Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hjelmqvist, Fredrik - 3. Hjelmqvist, Sven - Hjertberg, Ernie - Hjertén, Gustaf, gruvmekanist, se s. 473 - Hjertén, Hakon, ämbetsman, se s. 472 - 1. Hjertén, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjelmqvist
471
Hjertén
2. Hjelmqvist, Johan Fredrik
Benno, folkbildnings- och
biblioteksman, f. 9 sept. 1876 i Härslövs skn,
Malmöh. län. Bror till H. 1. — H.
avlade mogenhetsex. 1894 och blev fil.
kand. 1896, fil. lic. 1905 och fil. dr
1909 på avh. "Kriget i Finland och
Ingermanland 1707 och 1708", allt i
Lund. Han blev e.o. amanuens vid
Lunds univ.-bibl. 1897 och andre
bibliotekarie där 1910 samt förste
bibliotekskonsulent i Ecklesiastikdep. 1913
och i Skolöverstyr. 1917. Ären 1925—
41 var han stadsbibliotekarie i
Stockholm. Han var sekr. i Sveriges allm.
bibl.-fören. 1915—33, ordf. i
Folk-bildningsförb. 1920—39 och
medutgi-vare av Biblioteksbladet 1916—33.
Sedan 1941 är han ordf. i
radionämnden. Utom drsavh. har lian publicerat
uppsatser i facktidskr. För det
skandinaviska samarbetet inom
folkbiblioteksrörelsen har H. haft stor
betydelse. — Gift 1910 med Karin Eildinger.
T. D.
3. Hjelmqvist, Sv en Lorens Seved,
geolog, f. 23 jan. 1908 i Lund. Son till
H. 1. — H. blev student i Lund 1925
samt fil. kand. 1928, fil. lic. 1932 och
fil. dr 1935, allt vid Lunds univ. Ären
1927—35 var han amanuens vid
geo-logisk-mineralogiska institutionen och
1934—42 docent i geologi och
mineralogi därstädes. Han blev vid Sveriges
geologiska undersökning e. o. geolog
1936 och utnämndes till statsgeolog
1942. H. liar företagit studieresor i
Europa och Sibirien. Hans
vetenskapliga författarskap liar främst varit
ägnat åt urbergs- och malmgeologiska
frågor samt därmed
sammanhängande petrografiska problem. Han har
utfört geologiska fältundersökningar
i skilda delar av Sverige, framför allt
i Dalarna och Bergslagen samt Skåne.
Bland hans arbeten märkas drsavh.
"Zur Geologie des südschwedischen
Grundgebirges" (1934), "Some
post-silurian dykes in Scania and pro-
Sven Hjelmqvist.
blems suggested by them" (1939),
"über Sedimentgesteine in der
Lep-titformation Mittelschwedens" (1938)
och undersökningen "Stribergs
malmfält" (1942) samt hans studier över
granitbildningen i "Die natronreiche
Bandzone des Granitmiassivs nördlich
von Smedjebacken in Dalarna" (1943).
— Ogift. N. Zn.
Hjertberg, Ernst (Ernie)
Valfrid, idrottsman, idrottstränare, f. 22
jan. 1867 i Jönköping. Föräldrar:
urmakaren August B. och Emma
Gauf-fin. — H., som 1871 kommit till
Förenta staterna, blev där en av de mer
uppmärksammade
medeldistanslöpar-na. Ären 1891 och 1892 vann han
amerikanska mästerskapet i
hinderlöpning på två engelska mil. Han hade
fått utbildning som boktryckare men
övergick snart till att bli
idrottstränare och verkade som sådan bl. a. i
världens då främsta idrottsklubb,
Ernie Hjertberg.
New York Athletic club. Sverige
behövde emellertid en tränare i fri idrott
för Olympiska spelen i Stockholm
1912, och valet föll på H., som var
verksam här 1910—22; efter spelen
gav han bl. a. kurser i landsorten och
utbildade en rad av våra främsta
idrottstränare. Ären 1922—24 var lian
olympisk övertränare i Holland och
1924—34 tränare vid Rice institute
i Houston, Texas, varefter han verkat
på olika poster i New York, där lian
särskilt arbetat på att vid sidan av
den dominerande univ.-idrotten skapa
idrottsklubbar bland arbetare och
kontorsfolk. H. introducerade den
moderna idrottsträningen i Sverige och
lyckades tack vare sin pedagogiska
kapacitet och sin stora förmåga att
entusiasmera få fram en sv. trupp i
fri idrott, som väl hävdade sig i
Olympiska spelen 1912. Han förstod
också att individualisera träningen
efter vars och ens särskilda förut-
Ivar Hjertén.
sättningar. —- Gift 1893 med Loretta
Margaret Riley. G. T.
Hjertén Gustaf, gruvmekanist,
se s. 473.
Hjertén, Hakon, ämbetsman, se
s. 472.
1. Hjertén, Nils Ivar Folke,
skolman, f. 17 okt. 1870 i Skara.
Föräldrar: läroverksadjunkten Johan II. ocli
Augusta Tengbom. — H. avlade
mogenhetsex. i Skara 1888 och blev i
Uppsala fil. kand. 1891, fil. lic. 1894
och fil. dr 1902. Han har undervisat
i modersmålet, latin och grekiska vid
högre allm. läroverk som v. adjunkt
i Jönköping 1896—1900, adjunkt i
Falun 1900—02, lektor i Hudiksvall
1902—14 och lektor i Västerås 1914
—35. Dessutom har lian varit censor
vid studentex. 1933—40. H. har vid
sidan av undervisningen flitigt
medarbetat i pressen i pedagogiska och
litterära frågor. Han disputerade på
en avh. om det grekiska dramat,
utgav 1910 "Fabel och anekdot inom
Sveriges 1700-talslitteratur" och 1913
tills, med R. G:son Berg en med
inledning och kommentar försedd uppl.
av "Fänrik Ståls sägner". Han har
under upprepade besök i
Medelhavsländerna, speciellt Italien, samt
Nordafrika och Mindre Asien mottagit
starka intryck av antik och modern
sydländsk kultur och därom
publicerat ett flertal skönlitterära och
resonerande böcker, bl. a. "Fascismen"
(1922), "Den romerske gladiatorn"
(1923), "Mussolini och den nya
demokratien" (1924). ’’Vålnader på
Pala-tinen" (1926), "Dagrar och skuggor
från två Medelhavsländer" (1929) ocli
"Spartakus" (1934)". Sin mening om
internationell politik kring
Medelhavet på 1930-talet framlade lian 1936
tills, med sin politiske meningsfrände
Rütger Essén i "Afrikakriget,
sanktionerna och Sverige". —- Gift 1903
med Marie-Louise Löwenadler. T. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
