fredric G:s son är
kaptenen och diplomaten René G. (G. 2).
1. Gyllenram, C ar l An t o n,
litteratör, f. 14 jan. 1773 på Skenäs i
Östra Husby skn, östergötl. län, † 15
mars 1826 i Stockholm. Föräldrar:
löjtnanten Carl Johan G. och
Catharina Antoinetta Kindt. — G. blev
student i Lund 1789, utnämndes till
hovjunkare 1799 och blev tf. auditör
vid Stockholms läns
lantvärnsbataljon 1809. — G., vilken framträdde
som förf. med bl. a. herdenovellen
"Timur och Zophry" (1792), är jämte
sina bröder Gustaf Adolf och Johan
August G. en typisk repr. för den
sentimentala känslokult, som under
intryck av utländska strömningar
frodades i vissa litterärt skolade
lant-junkarkretsar omkr. sekelskiftet
1800. Det är rousseauismen tills, med
intryck från tysk idylldiktning, som
utgör grundtonen i G:s uppfattning
av naturen; denna förromantiska
natursyn är genomgående i
brevväxlingen med hans bröder samt med C. C.
Gjörwell. — Gift 1806 med Charlotta
Fredrika L’Orange. — Litt.: N.
Sylvan, "Sv. realistisk roman 1795—
1830" (1942). B—z.
2. Gyllenram, Carl Henric René,
arméofficer, diplomat, f. 2 nov. 1884
i Stockholm. Föräldrar:
generalmajoren Henric Fredric G. och grevinnan
Diamantine Euphemie Théotochi. —
G. blev underlöjtnant i Svea livgarde
1908 och var kapten där 1923—32.
Han tjänstgjorde vid Generalstabens
utrikesavd. 1914—20 och var tf.
byrå-sekr. i Utrikesdep. 1921—24. Han var
1923—31 ordf. i blandade
underkommissionen för utväxling av grekiska
och turkiska civilbefolkningen och
blev 1925 Nationernas Förbunds tf.
kommissarie i Istanbul för
övervakandet av artikel 107 i
Lausannefre-den. Åren 1930—37 var han verkst.
dir. i Inst. för sv. utlandstjänst.
Sistn. år blev han led. av
Internationella kommissionen för
noninterven-tion i Spanien som administratör i
franska dep. Basses-Pyrénées. Han
var 1939—42 chef för Utrikesdep :s
B-avd. i Frankrike och legationsråd
där, 1943—44 led. av Röda
korskommissionen för hjälpverksamhet i
Grekland och blev 1945 legationsråd och
chef för B-avd. vid sv. beskickningen
i Teheran. — Gift 1918 med
friherrinnan Amelie Charlotte Ramel. R. A.
3. Gyllenram, Bertil
Rudolfsson, industriman, f. IS april 1887 i
Skövde. Föräldrar: översten Rudolf
Oslcarsson G. ocli Signild Maria Ewert.
—• G. avlade mogenhetsex. i Skara 1905
och blev bergsingenjör vid Tekn.
högskolan 1910. Efter en studieresa i
Förenta staterna 1911 var han ingenjör
vid Gari Gustafs städs gevärsfaktori i
Huskvarna 1912—15 och vid
Hus-qvarna vapenfabriks ab. 1915—18
samt disponent för Trestena
torvin-dustri i Västergötland 1918—19. Med
anslag från staten utförde han
undersökningar om framställning av gas
och koks ur torv vid försöksugnar i
Huskvarna 1917 och Surahammar
1920. G. var dir.-assistent i
Hus-qvarna vapenfabriks ab. 1919—24 och
ledde samtidigt Husqvarnaåns
regle-ringsfören. 1919—23, företog en stu-
dieresa i Förenta staterna 1924 och
var 1925—29 chef för Husqvarna
vapenfabriks gjuteri- och gjutgodsavd.
samt 1929—37 disponent ocli verkst.
dir. för ab. Järnförädling i
Hälleforsnäs. Sedan 1937 är G. verkst. dir.
för ab. Nordiska armaturfabrikerna,
Linköping (styr.-led. från 1938), med
fabriker i Linköping, Solna, Kungsör,
Lund och Åtvidaberg, samt från 1939
verkst. dir. och styr.-led. i Linköpings
armatur- och metallfabriks ab. G. är
sedan 1936 medl. av Sveriges
mekaniska verkstäders förb:s styr., vars
ordf. han är sedan 1944. Han har
framträtt som kommunalman i
Mellösa skn, Hälleforsnäs, Huskvarna
och Linköping. — Gift 1913 med
Astrid Maria ChaA-lotta Rundgren.
S. R., H. N—m.
Gyllenstierna, adlig ätt av danskt
ursprung, internationellt ryktbar
genom Sliakespeares ’’Hamlet". Ätten
härstammar från Aagaard på Jylland,
spåras tidigast 1310 ocli delade sig
vid övergången till 1400-talet i tre
huvudlinjer. Den mellersta fortlevde
i England, där den tog namn efter
Aagaard (Haggard of Bradenham).
Den äldsta, danska linjen blev svensk
genom Skånes övergång till Sverige
1658. Den bestod av
Svaneholmsgre-nen, som erhöll sv. adelskap 1664
under namnet G. af Svaneholm och
utdog på manssidan 1705 och på
kvinnosidan 1730, samt Bjärsgårdsgrenen,
som utdog 1729 på manssidan och
1740 på kvinnosidan. Dess sista
medlem, överstinnan Margaretha Sophia
Hästesko, f. G., gjorde Bjärsgård till
fideikommiss för sv. ätten G. af
Lundholm (se nedan). — Till Sverige kom
ätten med riksrådet och riddaren Erik
Eriksson G. d. ä. (G. 1), som äktade
konung Karl Knutssons dotter
Kristina. Genom G. 1: s sondotter Kristina.
Nilsdotter G. (G. 3), som i sitt första
äktenskap var gift med Sten Sture
d. y., fick ätten än högre social
ställning. Hennes farbror, riddaren och.
riksrådet Erik Eriksson G. d. y. (G.
2), blev farfar till riksrådet Erik
Carlsson G. (G. 5). En sonson till G. 5
var generalguvernören Erik G. (G. 10),.
som 1651 blev friherre G. af
Ula-b o r g. Dennes äldste son var
reduktionsmannen friherre Conrad G. (G..
14); grenen utslocknade på manssidan
med en hans son, som stupade vid
Poltava 1709. Av G. 10 :s yngre söner
blev en, överståthållaren Christoffer
G. (G. 15), 1687 greve G. a f E r i c s
-berg (grenen utdöd på manssidan
1733), medan en annan, presidenten
Gari G. (G. 17), 1687 blev greve G.,
af Steninge (slöt själv sin ätt
1723). En farbror till G. 5 var
riksrådet Jöran Eriksson G. (G. 4), vars.
son, diplomaten Nils Jöransson G. (G„
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
