Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedlund, Teodor - Hedlund, Verner - Hedlund, Vilhelm - Hedlund, släkt - 1. Hedlund, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedlund
367
Hedqvist
aërobiotiska klorofyceer" (1899)
undersöker han i lavarnia ingående
grönalger och motsvarande fritt levande
grönalger. Av systematiskt värde
äro hans utredning över
elemen-tararterna av röda vinbär (1901),
det stora arbetet "Monographie der
Gattung Sorbus" (s. å.) och "Om
artbildning ur bastarder" (1907).
Till H:s produktion inom
växtfysio-login höra några avh. om växternas
frosthärdighet samt bl. a. "Om
ämnestransporten i växten" (1921—
23, 1925), "Lantbruksväxternas
nä-ringsupptagande" (1934) och
"Ämnes-transportens och saftspänningens
inverkan på tillväxthastigheten hos
växterna" (1942). Han liar därjämte
utgivit "Våra vallgräs" (1936) och
lämnat ett flertal bidrag till ökad
kunskap om växtsjukdomarna. Utom
sitt egentliga område har han
publicerat "Nya testamentets kronologi"
(1933). År 1914 invaldes han i
Lant-bruksakad. — Gift 1S94 med Anna
Agnes Vilhelmina Unander. S. L.
Hedlund, Verner Vilhelm,
socialpolitiker, f. 30 sept. 1883 i Timrå
skn, Medelpad. Föräldrar:
sågverksarbetaren Karl Jolian H. och Brita
Johanna Lundgren. — Efter skolgång
var H. sågverksarbetare och sedan
lantbrukare i Timrå. Han kom tidigt
i kontakt med den fackliga
arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och
socialdemokratin och blev redan 1914
led. av Andra K., som han tillhört
1914—19 och sedan 1921. H. är sedan
1918 fattigvårds- och
barnavårdskonsulent för Gävleb., Västernorrl. och
Jämtl. län. Han har gjort mycket
bemärkta och uppskattade insatser i
riksdagsarbetet, särskilt vid
tillkomsten av 1918 års fattigvårdslag, 1925
års polislag och 1931 års
processreform, samt haft stor betydelse för den
socialpolitiska utvecklingen under
1930-talet. Han har bl. a. varit led. i
flera särskilda utskott, bevillningsut-
Teodor Hedlund.
skottet 1918 och 1924—28,
jordbruksutskottet 1921—23 samt första
lagutskottet sedan 1929 och är ordf. i
utredningen ang. ordnandet av den
andliga vården vid sjukhusen sedan 1943.
Som landstingsman i Västernorrl. län
1912—21 och i Jämtl. län sedan 1924
samt som sektionsordf. i
Norrlandskommittén sedan 1944 liar han
framför allt genom sin expertis på
sociallagstiftningens område ofta kommit
att lia ett bestämmande inflytande, och
lian är sedan 1941 landstingets ordf. i
Jämtl. län. H. deltog 1924 i
startandet av Länstidn. i Östersund och blev
s. å. .ordf. i dess styr. — Gift 1908
med Edit Maria Andersson. R. A.
Hedlund, Karl Vilhelm,
skomakare, sockenspelman, f. 27 maj
1868 i Envikens skn, Kopparb. län.
Föräldrar: skolläraren Daniel
Persson II. och Albertina Thornberg.
■—-H., som bland sina förfäder både på
fädernet och på mödernet räknar ett
ovanligt stort antal musikutövare,
skollärare, kantorer och storspelmän,
började spela fiol på allvar vid 20 års
ålder och var sedan en ofta anlitad
gästabudsspelman i sin hemsocken.
H:s låtar (polskor, valser, gånglåtar
etc.) sakna i allmänhet virtuosa
drillar och utsmyckningar men präglas
i stället av en enkel och melodiös
viston. Särskilt förtjäna nämnas hans
ovanligt talrika mollvalser. H:s
värdefullaste låtar finnas publicerade i
"Svenska låtar" (Dalarna, 4, 1926)
samt av K.-E. Forsslund i "Med
Dalälven från källorna till havet" (3:1,
Enviken och Svartnäs, 1929). —•
Ogift, J. H. Å.
Hedlund, bondesläkt från Uppland.
Den äldste kände stamfadern,
inspektören H., arrenderade på 17S0-talet
Björnholmen i Lovö skn, Stockholms
län. Hans son, kronoarrendatorn Carl
Adolf H. (f. 1783, † 1859), blev far
till godsägaren på Skytteholm i
Ekerö skn, Stockholms län, Carl
Anders H. (f. 1814, f 1S69) och
publicisten och politikern Sven H. (H. 1).
Söner till Carl Anders H. voro
tidningsmannen och politikern Henrik H.
(H. 2) oeh arkitekten Hans H. (H. 3),
far till lektorn vid Tekn. gymnasiet i
Göteborg, arkitekten Björner H. (f.
18S2). En son till H. 1 var
bokförläggaren Torsten H. (f. 1855, † 1935),
som från 1874 var trvckerichef och
1S90—1914 verkst. dir. i Göteborgs
Handelstidn:s ab. Han hade starka
teosofiska intressen och kom
därigenom i livlig brevväxling med August
Strindberg från 1890 till dennes död.
Deras korrespondens förvaras i
för-lagsab. Albert Bonniers arkiv.
1. Hedlund, Sven Adolf, publicist,
f. 24 febr. 1821 i Färentuna skn,
Stockholms län, f 16 sept. 1900 i
Verner Hedlund.
Göteborg. Föräldrar:
kronoarrendatorn Carl Adolf H. oeh Regitia Björner.
—- H. blev student i Uppsala 1839 och
avlade fil. kand.-ex. där 1845,
varefter han 1846—49 tjänstgjorde vid
olika ämbetsverk i Stockholm. Han
började samtidigt ägna sig åt
publi-cistik och medarbetade i tidskr.
Her-moder 1847 samt i Dagligt Allehanda
1847—48. Åren 1849—51 var han red.
för Örebro Tidn., 1851—52 tills, med
C. F. Bergstedt red. för Aftonbladet
("magistrarnas aftonblad") och 1852
—1900 red. för Göteborgs
Handels-och Sjöfarts-Tidn. Under den tid H.
skrev i Dagligt Allehanda präglades
densamma under intryck av de
europeiska revolutionsstämningarna av
vissa socialistiska böjelser. H., som
hade ett lättrörligt lynne, rycktes till
en tid med av de radikala
strömningarna; för utformningen av hans
åskådning blev dock episoden av ringa
betydelse. Viktigare var därvidlag
inflytandet från kristna liberaler som
Torsten Rudenschöld och Geijer. Med den
förre, som blev hans svärfar, stod
H. i nära förbindelse; han kom att
utöva ett atort inflytande på H:s
demokratiska skolpolitik. Geijers
idéer bestämde i hög grad H:s
hållning i representationsfrågan; i Örebro
tog H. livlig del i reformmötena och
yrkade på en rösträtt, grundad på
personlighetsprincipen. Denna förblev
H:s ideal, vilket ej hindrade, att han
senare kraftigt stödde De Geers
kompromissförslag 1865 och verksamt
bidrog till att organisera en opinion
till förmån för detta. H. hade
nämligen efter det bakslag, som följde på
revolutionsstämningarna, insett, att
den liberala rörelsen för att inte
undertryckas måste nöja sig med att gå
steg för steg och inrikta sig på
praktiskt utförbara reformer. Detta
program, som H. lanserade i Aftonbladet,
kom även att i väsentliga frågor be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
