Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Helander, Dick - Helena, kungadotter, se Benedicta - Helena av Skövde, Skara stifts skyddshelgon, se Elin - Heliga Birgitta, se Birgitta Birgersdotter - Hellander, se även Helander - Hellander, Adolf - Hellant, Anders - Hellberg, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helena
391
Hellberg
Dick Helander.
nämndes han till prof. i praktisk
teologi vid Uppsala univ. — H. förenar
på ett sällsynt gott sätt praktisk blick
och organisationstalang med djupa
insikter i den teologiska forskningen.
Han är en framstående kännare av
den kristna kyrkans böneskatt och
har utgivit flera uppbyggelseskrifter,
bl. a. "Bönbok, stora bedjares böner"
(1932; 9:e uppl. 1943; dansk övers.
1944). — Inom H:s vetenskapliga
produktion märkas hans drsavh. "Johann
Tauler als Prediger" (1923),
"Kyrkolagsförslaget 1873" (1931), "Den
liturgiska utvecklingen i Sverige under
1800-talet. 1. Tillkomsten av 1811 års
kyrkohandbok" (1934), "Kyrkans
texter" (1938) och "Den liturgiska
utvecklingen i Sverige 1811—1894"
(1939). Han redigerade och utgav 1944
"Svenska kyrkans bekännelseskrifter".
— Gift 1924 med teol. kand. Anna
Maria Eugenia Pettersson. D. T.
Helena, kungadotter, se BenecUcta.
Helena av Skövde, Skara stifts
skyddshelgon, se Elin.
Heliga Birgitta, se Birgitta
Birgersdotter.
Hellander, se även Helander.
Hellander, Adolf Klemens,
skådespelare, f. 2 maj 1848 i Stockholm,
† 30 sept. 1906 därstädes.
Föräldrar: vinskänken Pehr Adolf H. och
Adéle Clementina Alexandra Hjerpe.
—• H. blev elev vid K. teaterns
elevskola 1866 och var därefter anställd
hos Constantin Rohde i Göteborg 1867
—68 och vid Mindre (Hammerska)
teatern i Stockholm 1S68—69. Han
debuterade som Paul i S:t Rémys’
"Ur askan i elden" på Dramatiska
teatern 1869, där han sedan var
engagerad till 1873. Sina glansår både inom
det stora dramat och den moderna
komedin hade H. på Nya teatern i
Stockholm 1S74—84. I synnerhet
gjorde han en beaktansvärd
framställning av titelrollen i Wecksells "Daniel
Hjort". På våren 1884 avbröt H. sin
teaterbana och ägnade sig åt
tidnings-mannaverksamhet. Han var åren 1885
—89 medarb. i Sv. Dagbladet samt
därefter i Stockholms-Tidn. H.
framträdde därjämte som förf. till
skildringar ur teaterlivet: "Från mitt
teaterlif" (1S98; anonymt),
"Teateroriginal och typer från skilda
scener .. ." (1900) m. m. — Gift 1874
med skådespelerskan Anna Charlotta
(Lotten) H., f. Jansson (f. 1851, ‡
1879), som efter verksamhet vid
Dramatiska teatern samt i Göteborg och
Kristiania 1875 knöts till Nya
teatern i Stockholm, där hon hade
framgång bl. a. i titelrollen i Topelius
"Regina von Emmeritz" och som
Berthe de Savigny i Feuillets
"Sfinxen", hennes sista roll. A. L.
Hellant, Anders, astronom, f. 30
nov. 1717 i Torneå, Finland, † 23 nov.
1789 därstädes. Fadern var köpman
och hette Henrik. — H. blev extra
kanslist i Västerbotten 1735. Åren
1736—37 deltog han i de Maupertuis’
och A. Celsius’ expedition för
gradmätningar i Lappland och blev
därefter (1737) auskultant i
Kommerskollegium. År 173S disputerade han
i Uppsala, under A. Celsius^ ledning,
på en avh. på latin och svenska
rörande byggandet av laxpator, "Et nyt
sätt at fiska i the norländska elfwar".
S. å. publicerade han en översättning
kallad "Jordens figur, upfunnen af de
Maupertuis, Clairaut etc.", varefter
han avbröt sina akademiska studier.
År 1741 utnämndes han till v.
häradshövding och bosatte sig i Torneå. Vid
sidan av sin praktiska verksamhet
därstädes deltog han 174S—49 som
astronomisk observator i den sv.
gränskommissionen. Han blev 1756
ekonomie direktör i Lappmarken. Om
hans sociala intresse vittna skrifterna
"Bevis på Climatets hälsosamma
beskaffenhet i Norra Lappmarken ..."
(Vet. akad:s handl. 1760) och
"Tankar, huruvida Byggnings-sättet hos
det fattiga folket i Torne stad och
kringliggande Landsbygd kan bidraga
till Rötfeber . .." (Vet. akad:s handl.
1774). — På lediga stunder sysslade
H. med astronomiska observationer
och utförde bl. a. åtskilliga
longitud-bestämningar. Han publicerade flera
uppsatser i Vet. akad:s handl.,
varibland märkas "Magnetnålens
missvisningar i norraste delen af Sverige
observerade" (1756) och "Rön om
vattnens värma i Norden . . ." (1753).
Dessutom utgav han almanackor för
Torneå horisont 1744 och 1748. — H:s
namn har kanske främst bevarats åt
eftervärlden tack vare de
betydelsefulla undersökningar han tills, med A.
Celsius företog beträffande
landhöjningen i Sverige (den sv. vallens höj-
ning). — H. blev led. av Vet. akad.
1750. — Ogift. B. S.
Hellberg, Johan Carl,
ämbetsman, tidningsman, f. 16 nov. 1815 i
Göteborg, † 5 okt. 1877 i Stockholm.
Föräldrar: lektorn Johan H. och
Laura Almqvist. — Student i
Uppsala 1835 bedrev H. där juridiska
studier och inskrevs efter avlagd
kame-ralex. 1839 i verken; han blev 1843
kanslist ooh 1853 protokollssekr. i
hovexpeditionen. Han trädde
emellertid tidigt i kontakt med den
konservativa huvudstadspressen och
medarbetade bl. a. i Sv. Biet och Morgonen, där
han gjorde sig känd för en stridbar
ultrareaktionär uppfattning i tidens
frågor. Åren 1847—56 var H.
huvudred. för Post- och Inrikes Tidn.
Under denna tid kom han att närma
sig Oscar I, mot vars liberala
tendenser under kronprinstiden och de första
regeringsåren han varit mycket
kritisk. För sitt välförhållande
hugnades han 1857 med den
inkomstbringande postdir.-befattningen i Hamburg,
vilken han innehade till 1869, då sv.
postkontoret där upphörde. Under de
oordnade förhållanden, som då ännu
råddie inom det internat, postväsendet,
hävdade han som postdir. med kraft
sv. intressen särskilt gentemot
Danmark. H. var en driftig och ganska
framsynt postman och bevarade livet
igenom ett levande intresse för postala
frågor, vilket han ådagalade i
broschyrer och tidn.-artiklar. Efter sin
avgång som postdir. ägnade han sig åt
fri skriftställarverksamhet. Förutom
några diktsamlingar utgav han under
sign. Posthumus bl. a. "Ur minnet och
dagboken om mina samtida. Personer
oc’ händelser efter 1S15 inom och
utom fäderneslandet" (1—12, 1870—
74), som visserligen innehåller
åtskilliga notiser av intresse men som på
grund av sin starkt polemiska ton och
ytterst subjektiva framställning dock
saknar större historiskt värde. — Gift
Carl Hellberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
