Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halle, Thore - 1. Hallén, Andreas - 2. Hallén, Harald - Hallenberg, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallén
254
Hallenberg
Andreas Hallen.
tad sammanfattande framställning av
gångna tiders växtvärld har han i
den populärvetenskapliga handbokens
form givit med arbetet "De utdöda
växterna" (i C. Skottsberg,
"Växternas liv", 4—5, 1938—40). — Sedan
1944 är H. led. av styr. för
Farma-ceutiska inst. Han blev led. av Vet.
akad. 1931 och v. sekr. där 1941 samt
fil. hedersdr i Cambridge 1930. — Gift
1921 med Helga Westman. S. L.
1. Hallén, Johan A ndreas,
tonsättare, musikrecensent, f. 22 dec. 1846 i
Göteborg, † 11 mars 1925 i Stockholm.
Föräldrar: stadskomministern
Martin H. och Hedvig Amalia Leffler. —
H. studerade 1866—68 vid
konserva-toriet i Leipzig, bl. a. för Carl
Reinecke och Moritz Hauptmann, 1869
för Joseph Rheinberger i München
och 1870—71 för Julius Rietz i
Dresden. Åren 1872—78 var han dirigent
för Göteborgs musikfören., och 1879—
83 vistades han i Berlin som
sånglärare och musikrecensent, varefter han
ytterligare ett år var dirigent i
Göteborg. År 1885 medverkade H. vid
stiftandet av Filharmoniska sällskapet i
Stockholm, vars dirigent lian var till
1895. I denna egenskap gjorde han
en märklig insats och presenterade
för huvudstadens publik främst verk
av för tiden moderna tonsättare,
såsom Liszt, Wagner, Brahms ("Ein
deutsches Requiem" uppfördes 1886),
César Franck, Saint-Saëns, Grieg och
Stenhammar, men även stora verk av
äldre mästare (t. ex. Bachs
Matteus-passion 1890). Åren 1892—97
tjänstgjorde H. dessutom som
kapellmästare vid K. teatern i Stockholm, och
1902—07 var han dirigent för det av
honom själv bildade Sydsv.
filharmoniska sällskapet i Malmö. Vid
kon-servatoriet i Stockholm var han 1909
—19 lärare i komposition; 1915 fick
lian prof:s titel. Under sina senare
stockholmsår framträdde H. även som
musikkritiker i Nya Dagligt
Allehanda. — H:s betydelse som tonsättare
ligger främst på musikdramats,
kör-balladens och den symfoniska diktens
områden. Han var en ivrig anhängare
av den s. k. nytyska riktningen, vars
ledande namn voro Wagner och Liszt.
Hans symfoniska dikt "Frithiof och
Ingeborg" (1872) torde vara det första
sv. verket i sin genre i utpräglad
Lisztsk anda. H:s stora föredöme var
Richard Wagner, vars inflytande
främst märks i hans
musikdramatiska verk, speciellt i det första
musikdramat "Harald Viking" (uppfört
i Leipzig 18S1 genom Liszts bemedling
och i Stockholm 1884), vilket trots
tonsättarens strävan till en speciell
nordisk ton blev en påtaglig
Wagner-imitation. I sina senare sceniska verk
lyckades H. bättre frigöra sig från det
wagnerska inflytandet, såväl i
"Häx-fällan" (Stockholm 1896, omarbetad
och uppförd i Stockholm 1902 under
namnet "Valborgsmässa") som
framför allt i "Valdemarsskatten" (1899;
även uppförd i Stuttgart 1913), i
vilken nordisk tematik och stämning
färgat musiken. Inflytanden från
Wagner märkas också, ehuru i mindre
grad, i H:s körballader, i vilka, t. ex.
"Traumkönig und sein Lieb" och
"Vi-neta", han odlade den stil, som August
Söderman med sina ballader skapat,
ocli komponerade färgrik ocli
stäm-ningsmättad musik utan att dock nå
föregångarens dramatiska intensitet i
uttrycket. —• Av H:s verk kunna
vidare nämnas: två sv. rapsodier för
orkester, i vilka tonsättarens begåvning
för praktfull instrumentation kommer
till klart uttryck, balladerna
"Styrbjörn Starke" och "Das Ährenfeld",
de symfoniska dikterna "Ur
Valde-marssagan", "Sten Sture", "Dödens
ö" m. fi., en pianokvartett i F-dur och
ett flertal sånger. En del av sina
uppsatser om musik samlade H. i
"Musikaliska kåserier" (1894). Han blev led.
Harald Hallén.
av Mus. akad. 1884. — Gift 1) 1873—
86 med Anna Margaretha Fredrika
Schloss; 2) 1888 med Clcvra Albertina
Constantia Söderberg. —■ Litt.: P.
Vretblad, "A. H." (1918). F. H. T.
2. Hallén, Harald Martin, präst,
politiker, f. 29- aug. 1884 i Stockholm.
Föräldrar: redaktören Josef Birger
H. och Alma Charlotta Nomell.
Brorson till H. 1. — H. avlade
mogen-Irøtsex. i Stockholm 1902, blev teol.
kand. i Lund 1908 och prästvigdes för
Karlstads stift 1909. Han var
komminister i Torrskog i Dalsland 1910
—27 och utnämndes till kyrkoherde
i Arvika 1926. År 1942 blev lian
prost. Han är v. ordf. i Karlstads
stifts prästsällskap sedan 1936 samt
medl. av stiftsrådet sedan 1938 ocli
av stiftsnämnden sedan s. å. Ett
särskilt intresse har han skänkt
sjömansvården, ocli lian är sedan 1933
led. av Sv. kyrkans sjömansvårdsstyr.
Vid Ekumeniska mötet i Stockholm
1925 var H. en av de tolv delegaterna
för sv. kyrkan. Han har också varit
en intresserad medl. av Förb. för
kristet samhällsliv. — H. har även
framträtt som politiker. Han är
socialdemokrat och var led. av partistyr.
1928—32. Åren 1919—26 tillhörde
lian Älvsb. läns landsting. Sedan
1912 har han, med undantag för
perioden 1922—24, varit led. av Andra
K. Han invaldes 1914 i
konstitutionsutskottet, där han blev v. ordf.
1933 och är ordf. sedan 1939.
Därjämte är han sedan 1937 suppleant i
utrikesutskottet och utrikesnämnden.
Han var statsrevisor 1937—40 och
1940 statsrevisorernas ordf. H. har
deltagit i ett flertal
utredningsarbeten, bl. a. i religionsfrihetskommittén
1925—27 och i
domkapitelskommittén 1934—36. Han företog studieresor
i Europa under och efter världskriget
1914—18, bl. a. på inbjudan av
Tysklands socialdemokratiska parti en
resa till Belgien 1916. Jämte
predikningar har han utgivit "Hos
kämpande folk" (1917). — Gift 1915 med Ella
Maria Karlzén. D. T.
Hallenberg, August,
läroverkslärare, f. 14 okt. 1878 i Jämjö, Blek.
län. Föräldrar: lantbrukaren Anders
Petersson och Ingrid Maria
Pettersson. —- H. avlade mogenhetsex. i
Karlskrona 1898 och fortsatte sedan
sina studier i Lund, där lian blev fil.
kand. 1899 och fil. lic. 1902. Han
studerade därefter teologi och avlade
teoretisk teologisk ex. 1904 och teol.
lic.-ex. 1906. Jur. kand. blev han 1912.
Dessutom disputerade han 1907 för
lektorat. — Åren 1903—05 var han
extralärare i Ystad; 1906 blev han
adjunkt i Uppsala. Åren 1910—25 var
han lektor i Kristianstad och 1925—
44 i Karlskrona. I sistn. stad var H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
