Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harrie, Ivar - Harrison, Anita - Harryan, Harry - Hartelius, Truls Johan - Hartman, se även Hartmann - Hartman, Gabriel - 1. Hartman, Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harrison
315
Hartman
med Sonja Assarsson; 2) 1934—38
med Dagny Henschen; 3) 1938 med
Lisa Genett. C. H.
Harrison, Anita, pianist, f. 1
sept. 1902 i Stockton-on-Tees,
England. Föräldrar: sjökaptenen Ernest
H. ocli Priscilla Jubb. — H. var först
elev vid Royal Academy of Music i
London 191S—22, och senare
studerade hon för Emil von Sauer i
Dresden 1926. Efter sin debut 1920 gav
hon flera konserter i England och var
en av de första pianister, som
medverkade i radio. Genom sitt giftermål
blev hon sv. medborgare, och från
1927 är hon bosatt i Sverige, där hon
sedan sin debutkonsert i Stockholm
1928 givit flera pianoaftnar och
uppträtt som solist med orkester i
Stockholm, Göteborg, Hälsingborg och
Gävle. Hon har även uppträtt i Prag och
Berlin. Vid sina regelbundet
återkommande besök i England före andra
världskriget gjorde hon mycket för
att vidga kännedomen om modern sv.
musik. Tills, med Garagulykvartetten
har hon framfört kammarmusik och
med Wiatcheslaw Witkowsky spelat
verk för två pianon. — Med en
romantisk läggning förenar hon ett
utvecklat sinne för klangfärger och nyanser.
—• Gift 1925 med civilingenjören Nils
Olof Laurin. R. L—v.
Harryan, Karl AlfredH ar r y, till
1933 Andersson, målare, grafiker, f.
25 april 1895 i Stockholm. Föräldrar:
skomakaren John Alfred Andersson
och Kristina Gabriella Carlsdotter
Björkroth. —■ H. gick på C.
Wilhelmsons målarskola i Stockholm 1912—
17 och har företagit studieresor till
Paris 1921 och som Ester
Lindahlstipendiat till Italien och Frankrike
1926—27 samt till England och
Frankrike 1933. Hans produktion omfattar
stilleben och landskap, interiörer ocli
sagomotiv. Särskilt intresse tilldra
sig hans bilder ur sv. arbetsliv, där
han sökt fånga den kollektiva
prestationen och stundom ger uttryck för
socialt patos. Som ex. kunna nämnas
"Rälsarbetare", "Husrivning",
"Demonstrationståget", "Tegellossare"
(1930, Nat. mus.) m. fi. I mera
impressionistiskt anlagda bilder som
stadsutsikter och interiörstudier med
figurer når han ofta en fin verkan av
intimitet och visar säker blick för
ljusets spel, t. ex. "Sol över taken" och
"Konvalescent". Som grafiker har han
framträtt med dekorativt stiliserade
träsnitt. — Gift 1933 med Karin
Olbers. Th. N.
Hartelius, Truls Johan,
läkare, gymnast, f. 15 febr. 1818 i
Hem-mesdynge skn, Malmöh. län, † 22 juli
1896 i Grimstorp, Sandhems skn,
Skarab. län. Föräldrar: hemmansägaren
Jöns Hansson och Bengta Knutsdot-
ter. — Först vid tjuguett års ålder
studerande i egentlig mening blev H.
1840 inskriven som student i Lund ocli
avlade 1844 fullständig studentex.
där; han blev där med. kand. 1854,
med. lic. 1857 och med. dr 1858. Redan
1852 hade han utexaminerats från
Gymnastiska centralinst. i Stockholm
och blivit underlärare där; 1855—
56 var han bitr. föreståndare vid ett
privat gymnastiskt inst. i Stockholm.
Han blev 1864 tf. överlärare och var
1S65—87 överlärare vid Gymnastiska
centralinst. Därjämte förestod han
sommartid sjukgymnastiken i
Marstrand 1S58—78 och i Ramlösa 18S1
—87. — H. var träget verksam som
gymnast och pedagog i teori och
praktik; för sjukgymnasterna skrev lian
läroböcker i anatomi, histologi,
fysiologi, hälsolära och medicinsk
gymnastik, av vilka flera översatts till
engelska, tyska, finska m. fi. språk. Han
var en intresserad populärföreläsare
bl. a. i Stockholms arbetarefören., och
i småskriftsform utgav han sina
föredrag om arbetarbostäder, om
kvinnan, om osedligheten och dess
botemedel m. m. År 1891 tryckte han "Min
lefnadsteckning samt smärre dikter".
— H. var flitig, plikttrogen och
välvillig, men hans läroböcker rönte
åtskillig kritik. — Gift 1864 med Emma
Sophia Wilhelmina Nordstedt. P. H. T.
Hartman, se även Hartmann.
Hartman, Gabriel Israel,
filosof, f. 28 jan. 1776 i Lumparland,
Lemlands skn, Åland, † 1 mars 1S09 i
Åbo. Föräldrar: kapellanen Israel
Ferdinand H. och bondedottern Brita från
Klemetsby på Åland. — H.
undervisades som barn i hemmet av fadern
och visade tidigt prov på en stor
begåvning. År 1791 kom han till
katedralskolan i Åbo, där han blev student
1793 och magister 1798. — H. gjorde
sig bemärkt dels som pedagog och dels
som filosof. I Åbo inrättade han en
liten skola för gossar, där han delvis
tillämpade nva principer för
undervisningen genom att till skillnad från
det vanliga mekaniska
utantilläran-det göra den så konkret som möjligt.
Han utgav en ypperlig lärobok i
geografi (1806; omtr. ännu 1879). —
Utom åtskilliga latinska avh. i
filosofiska ämnen publicerade H. ett stort
arbete på sv., "Kunskapsläran" (2 bd,
1807—08). I sitt tänkande är han
empiriker, närmast i släkt med
engelsmannen Locke och de skotska
com-monsensefilosoferna men däremot
bestämd motståndare till Kant och
dennes efterföljare. Mycket på grund
därav kom ban att bli bortglömd under
den romantiska period, som bröt in
strax efter hans död. — Gift 1800 med
Sofia Charlotta Aminoff. — Litt.: U.
Harva, "Die Philosophie von G. I. H."
Carl Johan Hartman. Litografi av A. J.
Salmson.
(Annales Universitatis Aboensis, serie
B, 19, 1935). T. M.
1. Hartman, Carl Johan,
läkare, botanist, f. 14 april 1790 i Gävle,
† 28 aug. 1S49 i Stockholm.
Föräldrar: klensmeden Anders Westerberg
och Brita Cajsa Carlsten. — H. kom
att uppfostras hos moderns styvfar,
glasmästaren i Gävle Johan Hartman,
vilkens efternamn lian av tacksamhet
senare antog. Han blev student vid
Uppsala univ. 1811, och under
informatorstjänst i elva år avlade han med.
kand.-ex. 1820 och med. lic.-ex. 1821.
Han förordnades 1822 till läkare vid
Invalidinrättningen vid Ulriksdal i
Solna ocli blev s. å. kir. mag. och med.
dr. År 1826 bosatte han sig i Häggeby
som distriktsläkare för
Sigtunatrakten, och 1828 erhöll lian
provinsialläkaretjänsten i Eskilstuna, varifrån
han 1833 fick transport till
motsvarande befattning i Gävle. Som
medicinsk förf. framträdde H. med det
populära och mycket spridda arbetet
"Hus-Läkaren eller allmänna och
enskilta föreskrifter i Sundhetsläran
samt Sjukdomslära" (1828; 6:e uppl.,
omarb. av O. F. Hallin, 1872). — H:s
berömmelse ligger dock nästan helt
inom botanikens område. Han var en
utmärkt kännare av vårt lands
växtvärld, och hans ivriga floristiska
studium resulterade i det stora och
ypperliga arbetet "Handbok i
Skandinaviens flora, innefattande Sveriges
ocli Norriges vexter, till och med
mossorna" (1820), som han utgav i
fvra alltmer utökade och förbättrade
uppl.; det blev efter hand ett klassiskt
verk, som haft ofantlig betydelse för
växtkännedomen i vårt land. Genom
flera populära arbeten bidrog H.
verksamt till främjandet av
botanikstudiet vid läroverken. Hans och
sonens (H. 2:s) stora lierbarier inköptes
1S82 av grosshandlare O. Dickson, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
