Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hansson, Josef - Hansson, Jöns, se Daljunkern - Hansson, Karl - Hansson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hansson
308
Hansson-
Josef Hansson. Målning (detalj) av Ulrlca
Pasch 1766.
dan. till alla följ. riksdagar under
frihetstiden. Vid riksdagen 1769—70
underkändes dock valet med motivering,
att H., som pä förpantning innehade
ett säteri, egentligen icke hade rätt
att tillhöra bondeståndet. H. var en
god talare, klartänkt och orädd, och
han fick snart ett betydande
inflytande i ståndet. Det var H., som vid
det bekanta tumultet i bondeståndet
1755 tog upp psalmen "Vår fiende
ifrån oss driv" och därigenom stillade
oron. Från början synes han icke ha
varit någon deciderad partiman, men
så småningom slöt han sig alltmera
bestämt till mösspartiet och förde ofta
oppositionens talan mot de
dominerande hattarna. Vid riksdagen 1765—
66 blev han väld till talman med stor
röstövervikt över motkandidaten Olof
Håkansson. Han sökte vid några
tillfällen, ehuru utan nämnvärd
framgång, hindra de mest uppenbara
parti-förföljelserna, t. ex. utvoteringen av
Olof Håkansson ur ståndet. Vid
riksdagen 1771—72 var H. åter talman.
Han var en ivrig förkämpe för
böndernas krav på tillträde till sekreta
utskottet. Gustav III:s statsvälvning
torde han icke ha hälsat med någon
större glädje. Hans tal i bondeståndet
efter statsvälvningen kan tolkas som
en förtäckt hyllning till frihetstidens
statsskick. — Gift med Ingeborg
Arfvidsdotter. W. L.
Hansson, Jöns, se Dal junkern.
Hansson, Karl Wiktor,
industriman, f. 14 juli 1886 i Trollhättan, ‡
3 juli 1945 i Stockholm. Föräldrar:
disponenten Lars Fredrik E. och
Jose-fine Larson. ■—- Efter skolstudier i
Vänersborg och vid Göteborgs
han-delsinst. samt kontorspraktik i
Göteborg blev H. 1907 korrespondent vid
Norrköpings bomullsväfveri ab. Han
blev kontorschef där 1919, meddir.
och led. av bolagets styr. 1926 samt
var 1930—45 verkst. dir. och
disponent för företaget. För Norrköpings
bomullsväfveri ab. ("Tuppen")
medförde hans chefstid en kraftig
utveckling både i kommersiellt och tekniskt
avseende. Fastän han främst var den
merkantile ledaren, förvärvade ban
en ovanlig blick för tekniska
frågor. Han gjorde ansenliga om- och
tillbyggnader, lät uppföra ett modernt
bomullstryckeri och ett kraftverk vid
Gryt m. m. samt genomförde 1944 en
fusion, varigenom Drags nära
300-åriga yllefabriker knötos till
"Tuppens". Som industriledare var ban
folklig ocli framsynt; hans starka
sociala intressen togo sig uttryck i
välfärdsanordningar. — H. donerade flera
konstverk till Norrköpings
konstmuseum. Han var livligt verksam inom
stadens automobil- och flygklubb och
gynnade även segelflyget. Från 1932
var han led. av överstyr, för Sveriges
textilindustriförb.; han var även led.
av styr. för Lennings textiltekn. inst.
—- Gift 1912 med Rosa Fagerberg.
E. Rn.
Hansson, Nils, jordbruksforskare,
f. 8 mars 1867 i Djurslöv i Tottarps
skn, Malmöh. län, † 19 mars 1945 i
Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren
och landstingsmannen Hans E. och
Bengta Nilsson. — Efter flerårig
praktik på faderns gård brukade H.
1891—1908 sin hustrus föräldragård
Framnäs vid Åkarp i Skåne. Han
genomgick Alnarps lantbruksinst. 1895
—96 samt var 1893—95 e. o. lärare
och 1896—1907 lärare vid Hvilans
lantmanna- och folkhögskola i Åkarp.
År 1907 utnämndes han till
föreståndare, från 1914 med prof:s titel, för
husdjursavd. vid Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet;
lian erhöll avsked 1932. —- Genom sin
energiska och initiativrika
verksamhet vid Hvilan fäste H. tidigt
blickarna på sig. Tills, med skolans
föreståndare L. Holmström bildade han 1898
efter danskt mönster och blev själv
ordf. i Hvilans kontrollfören. (den
första i vårt land) för kontroll av
husdjurens foderförbrukning ocli
avkastning. Han propagerade
framgångsrikt för kontrollidén som ett led
i rationell lanthushållning, och nya
fören:ar uppstodo på många håll i
Skåne och efter hand även i det övriga
landet. H. deltog i utbildandet av
kontrollassistenter ocli var 1900—07
överkontrollant vid Malmöh. läns
kon-trollfören:ar samt stod under
decennier som den ledande själen i den nya
verksamheten. Stor betydelse fingo
årsberättelserna för Malmöh. läns
kontrollfören:ar samt H:s båda
skrifter "Handledning för
kontrollassistenter ..." (1901) och
"Kontrollföreningarnas arbetsfält" (1905; 4:e
Nils Hansson.
uppl. tills, med J. Nilsson 1926; även
på finska ocli ryska). Som prof. ledde
H. omfattande utfodringsförsök med
olika husdjur. Han utgav bl. a.
"Handbok i utfodringslära" (1—3, 1913—
16; i Lantbrukets bok). I hans
produktion märkas därjämte "En
lönande ladugårdsskötsel" (1904,
prisbelönad av Lantbruksakad.; 8:e uppl.
1935; även på finska), "Vår svenska
svinskötsel" (1—2, 1911; 4:e uppl.
1927), "Husdjurens utfodring och
vard" (1916; 6:e uppl. 1938; även i
Husdjurslära för de lägre
lantbruksläroverken och på sex utländska
språk) samt talrika "Meddelanden"
från Centralanstalten (1909—33). —
H. anlitades flitigt som föreläsare
över hela landet, och han innehade en
mängd uppdrag. Åren 1917—22
var-lians verksamhet huvudsakligen av
administrativ art. Han tillhörde
Folk-hushållningskommissionen 1917—19
som ledare av foderransoneringen
samt var ordf. i
produktionskommittén 1917—18 och i statens
odlingskommitté 1918—22. Okt. 1920—okt.
1921 var lian statsråd och chef för
Jordbruksdep. Därjämte tillhörde han
bl. a. Lantbruksrådet 1919—27 samt
styr. för Ultuna lantbruksinst. 1924—
33 och för Lantbrukshögskolan 1933
—36, för Sv. betes- och vallfören.
1925—34, för Centralanstalten 1928
—37 och för Inst. för
husdjursförädling 1928—34. Han var led. av
kommittén för omorganisation av den
lägre lantbruksundervisningen 1907
—08 och av den högre undervisningen
1931—32 samt var ordf. i Sveriges
lantbrukslärarefören. 1905—14. — H.
blev led. av Lantbruksakad. 1905 och
hedersled. 1921 samt var preses där
1935—37. År 1918 blev han fil.
liedersdr i Lund, 1925 med. hedersdr i
Rostock, 1929 agronomie hedersdr i Wien
ocli 1931 hedersdr-ingenjör i Lvvöw.
Vid sin avgång 1932 erhöll han Illis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
