Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hedlund, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedlund 14 Hedqvist
Sven Hedlund.
stämma lians politiska ledning av
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidn.
Med all sin borgerliga försiktighet
ägde emellertid H. en stark, stundom
egensinnig vilja till oberoende och
självständighet, och denna egenskap
gav sin särskilda färg åt hans insats
både som tidningsman och politiker.
II:s inställning till den mäktiga
köpmannaaristokratin i Göteborg var
t. ex. i många avseenden kritisk, oeh
lian undvek att bringa tidn. i
beroende av denna, även om han ofta
förfäktade dess intressen (t. ex. då han
stödde Gripenstedts
frihandelsrefor-mer). När H. första gången
kandiderade till Andra K., framställde han
sig som repr. för pressen; som sådan
uppträdde lian också under sin första
riksdagsperiod 1867—69, vilket i viss
mån hindrade honom från att vinna
gehör. I själva verket voro H:s
viktigaste insatser under 1850- och
1S60-talen de, som han utförde på det
kommunala området och för sin tidnings
utveckling. H. var i närmare trettio
år led. av Göteborgs stadsfullmäktige
från dess tillkomst 1862; han tog
initiativ till eller befordrade kraftigt
en rad kommunala företag och
inrättningar: det s. k. Göteborgssystemet,
byggandet av arbetarbostäder,
Göteborgs mus., senare Göteborgs högskola
m. m. Handelstidningens omfång och
uppl. ökades under hans ledning
starkt. Den redigerades till stor del
efter engelska mönster. Betydelsefullt
var, att H. förmådde knyta till tidn.
begåvade medarb., som ofta
lämnades relativt fria händer. Det
förnämsta exemplet därpå är Viktor
Rydberg; genom dennes inlägg bl. a.
i religiösa frågor blev tidn. ett viktigt
forum för idédiskussion och ett
utpräglat kulturorgan. — Under
1870-talet kom H. att spela en större roll
inom riksdagspolitiken än tidigare.
Detta berodde på hans närmande till
Lantmannapartiet, vars viktigaste
publicistiska stöd han blev. H. delade
böndernas antipati mot
regeringsförslagen i försvarsfrågan; han var an-
hängare av en folkbeväpning,
liknande den schweiziska, och hade utgivit
ett par broschyrer i detta ämne:
"Sveriges försvarsväsen, ordnadt på
grunden af allmän värneplikt" (1867)
och "Om Schweiz’ försvarsväsen"
(1868). Han tog också med
utgångspunkt bl. a. från denna sin
uppfattning parti för Tyskland i 1870—
71 års krig och väckte därmed
mycken förargelse bland de sv.
stadsliberalerna samt utsatte tidn. för
angrepp från en franskorienterad
opinion. Ilan tog vidare intryck av
Björnsons och den norska vänsterns
demokratiska bondepolitik och hoppades,
att utvecklingen i Sverige skulle gå i
motsvarande riktning. H. gjorde
viktiga insatser inom
Lantmannapartiet; bl. a. tog lian 1877 initiativet
till utarbetande av det förslag till
försvarsordning, som partiet lade
fram vid 1S78 års riksdag. Sedan det
fallit, mottog H. 1879 ånyo mandat
till Andra K. (han hade 1875—76
representerat Göteb. län i Första K.)
och framträdde nu öppet som en av
Lantmannapartiets ledande män.
Under denna period var H. medl. av
bevillningsutskottet samt av 1880—S2
års lantförsvarskommitté. Sedan
dennas förslag fallit vid 1883 års
riksdag, drog sig H. åter tillbaka men
återvände 1885 som repr. för
Kris-tianst. län i Första K., där lian
under de närmast följ. åren var en av
frihandelns slagfärdigaste försvarare
gentemot den alltmera tilltagande
pro-tektionismen. Under dessa senare år
vållade även unionsstriderna H.
besvikelser; lian råkade åtskilliga
gånger i konflikt med Björnson och
andra norska vänner, som han hållit
om ryggen under riksrättsstriden
1882—84. — Ett slaganfall 1889
föranledde H. att avsäga sig de flesta
av sina offentliga uppdrag
(Göteborgs stadsfullmäktige lämnade han
dock först 1891); under det sista
årtiondet av sitt liv sysslade han bl. a.
med att författa memoarartiklar
under den gemensamma rubriken "Ur
minnet", som publicerades i
Handels-tidn. Det värdefulla brevmaterial,
som lian byggde på, tillhör numera
Göteborgs stadsbibl. — H. kan
betraktas som en repr. för de bästa sidorna
av 1800-talets borgerliga liberalism i
Sverige. Han var föga doktrinärt lagd
men hade ett starkt frihetspatos, en
utpräglad rättskänsla och ett
påfallande socialt ansvarsmedvetande, som
bl. a. tog sig uttryck i hans tidnings
förstående hållning gentemot den
begynnande arbetarrörelsen. Han var en
skicklig debattör och en häftig men
ridderlig polemiker. Med en
organisatörs klara hjärna förenade han
säreget nog en viss böjelse för ockultism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
