Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halldin, Henrik - Halldin, Johan Gustaf - Halldin, Oscar - Halldor, Henning - Halle, Thore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Halldin
253
Halle
dä steget fullt ut genom att låta
lekmän tjänstgöra vid nattvardsgången.
H. var som församlingsföreståndare
inom Brödraförsamlingen 1860—83
och ordf. 1874—88 dess både religiösa
och ekonomiska stödjepelare. År 1878
ämnade han i Örebro bilda ett nytt
stort missionssällskap men förekoms
genom att Sv. missionsförb. bildades
s. å. —• Gift 1861 med Maria Lovisa
Schagerström. T. M.
Halldin, JohanGustaf,
skriftställare, religionssvärmare, f. 7 sept.
1737, † 4 dec. 1825 i Stockholm. —
H. blev 1763 kopist i
Utrikesexpeditionen och 1765 kanslist där. Han
ägnade sig därefter åt författarskap
och utgivande av tidskr., där han
visade sig som en begåvad och
mångkunnig men fanatisk publicist. Beryktad
blev han först på grund av en
artikel under sign. Publicola i
Stockholms Posten 1779, där han angrep
tillämpningen av
tryckfrihetsförordningen och klandrade regeringens
brännvinspolitik som rättslös och
ägnad att omintetgöra folkets
tillgivenhet för konungen. På grund av denna
artikel dömdes H. till döden för
majestätsbrott men benådades av Gustav
III, som t. o. m. gav honom ett
understöd och tillät honom att gå direkt till
tronen med sin kritik. H., som ansåg
sig ha en gudomlig sändning,
begagnade sig flitigt därav, och konungen
och ett par av hans närmaste män
erhöllo ofta —• stundom dagligen —
brev ifrån H. med förmaningar och
varningar, späckade med bibelcitat. I
sin av regeringen beskyddade tidn.
Aftonbladet (1784) förfäktade han
med iver swedenborgianismens sak och
sade sig under inspiration från
andevärlden bl. a. ha författat en varning
till Gustav III att ge sig in på en
statskupp 1789. Med hänvisning till
Uppenbarelseboken manade H. Gustav
IV Adolf att ändra sin politik och
regeringsformen i frihetsvänlig
riktning. Han utgav "Samling af skrifter
i åtskilliga ämnen" (1798). H., som
synes ha varit fullt ärlig med sina
svärmiska idéer, begagnades måhända
också av hemliga sällskap och
enskilda personer för politiska syften. Han
levde tidvis i stor fattigdom och var
ett år (1813—14) insatt på Malmö
kronohospital. — Gift 1775 med
Ul-rica Juliana Ahlgren. O. H.
Halldin, Karl Oscar, fotograf, f. 3
maj 1873 i Stockholm. Föräldrar:
kommissarien Carl Adolf H. och Ottilia
Maria TJlrika Öhngren. — Efter
skolstudier utbildade sig H. till fotograf
vid 1890-talets början och blev 1896
föreståndare för Axel Lindahls
fotografiateljé och -affär i Stockholm.
Från 1911 innehade han den i eget
namn, och 1912 utnämndes han till
hovfotograf. H. utförde på 1890-talet
och i 1900-talets början en rad lyckade
fotograferingsuppdrag av
reportagekaraktär, ss. Stockholmsutställningen
1897, Olympiska spelen i Aten 1906
och det fotografiska arbetet under
prof. Gerard De Geers
Spetsbergsexpeditioner 1908 och 1910. Åren 1897 och
1898 gjorde H. flera
ballonguppstigningar tills. m«d dansken L. Johansen
och norrmannen Cetti och tog
därvid bilder av Stockholm från luften.
Han är styr.-led. och kassaförvaltare
i Sv. fotografernas förb. sedan 1917.
Mest känd har H. gjort sig som
djur-fotograf. Han har publicerat ett
urval av sina bilder i arbetena "På
kamerajakt" (1922), "Fågeljakt med
kamera" (1935) och "Svensk sommar"
(1941). Bland utmärkelser, som
kommit honom till del, må nämnas Sv.
gymnastik- och idrottsfören:nas
riks-förb:s förtjänsttecken i guld 1926 och
Sv. fotografernas förbis
förtjänsttecken i guld 1935. — Gift 1900 med
Elna Maria Pettersson. S. R., H. B.
Halldor, Albin Henning,
trädgårdsman, publicist, f. 18 sept. 1892 i
Sunne, Värml. län. Föräldrar:
hemmansägaren Olof Olsson och Betty
J ansson. —-Efter utbildning vid flera
stora trädgårdar genomgick H.
Alnarps trädgårdsskola 1914—16 och
arbetade därefter vid en
trädgårdsanläggningsbyrå i Stockholm. Han blev
1920 red.-sekr. i veckopublikationen
Viola, tidning för trädgårdsodlingen i
Sverige, och har sakligt och kunnigt
varit dess red. sedan 1926. H. är verkst.
styr.-led. i Blomsterförmedlingen
sedan dess stiftande 1923. Bland hans
skrifter märkas "Den mindre
trädgården" (1923; 2:a uppl. 1943),
"Förteckning över i Sverige utkommen
litteratur rörande trädgårdsodling 1628
—1930" (1935) och "Förteckning över
i Sverige utgivna periodiska skrifter
rörande trädgårdsodling" (1935). Han
blev led. av Lantbruksakad. 1945. —
H. har sedan 1918 tillhört ledningen
för den sv. esperantorörelsen och var
1918—41 chef för förlagsfören.
Esperanto u. p. a., som bl. a. har utgivit
ordböcker och sv. skönlitteratur på
esperanto. —- Gift 1923 med Agnes
Viola Backlund. S. L.
Halle, Thore Gustaf, geolog,
botanist, f. 25 sept. 1884 i Mullsjö i
Nykyrka skn, Skarab. län. Föräldrar:
handlanden Carl Otto Gustafson och
Eva Cornelia Larson. — H. avlade
mogenhetsex. i Jönköping 1903, blev
fil. kand. 1906 samt fil. lic. och fil. dr
1911, allt vid Uppsala univ., och var
docent i paleobotanik vid Stockholms
högskola 1911—18. Han anställdes
1907 vid Riksmus:s paleobotaniska
avd., blev assistent 1914 samt
utnämndes 1918 till prof. och förestån-
Thore Halle.
dare för denna avd.; sedan 1921 är
han därjämte Riksmus:s intendent.
H. deltog i C. Skottsbergs expedition
1907—09 till Sydamerika, där lian
besökte Falklandsöarna, Chile,
Argentina och Brasilien. Till flera
europeiska länder har han företagit
paleobotaniska studieresor, och 1916—17
reste han i Kina för undersökning av
floran i de stenkolsförande
bildningarna; samlingarna från denna resa
gingo emellertid förlorade genom
skeppsbrott. — H: s vetenskapliga
författarskap är betydande. Han har
utgivit flera rent geologiska arbeten, ss.
"Ön the geological structure and
his-tory of the Falkland Islands" (1911,
drsavh.), vari bl. a. meddelas
upptäckten av Glossopteris-floran och den
permokarboniska nedisningen på
ö-gruppen. Främst har han emellertid
fått namn som kännare av fossila
växter, och hans forskningar rörande dem
ha givit honom internationell
ryktbarhet. I sitt arbete "The mesozoic flora
of Graham Land" (1913) har han
lämnat det hittills mest betydande
bidraget till kännedomen om de södra
polartrakternas rika vegetation under
äldre perioder. Stor uppmärksamhet
väckte hans i "Lower devonian plants
from Röragen in Norway" (1916)
ingående studier av de då föga kända
tidigaste landväxterna. Av H:s
arbeten över kinesiska växtfossil märkes
"Palaeozoic plants from Central
Shan-si" (1927), vari han lämnar den
första grundläggande och utförliga
utredningen av flororna i Kinas
avlagringar från stenkolstiden och perm.
I "The structure of certain fossil
spore-bearing organs believed to
be-long to Pteridosperms" (1933) och
några mindre arbeten undersöker han
fruktifikationsorganen hos
paleozois-ka pteridospermer, särskilt en
nyupptäckt egendomlig typ av
pollenbildande organ. En förnämlig och liögt skat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
