Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hägerström, Axel - Hägg, Axel, akvarellmålare, etsare, se nedan - Hägg, Arvid, sjöofficer, se s. 591 - Hägg, Erik, sjöofficer, ämbetsman, se s. 590 - Hägg, Gunder - Hägg, Gunnar, kemist, se s. 591 - Hägg, Gustaf, musiker, tonsättare, se s. 590 - Hägg, Jacob, sjöofficer, marinmålare, se s. 589 - Hägg, Jacob, tonsättare, pianist, se s. 589 - Hägg, Richard, paleontolog, se s. 591 - Hägg, släkt - 1. Hägg, Axel Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hägg
588
Häggart
prägeln av det mildare bedömande av
all mänsklig strävan, som följer med
betraktelsen sub speeie æternitatis,
med insikten i att allt dock blott är
led i ett ändlöst naturligt
sammanhang, där ingenting i och för sig är
högre eller lägre." Därmed torde H.
lia bekänt vad som var hans djupaste
och vackraste filosofiska patos: att
hjälpa till att förlossa denna nya
moral. —- I katedern var H. en
fascinerande gestalt. Redan hans utseende,
den vackra genomträngande blicken,
den höga pannan och det yviga håret,
vittnade om en originell karaktär.
Mot den personliga blygheten — han
talade ofta lågmält och vänd från
auditoriet — kontrasterade hans
intellektuella självständighet och
självmedvetande. Ofta voro
föreläsningarna dramatiskt uppbyggda, med en
sluteffekt beräknad att stanna i
åhörarnas minne. Genom sin
övertygelsekraft och sin entusiasm vann H. också
under sin lärarverksamhet ett antal
hängivna lärjungar, som ibland
betraktat honom med samma vördnad
ooh auktoritetstro, som
boströmianer-na en gång ägnade sin lärare. Sedan
Boströms tid har heller ingen sv.
filosof så varit en andlig makt i Sverige
som H. Visserligen torde få utanför
den inre kretsen ha läst hans skrifter
— som bl. a. på grund av det
otympliga, starkt tyskinfluerade språket
äro mycket svårtillgängliga — men
hans värdenihilistiska och
antimeta-fysiska teser ha, stundom förtunnade
till slagordens form, livligt
diskuterats inom vida kretsar. Hans
förkastelsedom över metafysiken har,
underligt nog, accepterats av en rad sv.
teologer och lett dem till att förneka,
att den religiösa tron innebär någon
metafysisk övertygelse, ja
överhuvudtaget något försanthållande (de s. k.
"lundateologerna") —• en apologetik,
som H. själv naturligtvis icke kunde
godtaga. Sitt djupaste och troligen
mest varaktiga inflytande utanför
fackfilosofin torde H. ha haft på den
sv. juridiken. Bland bemärkta sv.
jurister, som gått i H:s skola, må
nämnas V. Lundstedt och K. Olivecrona.
—■ H. blev jur. hedersdr i Uppsala
1917, led. av Vet, akad. 1929 och av
Vitt. akad. 1933. År 1928 utgavs
"Festskrift tillägnad A. H.". — Gift
1899 med Esther Anna Amalia
Ny-ander. — Litt.: A. Vannérus,
"H.-studier" (1930); E. Oassirer, "A. H."
(193-9); M. Fries, "Grunddragen i
A. H:s filosofi" (företal till A. H.,
"Socialfilosofiska uppsatser", s. å.);
densamme, "Verklighetsbegreppet
enligt H." (1944); G. Rudberg, "A. H."
(Vet. akad:s årsbok 1940); K.
Marc-Wogau, "A. H:s verklighetsteori"
(Tiden 1940); I. Hedenius, "Om rätt
och moral" (1941); E. Logren,
"Huvuddragen av A. H:s filosofi" (1944).
A. W.
Hägg, Axel, akvarellmålare,
etsare, se nedan.
Hägg, Arvid, sjöofficer, se s.
591.
Hägg, Erik, sjöofficer,
ämbetsman, se s. 590.
Hägg, Nils O under, idrottsman,
f. 31 dec. 191S i Hällesjö skn, Jämtl.
län. Föräldrar: lantbrukaren Nils E.
och Selma■ Husberg. ■— H. fick sin
första utbildning i löpning av F.
Westman i Kälarne, där han var
lantarbetare 1936—40. Åren 1942—43 var han
brandman i Gävle. Sedan 1943 är lian
affärsbiträde i Malmö och därjämte
sedan 1946 verkst. dir. i Gunder Hägg
handelsab., Malmö, bildat för
tillverkning av bl. a. Gunders liniment. —
Som nittonåring blev H. tvåa i av.
mästerskapen i hinderlöpning och nådde
även goda tider på bana. År 1939
tävlade han ej på grund av sjukdom
men slog definitivt igenom
sommaren 1940, då lian besegrade Henry
Kälarne och Åke Spångert på 1 500 m
och vann landskampen på 5 000 m
mot Finland. Följ. år vann han
samtliga lopp, vari han deltog, ocli satte
sitt första världsrekord på 1 500 m
men blev suspenderad på tio månader
till följd av för hög reseersättning i
samband med tävlingar i Eskilstuna.
År 1942 erövrade lian inte mindre än
tio världsrekord och mottog följ. vår
inbjudan från Förenta staterna, där
lian segrade i samtliga sju lopp, som
han startade i. Han erövrade
amerikanska mästerskapet på 5 000 m och
satte två amerikanska rekord. År 1944
satte han tre nya världsrekord men
förlorade flera lopp mot Arne
Andersson. En resa till Förenta staterna 1945
blev en besvikelse, men efter
hemkomsten nådde han ytterligare ett
världsrekord. I mars 1946 förlorade H. jämte
två andra framstående löpare sitt
Gunder Hägg.
amatörskap, emedan de mottagit
betalning för tävlingar. Bland hans
resultat må nämnas: 1 500 m 3 min 47,6
sek 1941, 3 min 45,8 sek 1942 och 3
min 43,0 sek 1944; 2 000 m 5 min
11,8 sek 1942; 3 000 m 8 min 01,2 sek
1942; 1 engelsk mil 4 min 04,6 sek
1942, 4 min 01,4 sek 1945; 2 engelska
mil 8 min 42,8 sek 1944; 3 engelska
mil 13 min 32,4 sek 1942. — H. har
bildat skola i fråga om såväl träning
som stil. Han löper till synes utan
ansträngning med väl avbalanserade
steg och har förmåga att gång på gång
sätta in blixtsnabba "ryck". H. tränar
sällan på bana utan i mjuk terräng,
på vintrarna till fots i djup snö. Han
har i detta avseende fått många
efterföljare i Sverige och utomlands. Han
erhöll 1942 Sv. Dagbladets guldmedalj
för årets främsta idrottsbragd. En
staty över H. är avsedd att resas i
Gävle 1946. — Ogift, S. L—n.
Hägg, Gunnar, kemist, se s.
591.
Hägg, Gustaf, musiker,
tonsättare, se s. 590.
Hägg, Jacob, sjöofficer,
marinmålare, se s. 589.
Hägg, Jacob, tonsättare,
pianist, se s. 589.
Hägg, Richard, paleontolog, se
s. 591.
Hägg, gotlandssläkt,
härstammande från länsmannen i Håbo härad,
Uppsala län, Ingemund, som 1557 och
ännu 1579 ägde Värsta frälsegård i
Häggeby skn. Hans son, Axel
Inge-mundsson (f. 1576, † 1655), antog
namnet H. efter födelsesocknen. Hans
sonsons son, kaptenen Axel H. (f. 1685,
† 1743), sändes 1711 av Karl XII
till Gotland för att där upprätta
"de-fensionsverket". Släktens nu levande
två grenar härstamma från två av
hans söner, löjtnanten vid artilleriet
Carl Gustaf H. (f. 1717, t 1789),
morfars farfar till tonsättaren Gustaf
H. (H. 4), som tog sitt namn efter
modern, och farfars farfar till
paleontologen Richard H. (H. 7), samt
kaptenen vid artilleriet Magnus H.
(f. 1728, † 17S5), vilken blev farfars
far till akvarellmålaren och etsaren
Axel Herman II. (H. 1) och hans bror,
konteramiralen, marinmålaren Jacob
II. (H. 2) samt till deras kusin,
tonsättaren och pianisten Jacob H. (H. 3).
Söner till H. 2 äro generallotsdir. Erik
H. (H. 5) och kommendören i
marinen Arvid H. (H. 6); son till H. 5
är kemisten Gunnar H. (H. 8).
1. Hägg (i England Haig), Axel
Herman, akvarellmålare, etsare, f.
10 nov. 1835 i Katthammarsvik,
östergarns skn, Gotland, † 23 aug.
1921 i Southsea, England.
Föräldrar: lantbrukaren oeh
trävaruliand-laren Axel II. ocli Anna Margareta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
