Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hamberg, Axel - Hamborn, Axel - Hambræus, Axel - Hambræus, Jonas - Hamfeldt, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hamborn
268
Hamfeldt
Axel Hamborn.
Kemikum och förkovrade
material-utrustningen. Till institutionens bibi.
testamenterade han värdefulla delar
av sitt eget bibi. Sin mineralsamling
donerade han till Riksmus. — Gift
1912 med Sigrid Magdalena Nordlund.
— Litt.: biografi av H. Köhler i Sv.
geografisk årsbok 1933, av G. Aminoff
i Vet. akad:s årsbok 1934. A. E.
Hamborn, Axel Harald, målare,
grafiker, tecknare, f. 19 febr. 1892 i
Solberga skn, Malmöh. län.
Föräldrar: lantbrukaren Ola Hansson och
Hanna Jakobson. ■— H. studerade vid
Konstakad. 1920—26 och har sedan
företagit resor till Tyskland, Holland,
Belgien, Frankrike, Italien och de
baltiska länderna. I flott och
effektfullt upplagda dukar har lian skildrat
sina reseintryck med förkärlek för det
brokiga folklivet och de pittoreska
gatupartierna i sydländska
småstäder. Men han har också målat skånska
motiv, stockholmska utsikter ocli sv.
skärgårdsbilder. Även naketstudier
och porträttbilder ingå i hans
omfattande produktion. Redan under
akademitiden ägnade han sig med intresse
åt etsning, som lian studerade under
A. Tallberg, och han har senare med
framgång fortsatt inom grafiken och
utfört litografier, torrnålsgravyrer
och linjeetsningar. Som ex. kunna
nämnas "Fiskeläget" (1926) och
"Konvalescent" (1929). Bland hans
målningar märkas "Gata i Ceyreste",
"Röda torget i Tallinn", "Vid
Ålandshav" och "Blåsig dag". H. är repr. i
Nat. mus., Malmö mus. ocli Ateneum
i Helsingfors. — Gift 1929 med Maja
Karlson. Th. N.
Hambraeus, Axel Edvard, präst,
författare, f. 1 jan. 1S90 i Nora.
Föräldrar: organisten och klockaren Axel
Edvard H. och Maria Axelia
Johansson. ■—- Efter mogenhetsex. i Västerås
1908 blev H. teol. kand. i Uppsala
1913 samt prästvigdes s. å. Han blev
komminister i Arboga landsförs. 1915,
i Orsa 1917, kyrkoherde i Malung
1931, domkyrkokomminister i Uppsala
1937 och domkyrkovieepastor 1939
samt återvände 1942 till Dalarna som
kyrkoherde i Orsa. —- H. har
framträtt ss. förnämlig sagoberättare i ett
tiotal samlingar, av vilka den första,
"Himlabågen", utkom 1930. Hans stil
kännetecknas av en fint spelande
humor och äger all äkta sagokonsts
förmåga att fånga väsentligheter i
bagateller. H. har musiken i arv och har
utgivit några smärre kompositioner
samt en populärt hållen samling av
musikerporträtt, "Mästare i tonernas
värld" (1933; 3:e uppl. 1945). H. är
en originell predikant; liksom hans
saga ofta är gripande predikan, så är
hans predikan ofta en gripande saga.
Han har också utgivit ett par
predikosamlingar, "Nära elden" (1943)
och "Himlastegen och stugtrappan"
(1944). Med sagotonen förenar han
verklighetssinne, bl. a. ett starkt
intresse för sociala frågor. — Gift 1915
med Berta Maria Mellander. D. T.
Hambraeus, J o nas, lärd, f. i nov.
1588 i Hambreby i Bollnäs skn,
Hälsingland, † omkr. 1671 i Paris. Son
till skattebonden Lars Månsson. — H.
blev student i Uppsala 1608 och
promoverades till magister i Greifswald
1614. Hans främsta studieområde var
orientaliska språk, och han förvånade
1616 det lärda Uppsala med en
avskedshälsning på hebreisk, kaldeisk,
grekisk och latinsk vers. Efter en
treårig utlandsfärd, främst till
nordtyska univ., återvände H. till Sverige,
där han 1619 blev informator för
landshövdingen Bror Rålambs båda
söner; för dem jämte två andra
adels-ynglingar höll han i sju år en privat
adelsskola med huvudvikten lagd på
övningar i tal och skrift. För skolans
bruk översatte han 1620 Erasmus
Rot-terdamus’ pedagogiska skrift "Liber
aureus de civilitate morum puerilium".
År 1626 reste H. till Paris som
handledare för Erik Rålamb. Han fortsatte
med framgång sina studier vid Paris
univ. och utgav egna skrifter i tryck.
År 1630 rönte han den för en lutheran
ovanliga utmärkelsen att bli utnämnd
till prof. i orientaliska språk vid
univ. i Paris, och 1630—33 deltog han
i utarbetandet av den imposanta
franska polyglottbibeln. Samtidigt
tjänstgjorde H., som prästvigts i
Sverige, ss. predikant och själasörjare
för i staden boende svenskar,
studerande adelsmän, diplomater m. fi.
Han blev därtill i dec. 1626 med
franskt tillstånd den förste prästen
för samtliga lutherska utlänningar i
staden. Från denna tidpunkt räknar
Paris lutherska förs. sin tillvaro. Då
Hugo Grotius blev stadigvarande sv.
Knut Hamfeldt.
ambassadör i Paris, blev H. från 1635
sv. ambassadpredikant. I sin
omfattande verksamhet kom H. i nära
personlig kontakt med många av tidens
främsta diplomater, krigare och
vetenskapsmän. Hans senare liv
fördyst-rades emellertid av ekonomiska
bekymmer, som vållades av hans alltför
stora beredvillighet att gå i borgen
för sv. adelsmän i Paris. Han levde
till sist under en alltmera
överhängande fara för gäldfängelset.
Otillräckligt stödd av sv. staten måste H.
slutligen som gäldenär hålla sig dold i
åratal i stort armod. År 1658 häktades
lian slutligen ocli lär sedan ha
tillbringat tretton år i fängelse; lian
frigavs först strax före sin död genom
Karl XI:s bemedling. — Litt.: F. U.
Wrangel, "Studier och anteckningar
till den Lutherska Augsburgiska
församlingens i Paris historia under
1600-talet" (i Minnesskr. vid
sv.-lutherska Parisförsamlingens 300-års
jubileum, 1926). O. H.
Hamfeldt, George Knut Hjalmar,
industriman, f. 18 okt. 1870 på
Björkboda bruk, Kimito skn, Åbo och
Björneborgs län, Finland. Föräldrar:
brukspatronen Georg Hjalmar H. och
Fanny Elisabeth Gannon. — H.
utexaminerades 1889 från Norrköpings
tekn. elementarskola och begav sig till
Amerika efter ett års anställning vid
Mekaniska verkstaden Vulcan i
Norrköping. Han tjänstgjorde under åren
1890—98 som svarvare, ritare,
nivel-lör och konstruktör vid olika företag
i Förenta staterna och blev 1898
driftsingenjör och dir. för
masugnsverket Carrie Furnace Co. tillhörande
Carnegie Steel Co., Pittsburg,
Pennsylvania. Han deltog i stiftandet av
Midland Steel Co., Pennsylvania, och
var 1905—07 verkst. dir. och styr.-led.
i detta företag. År 1908 återvände H.
till Europa och var 1908—11 dir. vid
de Wendel cte Co., järn- och stålverk i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
