Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hamrin, Johan - Hand, släkt - Hanell, Krister - Hanner, Knut - Hanngren, släkt - Hanngren, Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hand
301
Hanngren
Johan Hamrin.
lantmäterifiskal 1905. År 1907
befordrades ban till extra föredragande i
Lantmäteristyr. och utnämndes följ.
år till byråchef där. — H. var en
märkesman och en banbrytare inom
sv. lantmäteri. Vid Lantmäteriinst.
(senare Lantmäteriundervisningen),
där han var lärare i rättslära från
1903 och föreståndare från 1922,
nedlade han mycken möda på att
förbättra och effektivisera
undervisningen. Som led. 1917—20 av 1917 års
lant-mäterikommission hade han stor andel
i dess betänkande, som blev av
betydelse för lantmäteriets nydaning och
utveckling i vårt land. Därjämte
innehade han andra uppdrag rörande
jordfrågor, bl. a. som ordf. 1920—22 i
kommissionen för Dalarnas indelning i
skifteslag, som sakkunnig 1925 i fråga
om bolags jordförvärv och som ordf.
i Justitiedep. för sakkunniga för
lagstiftning rörande ägogränser m. m.
Han utgav talrika skrifter inom sitt
fack. — Gift 1900 med Alma Katarina
Holmgren. S. L.
Hand, gammal frälsesläkt från
Kinds härad i Västergötland, där
äldste med visshet kände stamfadern
Peder Håkansson var väpnare under
1400-talets andra hälft. Hans son
Håkan Pedersson († omkr. 1530)
uppräknas under 1520-talet bland den
rusttjänstgörande Västgötaadeln; lian
bevistade riksdagen i Västerås 1527.
En son till honom var Knut
Håkansson till bl. a. Hagel srum i Målilla skn,
Kalmar län, som 1564 var
överbefälhavare (fältmarskalk) för samtliga
ryttarefanor i Småland samt 1565
fältöverste för den häravd., som intog
Varberg. Han stupade s. å. i slaget
vid Axtorna, där han anförde en
division fotfolk. Han var gift med Märta
Arvidsdotter († omkr. 1595), dotter
till väpnaren Arvid Olofsson Drake
(av de s. k. Västbo-Drakarna). En
yngre son till fältöversten Knut Hå-
kansson. landshövdingen Arvid
Knutsson († troligen 1618), upptog 1574
mödernenamnet Drake och blev
stamfar för ätten Drake af Hagelsrum.
Fältöversten Knut Håkanssons äldste
son Håkan Knutsson († 1633) var den
förste av ätten, som efter vapnet (en
högerhand i blått fält) kallade sig H.;
han var 1588 ståthållare på
Kronobergs slott med Allbo m. fi. härad i
Småland samt 1591 häradshövding i
Södra Vedbo härad. Hans äldste son
Knut H. var ryttmästare för
Kalmarfanan av Smålands ryttare 1613 och
deltog med sina ryttare i Jacob De la
Gardies ryska fälttåg. Följ. år
avsändes han som sv. legat till Ryssland,
där lian mördades. Yngre söner till
ståthållaren Håkan Knutsson H. voro
a) Arvid H., som 1621 blev överste för
det då nybildade Andra östgötareg.,
deltog i Rigas erövring och s. å. i Riga
dog i pest, b) Erik H., som 1628 blev
överste för allt fotfolk i Östergötland,
1631 chef för den s. k. sv. brigaden i
Tyskland, bestående av Ostgöta,
Jönköpings och Skaraborgs reg., samt 1632
dog i Ingolstadt av vid Alte Veste
erhållna blessyrer, samt c) Johan H. (†
före 1656), häradshövding i Stranda
härad, Kalmar län; 1620 åtföljde han
som page Gustav II Adolf på hans
friarfärd till Tyskland och skrev
under resan en intressant dagbok. Med
honom utdog ätten på svärdssidan.
Hanell, Krister, klassisk
arkeolog och historiker, f. 8 aug. 1904 i
Husie förs., Malmö. Föräldrar:
kyrkoherden Per Justus H. och Ellen
Hilda Charlotta Ahlström. — Efter
studentex. i Kristianstad 1922 blev H.
fil. mag. 1927, fil. lic. 1931, docent
i klassisk fornkunskap och antikens
historia 1934 och fil. dr 1935, allt vid
Lunds univ., samt utnämndes 1943
till lektor i latin och grekiska vid
Högre allm. läroverket i Hässleholm.
— H. deltog i de sv. arkeologiska
utgrävningarna i Asine i Grekland 1926,
var stipendiat vid Sv. inst. i Rom
1928 och 1930, studerade vid Berlins
univ. sommaren 1931 och som
Alexander von Humboldtstipendiat vid
Müncliens univ. läsåret 1931—32 samt
företog mellan 1935 ocli 1943 talrika
vetenskapliga resor, i synnerhet till
Tyskland och Italien. — Bland H:s
vetenskapliga skrifter, vilka behandla
huvudsakligen antik historia,
kronologi, epigrafik ocli religionshistoria,
må nämnas drsavh. "Megarische
Studien" (1934), uppsatsen "Historiska
perioder och periodgränser"
(Veten-skaps-societeten i Lund. Årsbok 1939)
och arbetet "Die altrömische
Magist-natur" (otr.). — Gift 1938 med
Ursula Adelheid Elli Stock. A. A—én.
Hanner, Knut Albert, läkare, f.
23 nov. 1S88 i Ytterjärna skn, Stock-
holms län. Föräldrar: grosshandlaren
Carl H. och Emma Johansson. — H.
blev student i Vänersborg 1908, med.
kand. i Uppsala 1913 och med. lic. i
Stockholm 1919. Efter div.
förordnanden, bl. a. som provinsialläkare i
Lycksele 1919—20 samt som underläkare
vid lasaretten i Umeå 1920—23, i
Nyköping 1923—25 och i Karlskrona
1925, kallades han till Abessinien, där
han blev läkare vid Ras Tafaris,
sedermera kejsar Haile Selassies, sjukhus
i Addis Abeba 1926 och sv. konsul
1929. Han var Haile Selassies
livläkare från 1926 och v. president i
Etiopiens röda kors från dess bildande
1935. År 1936 återvände ban till
Sverige och öppnade praktik i Stockholm.
— Gift 1) 1918—36 med Anna
Mäns-son; 2) 1936—41 med Vera Elisabet
Boström; 3) 1942 med Signhild Levy.
P. H. T.
Hanngren, släkt, härstammande
från Västerhaninge skn, Stockholms
län. Den äldste med visshet kände
stamfadern, borgaren i Stockholm
Erik Handgren, levde i slutet av
1600-talet och blev far till borgaren i
Västerås Gabriel Handgren (f. 1696, †
1746). Släktnamnet ändrades till H.
av dennes son, kvrkoherden i Vika i
Dalarna Per H. (f. 1728, † 1801). Två
av hans söner, guldsmeden i Falun
Per Wilhelm H. (f. 1759, † 1815) och
kontraktsprosten och kyrkoherden i
Vika, senare i Svärdsjö Erik Gustaf
H. (f. 1761, † 1821), blevo stamfäder
för släktens nu levande två grenar.
Till den äldre av dessa hörde Per
Wilhelm H:s sonson, översten Per Gustaf
Wilhelm H. (f. 1845, † 1905), som blev
far till generalmajoren Martin H. (se
nedan) och försäljningschefen hos
Korsnäs sågverksab., franske konsuln
i Gävle Harald Wilhelm H. (f. 1882).
Hanngren, Gustaf M ar t in.
armé-officer, f. 24 maj 1880 i Dala-Husby,
Kopparb. län, † 31 juli 1945 i
Stockholm. Föräldrar: översten Per Gus-
Martin Hanngren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
