Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamfeldt, Knut - Hamilton, ätter - 1. Hamilton, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hamilton
269
Hamilton
Hayingen, Lothringen. Under åren
1911—12 företog H. vidsträckta
studieresor i Europa. Därefter blev han
en av stiftarna av Oxelösunds
järnverks ab. 1913 ocli var dess verkst. dir.
1913—30. H. var styr.-led. i Gas- ocli
koksverkens ekonomiska fören. 1918—
30, i Fönsterglasbrukens försälj
nings-ab. 1928—30 och i Sveriges kemiska
industrikontor 1920—31. — Gift 1898
med Augusta Christina Petersen från
Danmark. H. N—m.
Hamilton, frilierrliga och grevliga
ätter, vilkas äldste kände stamfar
valen skotsk adelsman, sir Walter
Fitz-Gilbert de Hameldone, lörd of Cadzow
(† omkr. 1346). Dennes ättling i
fjärde led var David H. of Dalserf
(omnämnd senast 1434), från vilken
de sv. ätternas stamfar Malcolm H.
(† 1629), ärkebiskop i Casliell, Irland,
härstammar. Två söner till denne,
Hugo H. och Ludvig H., inkommo
under trettioåriga kriget till Sverige.
Den förre naturaliserades som sv.
adelsman 164S, och båda bröderna
upphöjdes 1654 i sv. frilierrligt stånd
under namnet H. af D e s e r f.
Friherre Hugo H. af Deserf († 1679),
slutligen överste för Forbus reg., flyttade
1662 tillbaka till Irland, där lian blev
k. råd; hans ättegren utdog redan
under 1600-talet. Friherre Ludvig H. af
Deserf († 1662) var slutligen överste
för arvprinsens livgarde till fot. Även
hans efterkommande flyttade till
Irland, där ättegrenen levde kvar ännu
på 1880-talet. En bror till Hugo H.
och Ludvig H., kaptenen i engelsk
tjänst John H. († 1696), hade sönerna
Malcolm H. (f. 1635 på Irland, †
1699), slutligen generalmajor och
landshövding i Västernorrland, och
Hugo H. (H. 1), slutligen
landshövding och generalfälttygmästare, vilka
1654 resp. 1680 inkommo till Sverige
och 1689 upphöjdes i friherrligt stånd
under namnet H. af Hageby.
Friherre Malcolm H:s äldste son,
fältmarskalken friherre Hugo Johan H.
(H. 2), blev farfar till hovmarskalken,
landshövdingen i Jönköp. län friherre
Fredrik Ulrik H. (f. 1735, † 1797).
Dennes äldste son,
överstekammarlier-ren friherre Carl Didrik H. (H. 6),
blev far till generalpostdir. friherre
Hugo Adolf H. (H. 9). Sonsons söner
till denne äro bröderna innehavaren
av fideikommisset Boo i Närke,
kabinettskammarherren friherre Hugo
Douglas Fredrik H. (f. 1889), ättens
nuv. huvudman, samt diplomaten och
landshövdingen friherre Carl H. (H.
25). — Söner till H. 1 voro
fältmarskalken friherre Gustaf David H. (H.
3), som 1751 erhöll grevlig värdighet
och blev stamfar för den nu levande,
vitt utgrenade grevliga ätten H., samt
riksrådet friherre Carl Otto H. (H. 4).
En äldre son till H. 3 var politikern
och memoarförf. greve Adolf Ludvig
H. (H. 5). Dennes äldste son,
justitierådet och landshövdingen greve
Gustaf Wathier H. (H. 7), blev far till
a) godsägaren greve Adolf Malkolm H.
(f. 1812, † 1852), farfar till chefen
för Flygkompaniet i Malmslätt greve
Henrik David H. (f. 1878, † 1917),
som var Sveriges förste militärflygare
och flygchef, b) ämbetsmannen ocli
politikern greve Henning H. (H. 10)
och c) kammarherren greve Gustaf
Axel H. (f. 1833, † 1902), far till
generaldir. greve Adolf H. (H. 23).
H. 5:s andre son, kornetten Adolf
Ludvig H. (f. 1786, † 1844), blev
farfars far till kommendören greve
Gustaf H. (II. 24). H. 5:s yngste son
var godsägaren och v.
häradshövdingen greve Hugo David H. (f. 1789, †
1863). En son till denne,
landshövdingen i Uppsala län greve Adolf
Ludvig H. (f. 1820, † 1896), blev far
till förf. grevinnan Anna H., gift
Geete (H. 15), landshövdingen ocli
politikern greve Hugo H. (H. 16) och
landssekr. i Uppsala län,
landshövdingen greve Knut Archibald H. (f.
1855, † 1930), far till läkaren greve
Bengt H. (H. 26). Yngre söner till
greve Hugo David H. voro a)
godsägaren och kammarherren greve Hugo H.
(H. 11), b) generalen greve Malcolm
H. (II. 12), c)
rättsvetenskapsmannen greve Gustaf H. (H. 13), far till
generalmajoren greve Carl H. (H. 20)
och vattenrättsdomaren greve Hugo
Alexander Henning H. (f. 1S74), samt
d) godsägaren på Blomberg i
Västergötland greve Wathier Gilbert H. (f.
1837, † 1914), känd för sina
betydande insatser till jordbrukets fromma,
far till godsägaren greve Gilbert
H. (H. 21). H. 3:s yngste son,
ryttmästaren vid Adelsfanan greve Axel
H. (f. 1755, † 1817), blev stamfar för
den grevliga ättens yngre gren. En
äldre son till honom, godsägaren greve
Axel Hugo Raoul H. (f. 1787, † 1875),
blev far till godsägaren och
politikern greve Raoul H. (H. 19). En yngre
son till greve Axel H„
överstelöjtnanten greve Hugo Diedrik H. (f. 1791, †
1S76), blev farfar till bröderna
godsägaren greve Alexander H. (H. 18)
och översten greve Gilbert II. (H. 22).
En yngre son till greve Hugo Diedrik
H., generalmajoren greve John H. (H.
14), blev far till f. d. översten ocli
chefen för Norrlands artillerireg.
greve Carl-Gustaf David H. (f. 1882).
Greve Axel H:s yngste son,
generalmajoren, överståthållaren och
politikern greve Jakob H. (H. 8), blev
far till grevinnan Stephanie H. (H.
17), gift med överstekammarherren
greve Carl von Platen och efter hans
död med furst Carl von Wedel. —
Hugo Hamilton. Målning (detalj) av G.
Desmarées.
Litt.: "De sv. ätterna H." (1, 1936),
utg. av Hamiltonska släktfören.
1. Hamilton, Hugo, friherre,
krigare, ämbetsman, f. 20 maj 1655 på
Mone Castle i Irland, † 19 jan. 1724 i
Stockholm. Föräldrar: kaptenen i
engelsk tjänst Jolin H. och Jean
Somerville. —■ När H. 16S0 på
uppmaning av sin äldre bror Malcolm H.
(f. 1635, † 1699), som tidigare
utvandrat till Sverige, kom till vårt
land, hade han åtta års engelsk
krigstjänst bakom sig. Han blev fänrik vid
Älvsborgs reg. och löjtnant 1683 samt
kapten 16S5. Han hade då redan fått
sv. adelskap och blev 1689 friherre.
Ären 1690—91 åtnjöt han
tjänstledighet för militära studier utomlands
och var då anställd i den engelska
armén under Wilhelm III. År 1698
utnämndas han till major vid
Västgöta-Dals reg. Vid krigsutbrottet 1700 fick
han kvarstanna i hemorten, från 1703
som överste för ett nyuppsatt
småländskt femmänningsreg. De med
denna tjänst förenade mycket stora
organisatoriska svårigheterna löste H. på
ett högst tillfredsställande sätt, och
hans reg. fick 1704—09 göra
garnisontjänst i huvudstaden i stället för
livgardet, som var med konungen i fält.
År 1709, då danskarna angrepo Skåne,
sändes reg. till Malmö, där H. en tid
var kommendant. Han utmärkte sig
under slaget vid Hälsingborg 1710 ocli
befordrades s. å. till generalmajor.
Ungefär samtidigt råkade H. i ett
uppseendeväckande slagsmål med en
kollega, vilket renderade honom
långvarig arrest och en dödsdom; straffet
efterskänktes emellertid. H. blev 1711
överkommendant i Göteborg med
uppgift att möta ett anfall från Norge.
Under ett års tid var han den högste
styresmannen i Göteb. och Bohus län
och visade en sällsynt förmåga att
finna utvägar även ur de största svå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
