Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamrin, Felix - 1. Hamrin, Ossian - 2. Hamrin, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hamrin
300
Hamrin
Motorförarnas helnykterhetsförb. Han
invaldes 1906 i Jönköpings
stadsfullmäktige, 190S i Jönköpings läns
landsting och 1911 i Andra K. Redan
under sin första riksdagstid gjorde sig
H. bemärkt som medl. av den
numerärt betydande riktning, som främst
på nykterhets- och försvarsfrågornas
områden företrädde en radikal
ståndpunkt inom Liberala samlingspartiet.
År 1915 bosatte sig H. i Göteborg och
lämnade då riksdagen, men efter att
1917 ha återvänt till Jönköping
invaldes han detta år ånyo i Andra K.
Efter hand erhöll han flera viktiga
förtroendeuppdrag. Han var sålunda 1913
—14 led. av
upphandlingskommissionen och 191S av 1914 års stora
tullkommission, 1923—26 led. av
banko-utskottet och 1924—25 statsrevisor.
År 1920 blev han led. av Liberala
samlingspartiets förtroenderåd. Vid
partiets sprängning 1923 följde H.
majoriteten. Han invaldes i det nybildade
Frisinnade folkpartiets förtroenderåd
och blev en av den nya grupperingens
ledande krafter. I C. G. Ekmans första
ministär (1926—28) inträdde lian som
handelsminister. Vid 1929 ocli 1930 års
riksdagar var H. led. av
bevillningsutskottet, ocli då Ekman 1930 bildade
sin andra regering, blev H.
finansminister. Denna post kom att ställa
oväntat stora krav på sin innehavare.
År 1931 inbröt den stora industriella
depression, som tvang Sverige att
lämna guldmyntfoten och försvårade
budgetens balansering. H. nödgades
tillgripa sparsainhetsåtgärder samt
höjning av lyx- och alkoholskatterna
("Hamrin-skatten"). År 1932
inträffade ett fallissemang utan motstycke
i Sveriges ekonomiska historia,
Kreu-gerkraschen. H:s lugna och
odogmatiska skötsel av rikets finanser bidrog
tvivelsutan till att landet utan större
skador kunde rida ut dessa stormar.
När Ekman i aug. s. å. nödgades dra
sig tillbaka, erhöll H. även statsmi-
Felix Hamrin.
nisterposten, men efter de kort därpå
hållna valen till Andra K.
demissio-nerade han liksom regeringens övriga
medl. Vid 1933 års riksdag blev H.
frisinnad partiledare och spelade som
ordf. i särskilda utskottet för
krisfrågornas behandling
("välfärdsutskottet") en framträdande roll. Han
kunde dock inte hindra, att dessa frågor
löstes genom en delvis utanför
utskottet träffad uppgörelse mellan
socialdemokraterna och bondeförbundet, i
vilken f. ö. även några frisinnade
riksdagsmän medverkade. Dessa
händelser bidrogo sannolikt till H:s kort
därpå fattade beslut att frånträda sitt
partiledarskap. Efter 1933 års
riksdag lämnade H. Andra K., och s. å.
invaldes han i Första K. Han
utnämndes 1934 till landshövding i Jönköp.
län, en befattning, för vilken lian
genom sin ingående kännedom om länet
var speciellt skickad. Han tog aktiv
del i de frisinnade och liberala
partiernas återförening i Folkpartiet ocli
var 1934—36 ordf. i den nya
partiorganisationens förtroenderåd. Ledare
för partiets förstakammargrupp var
han till sin död. Under sina senare år
gjorde lian en betydande insats som
led. av 1930 års försvarskommission,
oeh lian var en av 1936 års
försvarsreforms främsta tillskyndare. — H:s
bana gick från blygsamma yttre
förhållanden genom folkrörelserna ocli
kommunalpolitiken in i riksdagen,
där han efter hand nådde en
framskjuten ställning framför allt genom
den energi och oräddhet, med vilken
han kämpade för sina åsikter. Dessa
präglades i hög grad av den sociala
miljö, ur vilken lian hade utgått. I
försvarsfrågan modifierade H. under
den senare delen av sin bana sina
åsikter, och i den ekonomiska och
sociala politiken skärpte lian sin
anti-socialistiska ståndpunkt. H. ägde
många för det politiska livet särdeles
väl lämpade egenskaper, och han växte
otvivelaktigt med uppgifterna. Som
partiledare ansågs han sakna den
erforderliga samlande förmågan men
vann dock en betydande auktoritet
både utanför och inom sitt parti. Hans
personliga gedigenhet, som bottnade
i en religiös livsåskådning, bidrog
därtill. — Gift 1900 med Maria Elisabeth
(Lizzie) H., f. Pennycook (f. 1879),
som gjort en stor insats inom
nykterhetsrörelsen samt i socialt arbete. Hon
var 1923—26 led. av Jönköpings
stadsfullmäktige och 1928—35 styr.-led. i
Frisinnade folkpartiets kvinnogrupp,
därefter 1935—36 i Folkpartiets
kvin-noförb. — En brorson till H. är
journalisten Josef Agne H. (f. 1905),
bl. a. korespondent i Rom för Dagens
Nyheter under andra världskriget.
Å. Th., (G. G.).
Ossian Hamrin.
1. Hamrin, Per Johan Ossian,
skådespelare, f. 29 sept. 1855 i
Lycksele, Västerb. län, † 23 dec. 1907 på
Kullatorps sjukhem i Barkarby,
Järfälla skn, Stockholms län. Föräldrar:
kronofogden Johan Olof II. och Helena
Amanda Olivia Forsell. — Efter
mogenhetsex. i Uppsala 1875 ocli
filosofiska och estetiska studier där blev
H. elev vid K. teatrarnas elevskola
1878. Följ. år blev han engagerad
som skådespelare vid den K.
dramatiska scenen, som han sedermera utan
avbrott tillhörde i tjuguåtta år. H.
blev 1891 premiäraktör och fungerade
dessutom 1891—98 som teaterns sekr.
Som skådespelare var lian egentligen
komiker, men hans begåvning tillät
honom att understundom röra sig vida
utom sitt egentliga område. — H.
inlade stora förtjänster om de sceniska
artisternas intressesammanslutningar.
Sålunda var lian styr.-led. i den av
Pierre Deland stiftade Dramatiska
och musikaliska artisternas
pensions-fören., vars kassa han tillförde
betydande belopp genom sin energi och sin
förmåga av initiativ. Då Sv.
teater-förb. 1894 bildades, var också H.
självskriven som ordf. och fungerade som
dess ledare i tretton år. — Gift 1888
med skådespelerskan Eva Svensson.
A. L.
2. Hamrin, Johan, lantmätare,
ämbetsman, f. 27 nov. 1869 i
Ytter-hiske i Umeå landsförs., Västerb. län,
† 14 juni 1930 i Nämdö skn,
Stockholms län. Bror till H. 1. — H.
avlade mogenhetsex. i Umeå 1888,
lant-mäteriex. 1891 oeh hovrättsex. vid
Lunds univ. 1894. Han blev sistn. år
amanuens i Nedre justitierevisionen,
tjänstgjorde i domsaga 1896—98 samt
var amanuens i Civildep. 1899 och i
Jordbruksdep. 1900. Han utsågs till
v. kommissionslantmätare i Västerb.
län 1899 oeh i Norrb. län 1900, till
kommissionslantmätare 1903 och till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
