Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemming, Ernst - Hemming Henriksson - Hemming Nilsson - Hemming-Sjöberg, Axel - Henck, Michael - Henel, Anders Joakim von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hemming Henriksson
409
von Henel
red. för Sv. farmaceutisk tidskr., ocli
från 1938 är han verkst. dir. i
Apo-tekarkårens kreditkassa. Sedan 1942
innehar han apoteket Älgen i
Stockholm. — H. var ordf. i centralstyr.
för Sveriges farmacevtförb. 1917—19
och i dess stockholmskrets 1918—24,
var red. för Farmaceutisk revy 1918
—24, blev ordf. i Sveriges
apotekare-förb. 1942 och har därjämte haft en
mångfald olika uppdrag inom kåren.
Han bedrev 1922 studier i Norge,
Tyskland, Österrike och
Tjeckoslovakien. — Gift 1) 1912—42 med Ottilia
Lilly Malvina Sjöberg; 2) 1942 med
Mignon Sigrid Maria Nilson. S. L.
Hemming Henriksson, finsk
psalmdiktare, f. i Masku skn, Åbo oeh
Björneborgs län, Finland, ‡ omkr.
1620. — H. blev omkr. 1587
kyrkoherde i Masku skn. Hans namn finns
bland undertecknarna av Uppsala
mötes beslut 1593. Mellan 1610 och 1614
bearbetade och utökade han Jacob
Finnos (Suomalainens) första finska
psalmbok. H. tillskrivas 217 finska
psalmer, av vilka dock högst en
femtedel äro original, de övriga övers, från
svenskan, tyskan och latinet. Hans
psalmbok upptar även finska
originalpsalmer av okända förf. I 18S6 års
finska psalmbok finnas 18 psalmer
av H., vilka kännetecknas mera av
kraftig fantasi än av religiös
innerlighet. Han använde genomgående den
finska versens allitterationer oeh
parallellismer. Hans psalmbok utkom i
flera uppl. Ännu på 1800-talet utgåvos
hans finska övers, av medeltida
kyrko-ocli skolsånger, "Piæ cantiones".
G. C.
Hemming Nilsson, ärkebiskop, †
15 maj 1351 på Arnö, Uppsala län. —
År 1323 begav sig H. till Paris, där han
sannolikt i åtskilliga år bedrev
studier; 1334 omtalas han som domprost
i Västerås. Han valdes enhälligt till
ärkebiskop 1341 och lyckades genom
ett personligt besök vid påvehovet i
Avignon följ. år utverka påvens
bekräftelse samt blev av denne själv
invigd till sitt ämbete. Om hans
duglighet som ärkebiskop vittnar bl. a. en
visitationsresa 1346 genom hela
ärkestiftet ända till Torneå, där han döpte
ett tjugutal lappar och kareler.
Under denna resa sammanträffade han
med biskop Hemming i Åbo för
överläggning om gränsdragningen mellan
Åbo oeh Uppsala stift. År 1344 lät han
upprätta ett "Registrum ecclesiæ
up-saliensis", en betydande samling
avskrifter av domkyrkans och stiftets
urkunder, vidare biografiska
uppgifter om Uppsalas ärkebiskopar och
biskopar, Sveriges kristna konungar
m. m. H. åtnjöt i hög grad konung
Magnus Erikssons förtroende och var
en av underhandlarna vid mötet i
Axel Hemming-Sjöberg.
Varberg 1343, då Skåne, Halland och
Blekinge tillerkändes Sverige. Under
konungens vistelse i Norge 1344
tillhörde han den tillförordnade
regeringen. H., som var en förmögen man,
hjälpte också konungen i dennes
ekonomiska trångmål, insamlade de åt
konungen anslagna tiondemedlen ocli
gick tills, med andra i borgen för ett
lån hos påven, varför dennes nuntie
efter H:s död lade beslag på hans
egendom. — H. byggde en
biskopsborg strax v. om domkyrkan, vars
ena torn eller "rundel" givit namn åt
Rundelsgränd. G. C.
Hemming-Sjöberg, Axel,
advokat, författare, f. 2 maj 1884 i
Göteborg. Föräldrar: handlanden
Hemming Sjöberg och Mathilda
Schill-ström. — H. avlade mogenhetsex. i
Göteborg 1902 och jur. utr. kand.-ex.
i Uppsala 1907. S. å. anställdes
han vid Uppsala juridiska byrå, och
1917 ingick han som delägare i
firman. År 1934 överflyttade han sin
verksamhet till Stockholm. H.
specialiserade sig tidigt med framgång på
affärsjuridiken; bl. a. har han varit
affärsjurist åt ab. Elektrolux och är
led. av styr. för ett flertal bolag; han
biträdde också vid utredningen av ab.
Kreuger & Tolls konkurs 1932—35.
Åren 1919—33 var H. led. av styr. för
Sveriges advokatsamfund. — Åren
1907—23 var H. e. o. amanuens vid
akademiska kansliet vid Uppsala univ.,
och som bitr. lärare vid juridiska
fakulteten vid Uppsala univ. förestod
han 1917—37 fakultetens praktiska
kurs. H. har gjort sig känd som en
mycket skicklig advokat; hans såväl
muntliga som skriftliga framställning
karakteriseras av logisk stringens och
formell elegans. — H. har utgivit
flera publikationer och smärre
uppsatser i rättsvetenskapliga ämnen
samt editioner av Sveriges rikes lag
(1928, 1929). Som förf. har han blivit
mest känd genom den skarpsinniga
undersökningen "Rättegången mot C.
J. L. Almquist" (1929, på engelska
1932), där han med stöd av en
ingående analys av det omfattande
aktmaterialet rekonstruerat det på många
punkter dunkla händelseförloppet, —
Åren 1936—40 var H. ordf. i Sveriges
författarefören. På H:s initiativ
tillkom 1938 en internordisk kommitté
med H. som adjungerad sakkunnig
med uppgift att uppgöra förslag till
en gemensam nordisk lagstiftning
rörande författarrätten. Han blev jur.
hedersdr vid Uppsala univ. 1932. —
Gift 1915 med Elin Fredrika
Gustafson. B—z.
Henck, Michael, sjöofficer, f.
6 dec. 1667 i Stettin, † 28 juli 1715 vid
Rügen. Son till skepparen Hans H. —
H. tjänade sig upp från simpel
båtsman och seglade i ungdomen vida
omkring på olika hav. Efter att 1700 ha
kommit till Sverige blev lian chef på
linjeskeppet Victoria. Åren 1710—11
var han chef på linjeskeppet Fredrika
Amalia, med vilket han lyckades
åsamka den danska flottan stort avbräck;
bl. a. erövrade lian ett stort antal
handelsfartyg. År 1712 sändes lian som
kommendör med en eskader till
Pommern för att försvara Binnenvattnet.
Där utkämpade han sina ryktbaraste
strider mot danske amiralen
Sehe-sted, blev sårad samt befordrad till
schoutbynaclit. År 1715 blev han
amiral och chef för en eskader i
överamiralen Clas Sparres flotta. I det
blodiga sjöslaget mot danska flottan
vid Rügen den 28 juli 1715 stupade
H. ombord på sitt amiralsskepp
Enigheten. — H. adlades 1712 med
bibehållet namn. —- Gift med Anna
Dorotea Stolten. A. G.
Henel, Anders Joakim von,
före adlandet Henell, militär,
skriftställare, f. 19 jan. 16S7 i Stockholm,
† 5 maj 1744 i Malmö. Föräldrar:
hov-rättsadvokaten Gaspar Henell och
Barbro Berg. — H. gick i krigstjänst vid
tjugu års ålder. Då Riga kapitulerade
1710, föll han i rysk fångenskap men
blev fri redan året därpå. H. blev
kapten 1713, adlades 1719 och blev följ.
år major och kommendant på
Arens-burgs slott på Ösel. Han tjänstgjorde
också en tid i Stralsund oeh blev 1737
kommendant på Malmö citadell. H. är
bekant som förf. till några kalendrar,
de första i sitt slag i Sverige. År 1728
utkom "Den nu för tiden florerande
vidtberömda kongl, residencestaden
Stockholm", huvudstadens första
adresskalender, och 1730 "Det anno 1729
florerande Sverige", vilket arbete kan
betraktas såsom vår första
statskalender, ehuru det icke var officiellt. Det
utgavs i både sv. och tysk uppl., båda
tryckta i Tyskland, och 1736 utkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
