Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Idestam-Almquist, Bengt - 2. Idestam-Blomberg, Marie-Louise - Ideström, Axel - 1. Idman, Nils - 2. Idman, Nils - Ifvarsson, se även Ivarson, Ivarsson - Ifvarsson, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idestam-Blom berg
Ifvarsson
först till 1941 litterär chef i
Sandrew-koncernen, där han bl. a. skrev
manuskriptet till "Ett brott" (1940; efter
Siwertz’ pjäs), allmänt ansedd ss. den
dittills främsta sv. ljudfilmen; 1942
—43 var han produktionschef i
Centrumfilm. År 1944 återgick han till
Stockholms-Tidn. ss. filmkritiker och
red. för söndagsbilagan. År 1946
utgav han arbetet "Filmen som konst".
—-1, har också skrivit danskritik och
därvid strängt fasthållit vid den
klassiska baletten gentemot friare
moderna riktningar. —- Gift 1925 med
Margareta (Gxiit) Almgren.
J.-O. O., U. D.
2. Idestam-Blomberg,
Marie-Louise, skulptris, f. 21 juli 1898
i Åbo. Syster till I. 1. — Uppvuxen
i S:t Petersburg flyttade I. till
Sverige 1917. Hon studerade målning
i S:t Petersburg för A. Eberling och
i Stockholm för C. Wilhelmson 1917,
vid Tekn. skolan 1918 samt
skulptur för Carl Milles vid Konstakad.
1919—21. Hon bedrev studier i Paris
1921 och 1927—28, bl. a. för A.
Bour-delle. Ären 1934 42 innehade hon
tills, med arkitekten Margareta
Köhler firman "Futurum" i Stockholm,
vars kräsna heminredningar
uppmärksammades. Sedan 1940 är hon bosatt i
Sigtuna. Hon har delta,git i flera
utställningar i Stockholm och utställt i
Paris 1925 och 1936 samt i
Köpenhamn 1935. — Gift 1921—34 med
förf. Erik Blomberg. Th. K.
Ideström, Axel,
telegraftjänsteman, författare, f. 30 juni 1873 i
Kalmar. Föräldrar:
telegrafkommissa-rien Gustav Leonard I. och Anna
Elisabet Fornander. —- I. avlade
mo-genhetsex. i Kalmar 1892 och blev
telegrafassistent 1893,
telegrafkommissarie 1906 samt
telegrafkontrollör i Stockholm 1912 och avgick med
pension 1935. Han var 1914—29 led.
av direktionen för Telegrafverkets
pensionsanstalt. — I., som
debuterade som förf. 1901 med "Sarons
liljor", har utgivit en idyllisk och
romantisk arbetarroman i
stockholmsmiljö, "Snickar Logren" (1913), men
f. ö. huvudsakligen historiska
romaner och sagoberättelser med antika
eller orientaliska motiv. Bland hans
historiska romaner märkas "Tiberius"
(1905; 2:a uppl. 1913),"Irene" (1911)
och "Häxkitteln" (1924), av vilka den
sistn. behandlar det revolutionära
Indien efter kriget, ett ämne som I. även
återkommer till i sitt arbete "Det
revolutionära Indien före kriget och
efteråt" (s. å.). Som sagoberättare och
folklivsskildrare har han framträtt
med bl. a. "Tre sagor från
Österlandet" (1907), "Jazids äventyr" (1908),
"Mannen från Java" (1914), "Nilens
barn" (s. å.), "Elfenbenssnidaren"
Axel Ideström.
(1915) och "Manijah" (1927). I., som
i sitt författarskap uttryckt sig
mycket kritiskt mot den europeiska
kulturen, har bl. a. även utgivit
skrifterna "En främlings funderingar om en
behövlig renässans i religion och
uppfostran" (1918), "Vårt livs
mysterium och kyrkan" (1936), "En
lekman läser Bibeln" (under sign. Tis
Antliropos, 1938) och "Einsteins
teorier — tvivelaktiga?" (1940). —
Ogift. B. A.
1. Idman, Nils, präst, krigare, f.
20 juni 1680 på Jusela rusthåll,
Hvit-tis skn, Finland, † 4 juni 1750 i
samma skn. Föräldrar:
befallningsmannen Daniel Larsson I. och Maria
Tac-kou. — I. blev student 1699 och
prästvigdes 1702. S. å. blev han
skvadrons-predikant vid Åbo läns
fördubblingskavalleri, medföljde sv. armén på dess
strider i östersjöprovinserna och
tjänstgjorde i en drabbning 1703 som
adjutant. Han bevistade
belägringarna av Narva, Ivangorod och Viborg
och var 1705—06 fånge hos ryssarna.
Efter hemkomsten utnämndes han till
reg.-pastor, överflyttades 1709 till
Karelska kavallerireg. och blev 1710
reg.-pastor vid Åbo och Björneborgs
läns kavallerireg. Han deltog i kriget
i Finland, bevistade slagen vid
Pälkä-ne och Storkyro och medföljde armén
på dess återtåg till Västerbotten. Han
åtföljde därefter Armfeldts armé på
dess tåg mot Norge och på dess
hemmarsch över fjällen. I en
fältpredikan på Frösön 20 jan. 1719, betitlad
"Folcketz Roop pä Norska Fiällerne"
(utökad och tr. i Stockholm 1720). gav
han en skakande skildring av de fasor
trupperna måst genomgå på fjället.
I. författade även en "Kort
berättelse om Fält-Tåget 1718" (tr. i
Hi-storiallinnen Arkisto 7, 1881). I. blev
1719 kyrkoherde i Hvittis,
utnämndes 1723 till kontraktsprost och var
medl. av prästeståndet vid riksdagen
1734. År 1749 fick han slag och tog
avsked. — Gift 1711 med Christina
Procopoea. A. Åg.
2. Idman, Nils Nilsson, präst,
språkman, f. 24 nov. 1716 i Östuna
skn, Stockholms län, † 5 mars 1790
i Hvittis skn, Finland. Son till I. 1. —
I. inskrevs 1729 vid Åbo akad., blev
1738 fil. magister och prästvigdes
1740. Han medföljde som sk
vadrons-predikant Livdragonreg. under kriget
1742—43. Han blev reg.-pastor 1748,
avgick 1749, blev kyrkoherde i Hvittis
s. å. och kontraktsprost 1758,
deltog i riksdagen 1765 som ett av
ombuden för Åbo stift samt blev teol.
dr i Åbo 1779. — År 1774 utgav I.
ett arbete betitlat "Försök at wisa
gemenskap emillan finska och
grekiska språken, såsom tjenande til
uplysning i finska folkets historia",
som blev mycket uppmärksammat och
även utgavs på franska. I. framträder
där som repr. för en språkhistorisk
riktning, som med filologins hjälp
ville uppvisa släktskap mellan olika
kulturfolk. I :s arbete, i vilket han
sökte bevisa, att finnarna
härstammade från de gamla skyterna, byggde
emellertid på godtyckliga jämförelser
och falska slutledningar och kom
icke att fä någon betydelse för
forskningen. — Gift 1747 med Margareta
Elisabet Rothovius. A. Åg.
Ifvarsson, se även Ivarson,
Ivarsson.
Ifvarsson, Carl, lantbrukare,
politiker, f. 13 febr. 1818 i Våxtorps
skn, Hall. län, † 27 dec. 1889 i
Väres-torp, Ränneslövs skn, samma län.
Föräldrar: frälsebonden lf var Jönsson
och Pernilla Hansdotter. —- I. lärde
sig läsning, skrivning och de första
grunderna i räkning av sina närmaste,
samtidigt som han fick arbeta hårt
på fädernegården. Vid tjugu års ålder
fick han genom en tillfällighet överta
ett mindre hemman, Värestorp, i en
angränsande socken, vilket han
brukade till sin död och utökade genom
inköp och nyodlingar. Han blev
nämndeman 1842 och var led. av Hall. läns
landsting 1863—89 samt ordf. där
1887—SS. År 1859 valdes han, fyrtioett
år gammal, till led. av bondeståndet.
Han var sedan riksdagsman i Andra
K. till 1SS9 och därunder bl. a. led. av
statsutskottet 1865—89 (v. ordf. från
1883), särskilda utskott 1871
(urtiman), 1878, 1883 (v. ordf.), v. talman
1SS0—84, bankofullmäktig 1869—73,
led. av kommittén ang.
skjutsväsendets ordnande 1876—77,
skatteregle-ringskommittén 1879—83,
lantför-svarskommittén 1980—82 och den s. k.
ekonomiska kommittén 1886—87. —
I. var 1862—63 en av de främsta
deltagarna i aktionen mot det då
florerande kotteriväsendet inom bonde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
