Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hillberg, Linnéa - Hille, Einar - Hillern-Dunbar, Anita von - Hilleström, släkt - Hilleström, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hille
462
Hilleström
Linnea Hillberg.
länder 1918—20 kom H. till Ernst
Eklunds stockliolmsscener. Åren 1927—
34 var hon knuten till
Lorensbergs-teatern i Göteborg men återvände
sistn. år till Stockholm, där hon varit
anställd vid olika scener,
företrädesvis vid Vasateatern. H. är en
mångsidig och talangfull artist, som med
stor framgång bemästrat uppgifter
både inom den klassiska och moderna
repertoaren. — Gift 1919 med
skådespelaren Torsten Axel Ludvig
Hillberg. A. L.
Hille, Carl Einar, matematiker,
f. 28 juni 1S94 i New York. Föräldrar:
civilingenjören Carl H. och Edla
Ekman. — Efter studentex. i
Stockholm 1911 blev H. fil. kand. 1913, fil.
mag. 1914, fil. lic. 1916 och fil. dr
1918, allt vid Stockholms högskola,
där han var docent i matematik 1918
—38. Han vistades 1920—21 som
Sverige-Amerikastiftelsens stipendiat vid
Harvarduniv. i Förenta staterna ocli
var 1921—22 instructor där. Han
flyttade sedan till Princetonuniv., där han
1922—23 var instructor, 1923—30
assistant prof. och 1930—33 associate
prof. År 1933 blev han prof. i
matematik vid Yaleuniv. — H:s
vetenskapliga produktion omfattar en
mängd betydelsefulla arbeten på
funktionsteorins område samt inom teorin
för differential- och
integralekvationer. Senare har han särskilt
behandlat teorin för ortogonala serier ocli
funktionalanalys. Bland hans arbeten
märkas drsavh. "Some problems
eon-cerning spherical liarmonics" (Arkiv
för matematik 1918). -— H. är medl.
av red. för Transactions of the
American Mathematical Society sedan
1923, för Annals of Mathematics
sedan 1925 (huvudred. 1929—33) och
för Compositio Mathematica sedan
1934. Han blev 1932 led. av Vet. akad.
i Boston. — Gift 1937 med Kirsti
Ore. G. R—r.
Hillern-Dunbar, Anita von,
pianist, f. 16 april 1890 i Freiburg,
Baden, Tyskland. Föräldrar:
grosshandlaren Oskar Gustaf Ferdinand
von Hillern-Flinsch och Charlotte
Adolfine Julie Amalie von Hillern.
— H. fick sin musikaliska utbildning
vid konservatoriet i Hamburg under
bl. a. Max Fiedler 1901—07. Hon var
1909—11 lärare vid Vogtsches
Konservatorium där och 1916—17
musikrecensent i Hamburger Fremdenblatt.
Sedan 1910 konsertpianist gjorde
hon 1918 sin första konsertturné i
Sverige och bosatte sig 1923 i
Stockholm, där hon sedan 1926 är
ackom-panjatris vid Musikkonservatoriet.
Hon har givit talrika konserter runt
om i Sverige ocli i det övriga Europa
och bl. a. tills, med J. Ruthström och
S. Smith 1927 startat Mellersta
Sveriges kammarmusikfören., som med
c:a 20 lokalavd. och inemot 7 000
medl. ägde bestånd till 1935; där
inlade H. stora förtjänster om
bevarandet av musikpublikens intresse
för kammarmusik. Hon blev 1937
led. av Mus. akad. — Gift 1914 med
den amerikanske bakteriologen
William Philipps Dunbar, professor i
Hamburg, † 1922. P. H. T.
H i I leström, släkt, vars äldste kände
stamfar Anders (H.; f. i början av
1600-talet) blev far till kyrkoherden
i Väddö, Uppland, Iwar H. († 1714).
Sonson till denne var målaren och
konstvävaren Pehr H. (se nedan), far
till haute-lissevävaren och
landskapsmålaren Carl Peter H. (f. 1760, †
1812)’, av vars hand två motiv
"Skär-gårdsutsikt" finnas i Nat. mus. Han
blev agré vid Konstakad. 1794. G. Hng.
Hilleström, Pehr, målare,
konst-vävare, f. 18 nov. 1732 i Väddö skn,
Stockholms län, † 13 aug. 1816 i
Stockholm. Föräldrar: kaptenen Pehr
H. och Hedvig Charlotta Green.
— Familjen flyttade till Stockholm
1743, och H. sattes i lära lios tapet-
Einar Hille.
Pehr Hilleström. Självporträtt (Norrköpings
stadsmuseum).
målaren J. Ph. Korn, varjämte han
följde Taravals och J. E. Rehns
undervisning vid Ritareakad. År 1744
inskrevs han på sju års tid i lara hos
solfjädersmålaren Fehmer men
utbytte redan följ. år akvarellpenseln
mot vävstolen, förmodligen genom
ingripande av överintendenten C.
Hårleman, som fäst sig vid ynglingens
anlag och hoppades få bättre bruk för
honom vid inredningsarbetena på
slottet. H. kom i lära hos den franske
tapetvävaren J. L. Duru, lärde sig hos
honom haute-lisse-tekniken och
utförde till större eller mindre del de
vävnader, som mästaren levererade
till slottet. Efter Durus död 1753
fortsatte H. tillverkningen på egen
liand, huvudsakligen efter kartonger
av J. E. Rehn, tills han 1757 av
slotts-byggnadsdeputationen och
manufakturkontoret fick ett mindre anslag för
att i Paris förkovra sig i
vävnadskonsten, särskilt savonnerietekniken.
Detta uppdrag fyllde lian plikttroget
men fick även tid att studera vid
den franska konstakad. och för Fr.
Boucher. På återvägen 1758 synes lian
dessutom lia gjort sig väl förtrogen
med det nederländska genre- och
stillebenmåleriet. Mästare som D. Teniers
d. y., G. Metsu, G. Schalcken m. fi.
måste ha varit honom bekanta, när
han senare övergick till måleriet.
Hans första uppgift efter hemkomsten
blev att tillverka paradmattor för de
k. audiensrummen, och under de
närmaste bägge decennierna utförde han
en rad arbeten för slottet i såväl
haute-lisse som savonnerie. Ännu på
1780-talet var han sysselsatt med
betydande uppdrag, men omkr. 1788
tycks han ha upphört med väveriet.
I enlighet med sina instruktioner
hade H. antagit lärgossar, ocli
åtminstone en av dem, Johan Gabriel
Eke-bom, som arbetade hos honom 1760—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
