Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellberg, Carl - Hellberg, Fritjof - Hellberg, Mauritz - Hellbom, Per Johan - Hellenius, Carl Niclas, naturforskare, se von Hellens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellberg
392
Hellenius
Fritjof Hellberg.
1843 med grevinnan Amalia Sofia
Maria Bård. B. E—r.
Hellberg, Johan Fritjof,
tidningsman, f. 5 aug. 1855 i Danmarks
skn, Uppsala län, † 3 dec. 1906 i
Stockholm. Föräldrar:
folkskolläraren Johan H. och Augusta Katarina
Björkegren. — Efter mogenhetsex. i
Uppsala 1876 var H. översättare vid
Edquistska förlagsexpeditionen i
Uppsala 1878—79 och bokhandlare i
Nyköping 1881—83 samt medarb. i olika
Stockholms- ocli landsortstidn. 1881—
86. Han började, efter ännu en del
kortvariga anställningar, 1887 utge
"Idun. Illustrerad tidning för kvinnan
och hemmet", som hastigt fick stor
spridning tack vare sitt för en kvinnlig
läsekrets avpassade innehåll; 1909
var den uppe i den för den tiden stora
uppl. av 50 000 ex. H. var till sin död
tidn:s red., och under denna tid
anordnades litterära pristävlingar, som
bidrogo till "upptäckten" av Selma
Lagerlöf ("Gösta Berlings saga" 1890)
och Olof Högberg ("Den stora vreden"
1905). Från 1893 medföljde en på sin
tid mycket uppskattad bilaga, "Iduns
romanbibliotek", med arbeten i första
publicering uteslutande av sv. förf. År
1893 grundade H. Iduns
boktryokeri-ab., som genom inköp s. å. av
Gernandts boktryökeriab. blev ett av die
största tryckerierna i Stockholm. År
1897 fick "firman rang av k.
hovboktryckeri. — Gift 1887 med Hulda
Maria Andrea Björkegren. H. Ö.
Hellberg, Karl Mauritz
Bernhard, tidningsman, politiker, f. 14 okt.
1859 i Långseruds skn, Yärml. län.
Föräldrar: kommissionslantmät ären
Maurits Niklas Leonhard H. och
Kristina Augusta Margareta Nauclér. —
Efter mogenhetsex. i Karlstad 1879
avlade H. 1888 fil. kand.-ex. i Uppsala.
Uppsalatiden blev bestämmande för
H:s politiska utveckling. Han anslöt
sig till den 1882 bildade radikala stu-
dentfören. Verdandi, som i Karl Staaff
hade sin medelpunkt, och deltog flitigt
i tidens debatter i politiska och
kulturella frågor, i vilka han städse
intog en avgjort frisinnad hållning. År
1887 fungerade han som ordf. vid en
uppseendeväckande diskussion i
sedlighetsfrågan, vars efterspel
föranledde H. att överge sina tidigare planer
på lärarbanan och i stället slå in på
tidningsmannabanan. Han blev 1888
medarb. i Karlstads-Tidn. och var
1890—1939 dess chefred. H:s namn
är för alltid förknippat med
Karlstads-Tidn., som han genom
journalistisk blick lyckats göra till ett av
landsortspressens ledande liberala
organ. Som stilist är han knappast
originell, men hans ledande artiklar
utmärkas av stringens ooh klarhet och
vittna om hans djupa och allsidiga
humanistiska bildning. I yngre år
var H. även en skicklig polemiker.
Som tidningsledare förblev H. alltid
sina Verdandiideal trogen. Även på
hans höga ålderdom ha hans vidsynta
och ofta av ett starkt humanitärt
patos burna inlägg i tidens frågor
tillmätts stor betydelse. Som tidningsman
gjorde han t. ex. en betydande insats
under unionskrisen 1905. Vid tiden
för sekelskiftet nedlade lian ett
betydande arbete för rösträttsrörelsen
och var bl. a. v. ordf. vid
folkriksdagarna 1893 och 1896 samt tog
initiativet till den stora rösträttspetitionen
1899. Åren 1899—1912 var H. led. av
Karlstads stadsfullmäktige, och 1910
—42 var han led. av Värml. läns
landsting, där han 1920—30 var ordf.
Riksdagen tillhörde han som liberal
led. av Första K. 1911—25 och 1928
—33. Han var led. av Liberala
samlingspartiets förtroenderåd 1912—23
och slöt sig vid Frisinnade
lands-förena sprängning sistn. år till det
nya Liberala partiet. Han var där en
av sin tids mest uppmärksammade
talare, känd genom sina klara och
genomtänkta inlägg, särskilt i frågor av
principiell innebörd. Han blev flitigt
anlitad i utskottsarbetet, bl. a. som
led. av särskilda utskott,
konstitutionsutskottet och utrikesnämnden.
Bland hans många offentliga uppdrag
må i övrigt nämnas ledamotskapet
av 1912 års försvarsberedning, 1920
års folkomröstningskonimitté och 1926
års kommitté för
förstakammarfrå-gans utredning. Odogmatisk
demokrat, har lian alltid varit fiende till
ensidig partipolitik och gjort front
mot alla tendenser till partienvälde.
Ehuru från ungdomsåren hängiven
fredsvän och varmt intresserad för
alla mellanfolkliga
försoningssträvanden intog ban alltid en utpräglat
positiv inställning till försvarsfrågan
och hade därigenom stor betydelse för
den borgerliga vänsterns
försvarsvänliga politik under 1900-talets första
årtionden. I kyrkliga frågor har han
alltid stått på en radikal ståndpunkt.
Både som tidn.-man och politiker var
H. en av de mest markanta
företrädarna för 1880-talets
framstegsoptimism. Från skolåren i Karlstad i
nära vänskap förenad med Gustaf
Fröding kom H:s politiska syn att i
viss mån påverka denne, liksom hans
praktiska, utåtriktade begåvning
under alla år var ett utomordentligt stöd
för den världsfrånvände diktaren. Ett
viktigt bidrag till
Frödingsforskning-en har H. givit med sina
"Frödings-minnen" (1925). — Gift 1897 med
fil. kand. Gerda Lundberg. B. E—r.
Hellbom, Per Johan, botanist,
f. 26 sept. 1827 i Örebro, † 26 febr.
1903 därstädes. Föräldrar: torparen
Jonas Ersson och Carolina Catharina
Persdotter. — H. blev student 1848
samt fil. kand. och fil. dr 1851, allt
vid Uppsala univ. Han undervisade
därefter i naturalhistoria vid Örebro
högre allm. läroverk som duplikant
1851—58, som extralärare 1858 och
som adjunkt 1858—93. Samtidigt var
han även lärare vid Örebro
söndagsskola 1853—63, vid Örebro tekn. skola
1859—62 och vid Risbergska
elementarskolan för flickor 1869—78. — I
botanikens annaler är H. känd som
en framstående lavforskare. Han
företog i lichenologiskt syfte
forskningsresor till de flesta landskap i Sverige
och besökte 1884 och 188S även
Bornholm. Bland hans skrifter förtjäna
särskilt att nämnas "Nerikes lafflora"
(1871), "Norrlands lafvar" (1884),
"Lafvegetationen på öarne vid
Sveriges vestkust"’ (1887), "Bornholms
lafflora" (1890) och ett större arbete
(1896) över lavar, som prof. S.
Berggren insamlat på Nya Zeeland. — Gift
1S54 med Augusta Sofia Borin. S. L.
Hellenius, Carl Niclas,
naturforskare, se von Hellens.
Mauritz Hellberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
