Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hallman, Carl Israel - Hallner, August - Hallnäs, Hilding - Hallqvist, Carl - Hallsten, konung, se Halsten - Hallstahammar, Carl - Hallström, Carl Erik, biskop, politiker, se s. 264 - Hallström, Carl-Otto, arkitekt, se s. 263 - Hallström, Eric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallström
260
Hallström
Carl Israel Hallman. Litograf! efter
målning.
sakligen består av parodier. Av
särskild betydelse blev lian ss. förf. till
den första i Sverige uppförda
operaparodin, den för Stenborgs
Humlegårdsteater skrivna "Casper och
Dorotea, Heroisk Djurgårdsballet" (1775),
parodi på Händel-Lalins "Acis och
Galathea", följd av en rad folkpjäser,
där det råa och burleska dominerar.
Av helt annat slag är "Tilfälle gör
tiufven" (1783), ett sångspel om
kärleken, som med sin folklivsmiljö och sin
lätta och glada rokokoton blivit H:s
förnämsta verk ocli vår första
originalvådevill. Det uppfördes första
gången vid en hovfest på Ulriksdals teater
och tillskrevs då G. M. Armfelt, som
troligen haft äran av utkastet till
planen. I H:s senare författarskap
märkes den ganska uppmärksammade
parodin "Sorge-tal, då gudinnan Cofféa
flygtade ur Svea land" (1794),
föranledd av förmyndarregeringens
kaffeförbud. — H:s "Samlade skrifter" (2
bd) utgåvos av P. Hanselli 1853. -—
Ogift. — Litt.: C. Eichhorn, "Nya sv.
studier" (1881); J. Flodmark,
"Sten-borgska skådebanorna" (1893); K.
Warburg, "Essayer" (1918). R. A.
Hallner, Jonas August,
restaurangman, författare, f. 31 jan. 1851
i Örs skn, Kronob. län, † 12 maj 1943
i Stockholm. Föräldrar: faktorn Carl
Isak Jonsson och Margareta Gustava
Jonasson. — Självförsörjande i
tioårsåldern slog H. snart in på
restaurangbanan, där han småningom
avancerade till ledare av olika företag
i Stockholm, bl. a. 1908—20
Hamburger Börs, som lian gjorde till en
omtyckt samlingsplats för kända
artistkretsar. Sina konstnärliga anlag,
som på 1870-talet skolats vid
Konst-akad., röjde H. i olje- och
akvarellmålning med motiv från
Stockholmsnaturen. Utom flera samlingar
tillfällighetsdikter, ss. "Lek" (1904),
"Idyll och visa" (1914; pseud. Ture
Ilall) och "Kvällssus" (1922), till
stor del tillkomna inom sällskapen
Bellmans minne och Par Bricole, där
H. med sitt vänsälla sätt, spelande
upptågslynne och sinne för tradition
var en uppburen ordensbroder,
utgav han memoarböckerna "Från pys
till gubbe" (1920), "Från stad och
bygd" (1925) ocli "Ur
skrivbordsgömman" (1927). — Gift 1882 med
Tekla Lovisa Lundqvist. G. W.
Hallnäs, Jolian Hilding,
tonsättare, f. 24 maj 1903 i Halmstad.
Föräldrar: bankdirektören J ohan
Magnus Persson ocli Vilhelmina
Andersson. ■— Efter att 1923 ha avlagt
studentex. i Halmstad bedrev H. 1924
—29 studier vid Musikkonservatoriet,
i orgel för O. Olsson och i kontrapunkt
för E. Ellberg; han avlade där 1926
organist- och 1928 kyrkosångar- och
musiklärarex. Han har även studerat
i Paris ocli Leipzig. H. blev 1933
organist i Johannebergs förs. i Göteborg;
sedan 1934 är han även lärare i
harmoni vid Göteborgs orkesterfören:s
orkesterskola. Som tonsättare har H.
framträtt med orkesterverk, bl. a. två
symfonier (1935 och 1941—42),
Di-vertimento, op. 9 (1938), Cantata da
chiesa, op. 14, för kör, solo ocli
orkester (1940) och den för Göteborgs
stadsteaters räkning skrivna
scenmusiken till dramatiseringen av
"Ras-kolnikov" (1936) samt ett 70-tal
sånger, stycken för orgel, piano och
violin m. m. H: s verk präglas av ett
gediget kunnande och en stark personlig
upplevelse; han anknyter ofta till en
äldre tids former. — Gift 1934 med
skådespelerskan Gun Holmquist. G.M.
Hallqvist, Carl August,
ärftlig-hetsforskare, växt- och djurförädlare,
f. 29 okt. 1888 i Svedala, Malmöh.
län. Föräldrar: garveriidkaren Ernst
II. och Benedikta Fridolf. — Efter
mogenhetsex. i Lund 1907 studerade H.
vid univ. där och blev fil. kand. 1913,
fil. lic. 1921 och fil. dr s. å. samt var
docent i ärftlighetslära 1923—31. Han
erhöll 1913 anställning vid
Weibulls-holms växtförädlingsanstalt i
Landskrona, där han förestod
rotfrukts-och kornförädlingen samt nådde
betydelsefulla praktiska resultat. Bland
hans skrifter på växtförädlingens
område märkas "The inheritance of the
flower colour and the seed colour in
Lupinus angustifolia" (1921,
drsavh.) och en rad uppsatser och
tidn.-artiklar i praktiska förädlingsfrågor.
År 1928 flyttade H. till det
nyinrättade Inst. för husdjursförädling på
Wiad, där lian deltagit i arbetets
organiserande och är föreståndare för
svinförädlingen. Han blev led. av
Lantbruksakad. 1940. — Gift 1915
med Hilma Martina Askeland. S. L.
Hallsten, konung, se Halsten.
Hallsthammar, Carl Emil,
träskulptör, f. 13 juni 1894 i Bergs skn,
Västmanl. län. Föräldrar:
lägenhetsägaren Karl Johan Andersson och
Emma Kristina Olsson. — H. visade
tidigt anlag för träsnideri och rönte
uppmuntran av konstnären Gunnar
Pers i Västerås. Senare undervisades
lian av Anders Zorn och hade en viss
framgång med sina i trä skurna
"gubbar", som påminde om Döderhultarns.
År 1923 begav lian sig till Förenta
staterna, där han småningom blev
bofast i Ohicago. H. liar med åren vunnit
rykte som en av de förnämsta
skulptörerna i Förenta staterna. Hans
material är alltjämt trä, men han har
lämnat den komiska genren för en mera
klassicerande formgivning, t. ex. i
"Venus in red clierry". För sitt verk
"Venus playing Tennis" erhöll lian
1936 Frank Loganpriset. H. har även
utfört porträttskulpturer. Han är
repr. i Metropolitan museum i New
York, Chicago art institute och
ytterligare ett stort antal samlingar i
Förenta staterna. — Gift 1930 med Märta
Lundgren. Th. N.
Hallström, Carl Erik, biskop,
politiker, se s. 264.
Hallström, Carl-Otto,
arkitekt, se s. 263.
Hallström, Erie Cornelius,
målare, f. 22 nov. 1893 i Stockholm.
Föräldrar: konstnären Carl H. och Eriea
Öberg. ■— Åren 1909—10 studerade H.
vid Tekn. skolan i Stockholm, och 1912
besökte han C. Wilhelmsons
målarskola, den enda direkta undervisning
han mottagit. Han föredrog sedan att
söka sig fram på egen hand. År 191S
debuterade lian tills, med Gideon Börje
som en av de första representanterna
för den sv. naivismen. Typiska för
H:s naivistiska period, som i stort
sett räcker fram till 1920, äro en del
bilder från Stockholms utkanter, t. ex.
"Karlbergs ridbana" (1917) och "Ny-
Carl Halsthammar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
