Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hård, Hård af Segerstad, släkt - 1. Hård, Peder - 2. Hård, Gustaf - 3. Hård, Carl Gustaf - 4. Hård, Johan Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hård
5S2
Hårleman
Gustaf Hård. Målning (detalj), Ehrenstrahl
skola.
son, ståthållaren pä Jönköping Olof H.
(f. 1555, † 1630), kallade sig sedermera
H. af Segerstad. En sonsons son till
Olof H. var hovstallmästaren Gustaf
H. (H. 2). En farbror till H. 2 blev
farfars farfar till generalmajoren
Carl Alexander H. (f. 1768, † 1840),
som var en intresserad konstvän och
skänkte sina rikhaltiga samlingar av
tavlor, handteckningar och planschverk
till Uppsala univ. Samme H. 2:s
farbror blev genom en yngre son
farfars farfars farfar till botanisten
Fredrik H. (H. 6). — En yngre bror
till ovannämnde ståthållaren på
Jönköping Olof H., häradshövdingen Erik
H. (f. 1560, † 1645), vars ättlingar
bibehöllo namnet Hård, blev farfar
till landshövdingen i Halland,
generallöjtnanten Johan H. (f. 1017, †
1691). Hans son, riksrådet Carl
Gustaf H. (H. 3), blev friherre 1710 och
greve 1731 samt far till preussiske
generallöjtnanten greve Johan Ludvig
H. (H. 4). H. 4:s sonson, justitierådet
greve Carl Gustaf H. (H. 5), blev
farfar till skriftställaren greve Carl
Gustaf H. (f. 1804, † 1929), som 1895
överflyttade till Förenta staterna, där
han kallade sig Hart. Hed honom
utdog den grevliga ätten H.
1. Hård, Peder, till Häringe,
riksråd, † 1534. Föräldrar: Lars
Larsson ocli Brita Olofsdotter Bård. ■—
Slottsfogde i Stockholm 1523—26 kan
H. betraktas som ståthållares
vederlike och framstår även efter sin
avgång fram till 1530 som stadens högste
styresman. Han blev riksråd 1528 och
riddare vid kröningen s. å. Han synes
hava gjort en betydande insats vid
reformationens genomförande i
Stockholm. Som slottsfogde hade han
uppsikt över flottans utrustning. Han
ägde förläningar i Roslagen ocli i
Södertörn. H. liar länge förväxlats
med Peder Olofsson Hård, stamfader
för adliga ätten Hård af Segerstad.
II:s ätt torde ha utdött på
1560-talet. — Gift med Christina
Åkesdotter Tott. B. B.
2. Hård, Gustaf, hovman, f. 22
maj 1654, † 6 febr. 1714. Föräldrar:
överjägmästaren Erik H. och Anna
Krabbe af Svaneby. — H. blev
under-stallmästare 1077, hovstallmästare
1097 och fick 1099 överinseende över
Strömsholms stuteri som direktör,
vilken befattning han beklädde till
sin död. Han var mycket uppskattad
av konung Karl XI och var konungens
kamrat vid dennes ritter. På
konungens uppdrag inköpte han hingstar i
Spanien för statens räkning och skall
lia inridit den namnkunniga vita
hingst Brilliant, som bestegs av Karl
XI i slaget vid Lund, sedan "Totten"
skjutits under honom. H. var Karl
XII:s ridlärare och sökte förgäves
stävja dennes djärvhet till häst. Han
Carl Gustaf Hård. Målning (detalj) av D.
v. Krafft (Gripsholm).
var en högeligen originell person. Till
växten skall han lia varit liten och
blivit ofantligt tjock med rött och
brett ansikte. — Gift med
friherrinnan Brita Christina Stake. F. M.
3. Hård, Carl Gustaf, skrev
sig Hårdh, greve, arméofficer, riksråd,
f. 11 juni 1074 i Södra Fågelås skn,
Skarab. län, † 10 febr. 1744 i Stora
Herrestads skn, Malmöh. län.
Föräldrar: generallöjtnanten och
landshövdingen Johan H. och friherrinnan
Carin Stake. — H. blev 109ø
fänrik vid livgardet och 1700 korpral
vid livdrabantkåren. I det stora
nordiska kriget blev han en av Karl
XII:s gunstlingar på grund av sin
tappra oförvägenhet, avancerade 1703
till generaladjutant och 1706 till
överste för Västgöta
ståndsdragon-reg. och löjtnant vid livdrabanterna.
Svårt sårad vid Poltava skall han vid
flykten ha placerats bredvid konung-
en i en kalesch. År 1710 blev han
generalmajor, kaptenlöjtnant vid liv-
drabantkåren och friherre, blessera-
des åter illa i kalabaliken i Bender
1713 och utnämndes s. å. till general-
löjtnant. Sedan han över Stralsund
återkommit till hemlandet, blev han
1717 general av kavalleriet och
generalguvernör över Skåne samt vid
gu-vernementets delning två år senare
landshövding över Malmöh. län. År
1727 insattes han som ivrig
motståndare till holsteinska partiet i
riksrådet men synes som politiker lia varit
mindre framträdande. Han blev tillika
med Horns övriga anhängare i rådet
licentierad, d. v. s. avsatt, vid
riksdagen 1738—39. H. upphöjdes år 1731
i grevligt stånd. —• Gift 1717 med
friherrinnan Anna Charlotta, Lovisa
Fahlström. B. B., H. Wn.
4. Hård, Joh an Ludvig, greve,
arméofficer, f. 1719, † 21 aug. 179S
i Berlin. Son till H. 3. — H. blev
volontär vid Livgardet 1731 och
fänrik vid Närkes och Värmlands reg.
1735. Vid ryska krigets utbrott
begärde han förflyttning till
krigsskådeplatsen ooh deltog som löjtnant vid
Dalreg. i 1741—42 års fälttåg i
Finland. År 1745 befordrades han till
kapten. S. å. gick han i holländsk
krigstjänst och kämpade under
furstens av Waldeck befäl i österrikiska
tronföljdskriget samt bevittnade den
statskupp, som 1747 störtade den
aristokratiskt-republikanska regimen
i Holland. Han blev 1747
holländsk ocli 1748 sv. överste. Efter
hemkomsten vid denna tid slöt han sig till
det nya hovpartiet kring Adolf
Fredrik och Lovisa Ulrika. Han deltog
verksamt i uppgörandet av
revolutionsplanerna 1756 och lyckades efter
deras förtidiga upptäckt fly till
utlandet. Han dömdes in contumaciam
att mista liv, ära och gods, vistades
en tid i Schweiz, där han gjorde Vol-
Johan IiUdvig Hård. Målning (detalj)
av J. H. Scheffel (Gripsholm).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
