Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hansson, Per Albin - Hanström, Bertil - Hanzén, se även Hansén - Hanzén, John - Haquini, Johannes, ärkebiskop, se Johannes Haquini - Haquinius, Algot - Harbeck, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hanström
313
Harbeck
och i riksdagen har H. vunnit stora
framgångar som taktiker och
förhandlare, men hans tydliga benägenhet för
samiförståndslösningar har icke
uteslutit en stark ledning och
självständiga insatser. I egenskap av
regeringschef anses H. ha visat förmåga att
utjämna och sammanhålla, samtidigt
som ban givit dep.-cheferna betydande
handlingsfrihet i frågor av sekundär
vikt. H:s politiska åskådning, som
icke synes rotad i mera djupgående
teoretiska eller överhuvud
intellektuella intressen, utmärkes måhända
främst av den starka känslan för
demokratin såsom innefattande å ena
sidan folklig självstyrelse, å andra
sidan ett toleransens,
hänsynstagandets och de ömsesidiga eftergifternas
system (jfr särskilt hans "Demokrati",
1935, samlade tal och uppsatser). Mer
än någon annan socialdemokratisk
politiker har H. betonat, att
folkstyrelsens befästande är partiets främsta
uppgift och att fördenskull ett gott
samarbete mellan partierna, byggt på
respekt för minoriteterna, måste
eftersträvas. Från denna utgångspunkt
har H. även tänkt sig möjligheten av
en samlingsregering av mera
varaktig art. Ekonomiskt-socialt arbetar H.
för en "välfärdspolitik", utmärkt av
reformer till de missgynnade
gruppernas förmån; för den socialistiska
doktrinens speciella problem har han
icke visat större intresse. H:s
nationella inriktning har allt tydligare
dokumenterats, och därmed, liksom med
hans personliga läggning,
sammanhänger hans stora popularitet även
utanför det socialdemokratiska
partiet. — Gift 1) 1906—18 med Sigrid
Eleonora Vestdahl; 2) 1918—26 med
Anna Elisabeth Frykberg; 3) 1926
återigen med Sigrid Eleonora
Yestdahl. — Litt.: A. L. Söderblom, ’’Grön
ungdom under röda fanor" (1945).
H. T.
Hanström, Bertil, zoolog, f. 20
nov. 1891 i Kalmar. Föräldrar:
rådmannen Per August Isidor II. och
Alma Säfström. — Efter studentex. i
Kalmar 1910 studerade H. vid
Stockholms högskola och blev där fil. mag.
1914, fil. lic. 1916 och fil. dr 1920.
Han förordnades till docent i zoologi
vid Lunds univ. 1925, blev tf. prof.
1929 och utnämndes 1930 till prof. i
zoologi därstädes. Åren 1918—29
tjänstgjorde han som e. o. lektor vid
Landskrona gymnasium. -—• H:s
vetenskapliga produktion är
företrädesvis ägnad nervsystemets jämförande
anatomi och fysiologi hos evertebrater
samt sinnesorganen, särskilt
synsinnet, och den inre sekretionen hos lägre
djur. Han har därjämte utövat en
omfattande populärvetenskaplig
författarverksamhet över ämnen med såväl
anatomiskt som allmänt zoologiskt
innehåll och utgivit läroböcker i
biologi för skolstadiet. Sedan 1943 är
han red. för Fauna och flora. H. har
för zoologiska studier företagit
omfattande resor till flera europeiska
länder samt till Nordamerika. Sina
intryck från de amerikanska resorna
har ban skildrat i "Skisser från en
Kaliforniafärd" (1922) och "Cape
Cod och Florida" (1936). År 1939 blev
han led. av Vet. akad. — Gift 1) 1917
med sophiasystern Ingeborg
Magdalena Hof lund, † 1930; 2) 1932 med
Anna-Lisa Swensson. B. T—d.
Hanzén, se även Hansen.
Hanzén, Joh n, tidningsman, f. 25
sept. 1873 i Åmåls landsförs.,
Dalsland. Föräldrar: lantbrukaren Hans
Gustaf Johansson och Maria
Johansson. — H. var lärare vid Klara nya
elementarskola i Stockholm 1895—97
och övergick därefter till
journalistiken. Han var medarb. i Helsingborgs
Dagblad och Sv. Telegrambyråns
Malmö-filial samt blev 1902 red.-sekr.
i Malmö-Tidn., vars red. och utgivare
han var 1903—06. Åren 1906—10
förestod han Sv. Dagbladets skånered.
Sin största insats gjorde han som red.
och utgivare av den då liberala
östgöten 1910—31 och 1933—35, varefter
tidn. sistn. år överraskande — även för
H. personligen — övergick i andra
händer och blev ett
socialdemokratiskt organ. H. blev 1914 led. av
drätselkammaren i Linköping, var
1921—-31 ordf. i Östra Sveriges pressfören.
och led. av Publicistklubbens styr.
samt blev 1931 ständig led. av Sv.
tid-ningsutgivarefören. Han utgav 1914
"Svensk folkpensionering enligt 1913
års lag" (flera uppl.). — Gift 1903
med Eva Helena Amalia Rose. R. A.
Haquini, Johannes, ärkebiskop,
se Johannes Haquini.
Haquinius, Johan Algot,
tonsättare, pianist, f. 30 juli 18S6 i Sveg,
Härjedalen. Föräldrar: försäkrings-
Bertil Hanström.
Algot Haquinius,
tjänstemannen Gustaf H. och Elina
Hedin. — H. blev 1898 elev i Hilda
Thegerströms pianoklass vid
Musik-konservatoriet i Stockholm, där han
tillika bedrev studier i kontrapunkt
för Ernst Ellberg. År 1906 lämnade
ban konservatoriet, varefter Johan
Lindegren blev hans lärare i
komposition under ett par år. För att
komplettera sina klaverstudier vistades
H. i Paris och Berlin, där han mottog
undervisning av M. Moszkowski och
I. Friedmann. — H. gjorde sig först
känd som en driven pianist av
omisskännlig intim och poetisk läggning.
Som solist medverkade han vid
symfonikonserter vid såväl bovkapellet som
Konsertföreningen i Stockholm. H:s
tonsättningar tillhöra vitt skilda fält
inom musiken: sålunda kunna
nämnas baletten "Offerlunden", uppförd i
Paris 1923, orkestersviten
"Fordom-tima", en pianokonsert i h-moll,
stråkkvartetten nr 1 a-moll och Romans
för violin och orkester. För piano har
ban skrivit "3 svenska danser", op. 9,
och av hans sånger böra framhållas
"Dofta, dofta vit syrén" (E. Kléen),
"Hälsning" och "Slättens tystnad"
(B. Gripenberg). De sistn.
grupperna visa en romantiker, som förstår
att utnyttja klangernas färg- och
nyansmöjligheter till stämningsmåleri
och naturlyrik. I senare klaververk
har H. anslutit sig till
impressionismen. — En mycket beaktansvärd
insats har H. gjort som musikpedagog.
År 1941 blev han led. av Mus. akad.
— Gift 1) 1920—39 med Birgitta
Liljefors; 2) 1939 med Birgitta
Hasselgren. G. P., (R. L—y).
Harbeck, Ernst Friedrich
Christian, industriman, f. 21 dec. 1873 i
Hamburg. Föräldrar: grosshandlaren
Ernst 11. och Mathilda Christensen.
— H. utexaminerades från Chalmers
tekn. läroanstalt i Göteborg 1895,
studerade vid Polytechnikum i Zürich,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
