Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Hedin, Alma - 1. Hedin, Gustaf - 2. Hedin, Greta - Hedlinger, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedin
363
Hedlinger
tarehem, och där väcktes hennes
intresse för sociala frågor, särskilt
fattigvårds- och bostadsproblem, som hon
kom att ägna sitt huvudsakliga
intresse. Hon var 1007—27 v. värdinna
för stiftelsen Wilhelm Govenii minne
i Stockholm, en institution med
uppgift att bereda billiga bostäder till
obemedlade personer ur
arbetarklassen. År 1021 tog H. initiativet till
Blomsterfonden, som har till syfte att
skaffa hem och vård åt gamla, mindre
bemedlade personer. — H. har satt i
gång och stått för insamlingar av
olika slag. År 1012 var hon
initiativtagare till nationalinsamlingen för
barnförlamningens offer, var 1010 en
av de ledande i Rädda barnen samt
tillhörde 1023 hjälpkommittén för
Ruhr. Ären 1011—17 tillhörde hon
Stockholms stadsfullmäktige (högern).
H. liar utgivit "Arbetsglädje.
Lärdomar från Amerika" (1020) samt
levnadsteckningarna "Maria Ekman"
(1025) och "Min bror Sven" (på tyska
1025; på svenska 1026). Under många
år har hon varit sin brors (H. 5) sekr.
Hon erhöll Illis quorum 10r26. •—
Ogift. R. A.
1. Hedin, Sven Gustaf,
biokemist, f. 6 okt. 1850 i Alseda skn,
Jön-köp. län, † 11 juli 1033 i Uppsala.
Föräldrar: hemmansägaren Sven
Gustafsson och Maja Lisa Andersdotter. —
Efter mogenhetsex. 1878 i Växjö blev
H. s. å. student i Uppsala, där han
först läste kemi och 1881 blev fil.
kand.; därefter studerade han i Lund,
där han 1885 blev fil. lic., 1886 fil. dr
(i kemi), 1880 med. kand., 1803 med.
lic. ocli s. å. med. dr. Han blev 1SS6
docent i kemi i Lund samt 1887 e. o.
amanuens och 1888 amanuens i
medicinsk kemi därstädes; 1803 blev han
docent i medicinsk kemi, 1S05
laborator i experimentell fysiologi, 1800 tf.
prof. först i medicinsk och fysiologisk
kemi och sedan i fysiologi. Redan då
internationellt erkänd kallades lian
Alma Hedin,
1000 till chef för den
patologiskkemiska avd. vid Jenner (sedermera
Lister) institute of preventive
medicine i London, där han stannade till
1006. År 1008 återbördades han till
Sverige, då han blev prof. i medicinsk
och fysiologisk kemi i Uppsala; lian
erhöll avsked 1024. — H:s viktigare
arbeten avhandla de röda
blodkropparnas osmotiska förhållanden och
permeabilitet, äggviteämnenas
nedbrytningsprodukter och de
äggviteklyvande enzymen i olika
kroppsvätskor. Hans intressen och livsgärning
återspegla rätt väl den fysiologiska
kemins utveckling under ett halvsekel,
närmare bestämt genombrottet av den
riktning inom facket, som brukar
kallas den fysikaliska och för vilken H.
blev en föregångsman i Sverige. Som
forskare var lian vederhäftig, kritisk
och högt ansedd, som lärare klar och
framstående, som människa gedigen,
älskvärd ocli ytterst försynt; veten-
Gustaf Hedin.
skapen fvllde hans liv. — H. blev
1002 led. "av Vet. akad. samt 1000 led.
av Vet. soc. i Uppsala, där lian var
sekr. 1013—31. — Gift 1010 med
Gunhild Isabella Sanne. — Litt.:
nekrolog av G. Blix i Nord. med. tidskr.
1033, av E. Jorpes i Hvgiea 1033.
P. H. T.
2. Hedin, Greta,
litteraturhistoriker, lärarinna, f. 21 mars 18SØ i
Göteborg. Föräldrar: postmästaren Anders
Peter II. och Emelie Jacobsen.
Brorsdotter till H. 1. — Efter mogenhetsex.
i Göteborg 1008 blev H. fil. mag. i
Uppsala 1012, fil. lic. i Göteborg 1026
och fil. dr där 1028 samt docent i
litteraturhistoria vid Göteborgs
högskola 1020. Åren 1012—35 var hon
lärarinna vid Sigrid Rudebecks skola
och det därmed förenade Göteborgs
gymnasium för flickor och utnämndes
till studierektor där 1030 samt är
sedan 1033 lektor i modersmålet och his-
Greta Hedin,
toria vid Högre allm. läroverket för
flickor i Göteborg. — Som
litteraturforskare har H. vunnit anseende
främst som grundlig kännare av den
götiska rörelsen och de nyromantiska
strömningarna i sv. litteratur.
Diktare hon ägnat ett speciellt intresse
äro Geijer, Tegnér och Almquist, över
vilka hon publicerat synnerligen
uppslagsrika och fruktbringande studier.
I drsavh. "Manhemsförbundet. Ett
bidrag till göticismens och den yngre
romantikens historia" (1028) liar hon
klarlagt sambandet mellan
Manhemsförbundet och samtidens pedagogiska,
politiska, filosofiska och religiösa
rörelser. Hennes bidrag till
tegnérforskningen utgöras av de mindre
uppsatserna "Dateringsproblem i Tegnérs
diktning 1S20—26" (Samlaren 1030),
"Tegnérs Akademisång 1836"
(Årsskrift för Modersmålslärarnas fören.
1030) och "Skalden och samhället"
("Tegnérstudier tillägnade Algot
We-rin ...", 1942) samt de större
studierna "Tegnérs Fritjofs saga" (1931),
en analys av diktverket, och "Tegnérs
uppfattning av klassiskt och
romantiskt" (1936), där H. tar upp ett
huvudmotiv i skaldens estetik. I "Arvet
från Geijer" (1942) liar hon gjort en
värdefull sammanställning ur Geijers
skrifter och brev, som med
kommentarer och upplysningar ger en levande
bild av Geijers personliga utveckling
och en översikt av hans samtids
idériktningar och politiska förvecklingar.
— H. har företagit flera utlandsresor
för pedagogiska och
litteraturhistoriska studier, bl. a. till England 1942
—43. Hennes bok "England spelar
opp" (1944) är en framställning av
nydaningsarbetet i England under andra
världskriget. Sedan 1945 är lion medl.
av rådet för Sv. inst. för kulturellt
utbyte med utlandet. — Ogift. R. A.
Hedlinger, Johann Carl,
medalj-gravör, f. 28 mars 1691 i Seewen i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
