Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hansson, Ola - Hansson, Per Albin, politiker, tidningsman, se s. 311 - Hansson, Sigfrid, tidningsman, ämbetsman, se nedan - Hansson, Sigurd - Hansson, Stig, tonsättare, se nedan - Hansson, Valborg, skådespelerska, se nedan - Hansson, Valerius - 1. Hansson, Valborg - 2. Hansson, Stig - 1. Hansson, Sigfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hansson
310
Hansson-
Valborg Hansson (rollporträtt).
lekens trångmål" (1S92) och "Tidens
kvinnor" (tryckt på tyska 1891, på
svenska först 1914) samt romanen
"Fru Ester Bruce" (på norska 1893,
på svenska 1900). Av större intresse
är den stora självbiografiska
romanen "Besan hem" (skriven 1890—92,
tryckt på norska 1894, på svenska
1895), som åskådliggör H:s
utveckling från de första studentåren i Lund
fram till giftermålet. Bomanens
realism och satir återkommer i den
humoristiska berättelsen "En
uppfostrare" (1895), medan dess
meditationer över det fördolda och omedvetna
själslivet fortsätter linjen fram till
H:s sista novellsamling, "Vägen till
lifvet" (1896), som rymmer något av
det finaste han skrivit, och
analyserna i "Kåserier i mystik" (1897). H:s
allt starkare dragning mot religion
och mystik medförde hans övergång
till katolicismen 189S, men redan sju
år senare bröt lian med de katolska
tänkesätten. Den senare delen av hans
liv, som också blev den mest
sönderslitna, medförde många nervösa
kastningar i hans åskådning, och hans
författarskap gick under 1900-talet
avgjort tillbaka. Han skrev emellertid
då två av sina märkligaste prosaverk:
"Bustgården" (1910), en intensiv,
självbiografisk skildring av
föräldrahemmet, och ’’Psyke" (1925), en
personlig uppgörelse med hans egen
livsfilosofi. Han återvände nu också till
lyriken och utgav bl. a. samlingarna
"Det förlovade landet" (1906), "Nva
visor" (1907) och "På hemmets
altare" (1908). I dessa liksom i "Tio
år i hövdingatider" (1928) bildas
bakgrunden delvis av skiftande
reseintryck från den europeiska
kontinenten. Tonen är ofta ytterligt hätsk,
särskilt i hans politiska angrepp, men
den kan också vara mjuk och melodisk
som i hans finaste lyrik. Diktcykeln
’"Dröm och liv", där livets ursprungs-
källa anges vara "längtan, aning och
dröm", uppvisar förbindelsetrådar
med den moderna surrealismen. Vid
sidan av drömlyriken nådde H. trots
oppositionslystnaden och kverulansen
med sin ömtåliga vekhet och
känslighet otvivelaktigt högst i
stämnings-och naturlyriken. "Mitt väsen in i
naturen rinner" är hans egna ord, och
lian räknade sig själv till "de
invärtes levande, som utdestillera
verklighet ur sina egna fantasier". — H.
erhöll statsstipendiuni 1907 ocli
Frö-dingsstipendiet 1913. Genom Lunds
studentkårs försorg blev han gravsatt
i Lund 28 maj 1926. — H:s "Samlade
skrifter" utgåvos i 17 bd 1919—22;
därefter utgåvos "Ur minnet och
dagboken" (1926), "Slättbyhistorier"
(1927; av Emy Ek) och
"Efterlämnade skrifter i "urval" (5 bd 1928—31;
av Hj. Gullberg). — Gift 1’8S9 med den
tyska förf. Laura Mohr (pseud. Laura
Marholm). — Litt.: E. Ek, "O. H."
(1925); E. Ekelund, "O. H:s
ungdomsdiktning1" (1930); H. Levander,
"Sensitiva amorosa" (1944, drsavh.). B. A.
Hansson, Per Albin, politiker,
tidningsman, se s. 311.
Hansson, Sigfrid, tidningsman,
ämbetsman, se nedan.
Hansson, Johannes S i g ur d,
publicist, f. 12 dec. 1870 i Fleninge skn,
Malmöh. län, † 31 dec. 1942 i
Göteborg. Föräldrar: lantbrukaren Nils B.
och Kerstin Nilsdotter. — H. avlade
mogenhetsex. i Hälsingborg 18S8 och
blev i Lund fil. kand. 1891 samt fil. lic.
ocli fil. dr 1900 på avh. "Den svenska
kyrkomötesinstitutionen". År 1901
flyttade lian till Göteborg och blev
journalist. Han medarbetade i
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidn. 1901
—09 och från 1913 samt i
Göteborgs-Posten 1909—12 och tillhörde
Göteborgs stadsfullmäktige 1911—26 samt
var led. av ett flertal kommittéer
och nämnder i Göteborg. År 1918
tog ban initiativet till Sv. mässan i
Göteborg och tillhörde från denna tid
dess styr. En speciell kommunal insats
av H. i Göteborg utgör initiativet till
stadens botaniska trädgård. H.
tillhörde 1926—28 de sakkunniga för nu
gällande lag angående
sinnessjukvården och var sakkunnig i Justitiedep.
rörande kommunallagstiftningen i
samband med 1927 års processreform.
— Ogift. T. D.
Hansson, Stig, tonsättare, se
nedan.
Hansson, Valborg,
skådespelerska, se nedan.
Hansson, Anders Valerius,
affärsman, f. 25 dec. 1889 i Göteborg.
Föräldrar: handlanden August B. och
Johanna■ Johansson. — Efter
genomgången handelsskola och några års
praktik i konfektionsbranschen bör-
jade H. 1912 egen rörelse av mycket
blygsam omfattning. Han har förmått
driva upp denna ringa handel med
"färdiga manskläder" till ett av
landets största konfektionsvaruhus,
Valerius Hansson ab. i Göteborg. H. är
styr.-led. i Sveriges köpmannaförb.
och Sveriges beklädnads- och
manu-fakturliandlarefören. samt ordf. i
fören. Göteborgs herrekiperingar. —
Gift 1916 med Ester Mathilda
Kronberg. E. Rn.
1. Hansson, Valborg Sigrid,
skådespelerska, f. 28 jan. 1874 i
Stockholm, † 13 jan. 1942 därstädes.
Föräldrar: köpmannen Nils Oscar
Bolm-lund oeh Carolina Sahlström. — H.
genomgick Dramatiska teaterns
elevskola 1890—92, varefter hon
uppträdde vid landsortssällskap och vid
Sv. teatern i Helsingfors. Åren 1899
—1909 var hon engagerad vid
Dramatiska teatern, 1910—17 vid Albert
Banfts teatrar samt 1921—22 vid
Hälsingborgs stadsteater. Framför
allt framträdde lion under denna tid
i romantiskt betonade
älskarinneroller. Sin största framgång vann hon
som Boxane i Bostands "Cyrano de
Bergerac". Sedan H. lämnat scenen,
uppträdde lion som recitatris frän
estrad ocli i radio. — Gift 1899 med
skådespelaren Axel Mauritz Bansson.
A. L.
2. Hansson, Axel Stig,
tonsättare, f. 11 juni 1900 i Stockholm. Son
till H. 1. — H. var elev vid
Musik-konservatoriet 1918—20 oeh
studerade kontrapunkt och komposition
1920—22 i Weimar. Sistn. år
började H., som Blivit mest känd under
pseud. Jules Sylvain, framträda som
kompositör av modedanser (onesteps,
tangos etc.) och kupletter. Till många
succékupletter, särskilt i Ernst Bolfs
och Karl Gerhards revyer, liar han
skrivit elegant insmickrande eller
rytmiskt snärtiga melodier, som i likhet
med andra schlager av samma märke
ofta blivit populära även utomlands.
H. komponerade musik till den första
sv..tonfilmen, "Säg det i toner" (1929),
och liar under senare år i allt större
utsträckning komponerat filmmusik.
Bland enstaka mer seriöst syftande
verk märkes den i radio spelade
orkestersviten "Från Gösta Berlings
land" (1934). H. har även
komponerat två operetter. Han grundade 1927
i Stockholm musikförlaget Edition
Sylvain (ab. sedan 1936). — Ogift.
H. G—t.
1. Hansson, Sigfrid,
tidningsman, ämbetsman, f. 12 juni 1884 i
Vellinge skn, Malmöh. län, † 25 mars
1939 i Stockholm. Föräldrar:
muraren Carl H. och Kjersti Persdotter. —
H. arbetade som murare 1898—1905
och blev redan vid aderton års ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
