Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedlinger, Carl - Hedlund, Alfred - Hedlund, Bertil (Bull)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedlund
364
Hedqvist
Carl Hedlinger. Målning av okänd konstnär
1765.
schweiziska kantonen Schwyz, † 14
mars 1771 i staden Schwyz.
Föräldrar: bergsmannen Joharm Baptist H.
och Anna Elisabeth Betschart. ■— H.
visade tidigt anlag ocli intresse för
graveringskonsten och blev 1710
lärling vid myntet i Sitten, utbildade sig
i guldsmedsyrket i Luzern och blev
gravör vid myntet där 1713 men
lämnade tre år senare såväl befattningen
som hemlandet för att hos den
berömde medaljgravören F. de
Saint-Urbain i Nancy få fortsatt
utbildning. Följ. år flyttade han till Paris,
där han studerade vid Konstakad.
under ledning av Coysevaux. Åren
1718—45 var han k. medaljgravör vid
myntverket i Stockholm och Europas
mest berömde mästare i sitt fack. Han
företog, huvudsakligen i studiesyfte,
en resa till Italien 1726—27, varunder
han bl. a. utförde ett par medaljer
över påven Benedictus XIII. År 1732
besökte han Köpenhamn för danske
konungens räkning, och 1735—37
vistades han i S:t Petersburg, där han
bl. a. utförde porträttmedaljer av
kejsarinnan Anna och sedermera
kejsarinnan Elisabet. Åren 1739—44
tillbragte Ii. utomlands, mestadels i
Schweiz och vid tyska badorter för
att sköta sin vacklande hälsa, men
han besökte även Berlin (1742), dit
han kallats av Fredrik den store,
över vilken han gjorde en medalj. Före
sitt avsked från Sverige invaldes H.
1745 i Vet. akad. och belönades med
hederstiteln k. hovintendent.
Återstoden av sitt liv tillbragte han i
Schweiz. — H:s tidigare arbeten
präglas helt av den franska smaken.
Efter den italienska resan gör sig en
strävan efter större enkelhet i
emblematiken tydligt märkbar. I sin helhet
kännetecknas hans enkelt förnäma
konst av en förening av klassisk
formrenhet, klar och kraftig teckning
och en mjukt behagfull modellering.
Porträttsidorna utmärka sig alltid
för god, i många fall livfull
karakteristik. Reliefbehandlingen liksom
överhuvudtaget det tekniska står på
höjden av vad som frambragts inom
"den lilla skulpturen". Ett verk av
H. är säkerligen 1718 års riksdaler
med Karl XII:s bild på aversen
liksom ett eller flera av nödmynten.
H:s medaljer uppgå till omkr. 150
från den s. k. Luzernmedaljen 1714
till medaljen med "likbärarne" 1771,
H:s dödsår. Bland de yppersta räknas
de många olika skådepenningarna
(även dubbelporträtt) över Fredrik I
och Ulrika Eleonora (t. ex.
"törnros-jetongen" över den sistnämnda 1732),
N. Tessin d. y. (1728), 1738—39 års
riksdag (1739), C. G. Tessin (s. å.), E.
Benzelius (1737), de bägge medaljerna
över konstnären själv, den s. k.
lagommedaljen av år 1733 med ordet
"lagom" i grekiska bokstäver på
aversen, och "förhängesmedaljen" (1741
—46), där H. symboliskt framställde
sin önskan att draga sig tillbaka från
offentliga värv, samt medaljsviten
över regentlängden. Denna skulle
enligt planen omfatta 56 medaljer över
sv. konungar, varav H. hann utföra 28
under åren 1731—39. Därjämte hade
han förfärdigat ett antal
vaxpousse-ringar, som sannolikt lågo till grund
för en del av de medaljer, som
tillkommo i fortsättningen, utförda av
D. Fehrman och C. G. Fehrman. —
Reproduktioner av H:s medaljer ha
utgivits av Ch. de Méchel (1776) och av
J. C. Füssli och J. E. Haid (1781). —
Stor betydelse fick H. som lärare.
Under hans tid i Stockholm fick en lång
rad medaljkonstnärer hos honom sin
utbildning, bl. a. svenskarna D.
Hæs-ling, D. Fehrman, N. Georgii och E.
Hartman samt danskarna G. V. Wahl
och M. G. Arbien. — Gift 1741 med
Maria Rosa Francisca von Schorno. —
Litt.: J. Amberg, "Der Medailleur
J. C. H." (1887); K. Warburg, "H.
Ett bidrag till frihetstidens
konsthistoria" (1890). Th. N.
Hedlund, Alfred, målare, f. 31
jan. 1884 i Norra Nöbbelövs skn,
Malmöh. län, † 14 okt. 1930
därstädes. Föräldrar: skräddaren Lars
H. och Kerstin ’Nilsdotter. — H. var
elev vid Konstakad. 1910—16 och
belönades 1916 med k. medaljen för ett
landskap från hemtrakten, "Fjelie
kyrka". Först 1920 kunde lian
företaga den därmed följande
stipendieresan, som gick till Paris och Rom och
varade i ett år. En
separatutställning i Lund 1923 blev en klar
framgång för H„ och i konstfören. Aura,
till vars stiftare han hörde, räkna-
des han som en av de förnämsta
krafterna. En minnesutställning över
honom var anordnad i Konstakad.
1933. Han är repr. i Malmö mus.,
Lunds univ:s konstmus. och
Stockholms stadshus. -—H:s förebilder voro
de tidiga impressionisterna. Av
1900-talets -ismer blev han oberörd. Han
var realist i sin uppfattning av
naturen; främst iakttagare, men med ett
öga, som var ovanligt känsligt för
lufttoner och valörer, förenade han
tekniskt mästerskap och sinne för
helhet, vilket ger hans verk en
utomordentlig fasthet i uppbyggnaden.
Därtill hade han en fin blick för varje
miljös egenart; gatubilderna från
Stockholm, parkinteriörerna från
Haga och Drottningholm, bilderna
från Seinekajerna och de romerska
utsikterna ha alla en övertygande
lokalton. Mest genuin var han under de
sista åren av sitt liv, då han fick
skildra hemtraktens vita kyrkor oeh
den skimrande luften över den skånska
slätten ("Nöbbelövs mosse"). — Ogift.
Th. N., (B. W.).
Hedlund, Bertil Adolf (Bull),
grafiker, tecknare, målare, f. 9 april
1893 i Falun. Föräldrar: körsnären,
fabrikören Carl Adolf E. och Eenrica
Sofia Norgren. — H. erhöll
konstnärlig utbildning vid Tekn. skolan i
Stockholm 1911—13 och ägnade sig först
ät skulpturen. Efter studieresor till
Paris och Köpenhamn gick han på
Konsthögskolan 1914—15 och var elev
till Axel Tallberg vid etsningsskolan
därstädes 1917. Intryck från
studiekamraten Fridell, från
Toulouse-Lau-trec och Félicien Rops göra sig
gällande i hans första grafiska
produktion, en rad torrnålsgravyrer och
etsningar från åren 1917—19,
omfattande bl. a. tidsskildringar av
impressionistisk hållning ("Pariserboulevard",
1917) och motiv, där det litterära och
romantiska, liksom det samhällssati-
Alfred Hedlund. Målning av G. Andréscn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
