Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hagberg, Louise - Hagberg, släkt - Hagberg, Sven Emil - Hagberg, August - Hagdahl, Charles Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hagberg
230
Hagberg
Louise Hagberg.
Nord. mus., till en början som
medhjälpare åt Hazelius vid
institutionens administration. — Vid sidan av
det betungande expeditionsarbetet
utvecklade H. en livlig vetenskaplig
verksamhet, varvid hon beträffande
ämnesval och inriktning påverkades
av etnologen N. E. Hammarstedt,
vars främsta medhjälpare hon var. H.
ägnade sig särskilt åt utforskandet av
folkseder och trosföreställningar i
samband med årshögtiderna, folklig
medicin, skördebruk, dräktskick och
dess rituella innebörd m. m. Sina
resultat framlade hon i en rad
uppsatser i olika tidskr., de flesta i
Fataburen. Bland hennes större arbeten
märkes "När döden gästar. Svenska
folkseder och svensk folktro i samband
med död ocli begravning" (1937). H:s
verk ha i första hand intresse som
vetenskapliga materialpublikationer. —
H. ägnade sig även åt filantropisk
verksamhet. År 1930 erhöll lion
Litteris et artibus, och 1942 blev hon fil.
liedersdr vid Uppsala univ. — Ogift.
S. N., M. R—g.
Hagberg, släkt från Markaryds
skn, Kronob. län. Den härstammar
från hemmansägaren i Västra
Hag-liult i Markaryds skn Jöns Persson,
som levde under 1700-talets andra
hälft. Släktnamnet II. antogs efter
fädernegården av hans son, kyrkoherden
i Malmbäck, Jönköp. län, Sven H. (f.
1796, † 1866). Söner till denne voro
a) rektorn vid Falköpings
samrealskola, fil. kand. Carl Vilhelm H. (f.
1844, † 1925), far till stadsarkitekten
i Trollhättan, Uddevalla och
Vänersborg Sven Axel H. (f. 1903), b)
kyrkoherden Sven Emil H. (se nedan), far till
, tf. bagerikonsulenten vid Statens
hant-verksinst., civilingenjören Carl Sven
Oscar H. (f. 1894) och tandläkaren
och läkaren i Göteborg, med. lic. Axel
Yngve H. (f. 1900), samt c) färgaren
Oskar Ludvig H. (f. 1848, † 1938), far
till översten ocli chefen för Skånska
trängkåren Knut Oskar II. (f. 1895).
Hagberg, Sven Emil, präst, f.
5 juni 1846 i Burseryds skn, Jönköp.
län, † 9 nov. 1927 i Bogberga skn,
samma län. Föräldrar: kyrkoherden Sven
Jonson H. och Lydia Maria Theorin.
—-H. avlade mogenhetsex. i Växjö 1871,
studerade 1872—77 teologi i Lund
och flyttade sedan till Uppsala, där
han avlade teoretisk och praktisk
teologisk ex. 1879 och prästvigdes s. å. År
1883 utnämndes han till komminister
i Kävsjö, 1894 blev han kyrkoherde i
Sandseryd och 1907 i Rogberga, allt
i Jönköp. län. — H. kom tidigt i
kontakt med den fria evangeliska
rörelsen och blev ordf. i den kommitté, som
1900 bildades för Sv.
alliansmissionen, vilken befattning lian innehade,
tills denna 1919 sammanslogs med
Jönköpings missionsfören. Han var
mycket uppskattad som religiös
förkunnare. —• Gift 1S83 med Agnes
Mariana Bergh. T. M.
Hagborg, Vilhelm Nikolaus
August, målare, f. 26 maj 1852 i
Göteborg, † 30 april 1921 i Paris.
Föräldrar: lektorn Nikolaus H. och
Wilhelmina Margareta Schagerström. —
Efter skolgång i Göteborg kom II.
1872 till Konstakad., där lian hade
J. C. Boklund till lärare, och
försökte sig i den smålustiga
genrestilen med tavlor som "Barn begapande
en fågelskrämma", "Snyltgäster"
m. fi. I Paris, dit lian kom 1875,
målade lian först små eleganta
genretavlor med figurer i kostym men
drogs till mera realistiska motiv ocli
debuterade redan följ. år på salongen
med "Gavroche", en gamin, som sitter
i ett gathörn och läser Figaro
(inköpt av Oscar II). I "Väntan" (1877),
som framställer en mor med sitt barn
på stranden, nalkades han redan den
motivkrets, som skulle göra hans
namn internationellt ryktbart, ocli
"Lågvatten vid Engelska kanalen"
August Hagborg.
(1879), som inköptes för
Luxembourg-mus. ocli föreställer ostronfi^kare
med sin fångst, betecknar det
definitiva genombrottet. Konstälskare och
konsthandlare trängdes i lians
trappor, och lians namn räknades till de
förnämsta i den parisiska
konstvärlden. Så fick han som den ende nordbon
deltaga i illustrerandet av V. Hugos
samlade verk. Samtidigt fortsatte han
sina skildringar av den franska
lant-och särskilt kustbefolkningens liv i
en rad ståtliga dukar, ss. "På kusten
vid Agon" (1880), "Invigningen av en
fiskarbåt" (1881), "Kalkstensbrott"
(s. å.), "Potatisplockare" (1882),
"Kyrkogården i Tourville" (1883,
Göteborgs mus.) ocli "Morgon i Cayeux"
(1886, Nat. mus.). Vad som skiljer
dessa skickligt målade dukar med sitt
silverdis mot den öppna horisonten
under en lätt molnhimmel från det
tidigare genremåleriet, är framför
allt frånvaron av anekdotisk eller
no-vellistisk tillspetsning av motivet. Det
är en rofylld natur med ett nästan
alltid stilla hav hans bilder visa, och
även det mänskliga staffaget bär
idyllens prägel. Gärna målade han
fiskarflickorna och valde helst resliga och
vackra modeller, som han återgav med
fotografisk trohet i detaljerna. Högst
nådde lian i framställningen av själva
landskapet, särskilt i de direkta
fri-luftsstudierna, där han fångar
ögonblickets stämning och stundom ger
prov pä ett subtilt färgsinne. H:s
målningssätt och stora produktivitet
ledde till en viss upprepning, men
lian fann nya motiv i hemlandet, på
Skånes kust, i Bohuslän och
annorstädes; han målade nu även
interiörbilder ("Zorn i sin ateljé i Mora",
1901, Göteborgs mus.). Men i motsats
till sina kamrater bland
"opponenterna", till vilka han anslutit sig 18S5,
gjorde lian länge endast kortvariga
sommarbesök i Sverige. Först 1909
flyttade lian hem oeh slog sig ned i
Stockholm; somrarna tillbringade
han i Dalarö och senare i Dalarna.
Men även om hans palett där fick
andra färger, förblev han alltjämt
den elegante parisaren, skolad i den
franska pleinairismens delikata
valörmåleri. Från kort efter sin återkomst
till Sverige och till sin död var lian
ordf. i Konstnärsklubben. Han är
repr. i Nat. mus., Göteborgs mus.
samt i franska och amerikanska
samlingar. — Gift 1885 med Gerda
Götli-herg. Th. N.
Hagdahl, Charles Emil,
läkare, gastronom, f. 6 febr. 1809 i
Linköping, † 29 nov. 1897 i Stockholm.
Föräldrar: lanträntmästaren Joliwri
H. och Henrietta Wendtlandt. —
Student i Uppsala 1829 blev H. där med.
kand. 1837, med. lic. 1838 och med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
