Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingelman, släkt - Ingelman, Göran Gabriel - Ingelström, Einar - 1. Ingers, Enoch - 2. Ingers, Malin - Ingeström, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingelman
12
Ingeström
Enoch Ingers.
Södregård i östra Torsås skn, Kronob.
län, antog släktnamnet I. En yngre
son till honom, kronolänsmannen
Göran I. (f. 1700, † omkr. 1750), hade
sönerna a) regementsskrivaren
Magnus I. (f. 1744, † 1813), stamfar för
släktens nu levande gren och far till
direktören vid Ostindiska kompaniet
Bengt Gustaf I. (f. 1774, † 1834), samt
b) prosten och kyrkoherden i Göteryd,
Kronob. län, Johan Gustaf I. (f. 1746,
† 1819), far till skalden Göran Gabriel
I. (se nedan). Med denne utdog Johan
Gustaf 1:8 släktgren 1844.
Ingelman, Göran Gabriel,
skald, f. 28 mars 1788 i Virestads skn,
Kronob. län, † 10 dec. 1844 i
Stockholm genom drunkning i Norrström.
Föräldrar: kyrkoherden Johan Gustaf
I. och Catharina Maria Ödmann.
Systerson till Samuel Ödmann. — I.
in-skrevs vid Lunds univ. 1809 och
avlade där kansli- oeh hovrättsex. 1816.
Är 1818 flyttade han till Stockholm
och började tjänstgöra i
Kammarexpeditionen och Krigshovrätten. På
ämbetsmannabanan avancerade han
aldrig längre än till tf. kopist i
Riksarkivet (1824), men han blev i stället
känd som skicklig tillfällighetspoet
och som medarb. i pressen, bl. a.
Dagligt Allehanda. Han utgav även
vittra kalendrar, översatte
Oehlenschlägers "Helge" (1830) samt
prisbelönades av Sv. akad. 1829 oeh 1836.
Sina "Skaldeförsök" utgav han i 4
bd 182S—38 oeh "Walda
Skaldeförsök" 1S43. — Ogift. R. A.
Ingelström, Einar Andreas,
botanist, f. 3 juni 1894 i Österhaninge
skn, Stockholms län. Föräldrar:
folkskolläraren Anders I. och Matilda
Vilhelmina Johansson. — I. avlade
stu-dentex. i Stockholm 1914 och bedrev
därefter naturvetenskapliga, främst
botaniska, studier vid Stockholms
högskola. Tidigt ägnade han sitt
huvudintresse åt mykologin, där han,
delvis under ledning av Lara Romell,
särskilt studerade de högre
svamparna. År 1928 blev han assistent vid
lantbruksbotaniska avd. vid
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet (efter omorganisation
1932 Statens växtskyddsanstalt). —
I. är en utmärkt kännare av vårt lands
svampar ooh har bl. a. utgivit den
förträffliga "Svampflora" (1940)
samt "Nordisk familjeboks
svampbok" (1933; 3:e uppl. i942), en
populär, mindre handledning. Bland hans
övriga arbeten märkas "Växtdoktorn"
(1945), en handledning i kampen mot
trädgårdens skadegörare, samt div.
uppsatser i växtpatologiska frågor.
I. har även blivit känd för sin
svamppropaganda, ooh han har i ett
tjugutal år lett Sv. Dagbladets
svampex-kursioner i stockholmstrakten. —
Gift 1) 1928—44 med Maine
Constantia Kristina Lövgren; 2) 1945 med
Kerstin Maria Gustafson. S. L.
1. Ingers, Enoch,
folkhögskoleman, f. 1 sept. 1870 i Magiehems skn,
Kristianst. län. Föräldrar:
lantbrukaren och handlanden Carl Johan
Andersson och Ingår Jönsson. — Efter
mogenhetsex. i Karlskrona 1888
fortsatte I. sina studier vid Lunds univ.,
där han blev fil. kand. 1892, fil. lic:
1900 och fil. dr 1908 på avh. "Erik
Lindschöld. Biografisk studie". År
1895 blev han folkhögskollärare vid
Lunnevads folkhögskola i
Östergötland; 1896—1935 var han lärare vid
Hvilans folkhögskola i Skåne och
därunder från 190S skolans rektor. I. blev
tidigt en av de ledande inom den sv.
folkhögskolan. Som rektor fullföljde
han sin företrädare och svärfar
Leonard Holmströms verk samt utvidgade
skolans verksamhet genom inrättandet
av ett specialgymnasium för
förberedelse till inträde vid lantbrukshögskola.
I. var 1912—32 statens
folkhögskolin-spektör och 1912—38 lärare i
pedagogik vid Alnarps lantbruksinst. — I.
har utom sin drsavh. utgivit "Drag ur
Simrishamns historia" (1912),
"Författningar rörande folkhögskolor"
(1931), "Ljusets bonde" om Nils
Månsson i Skumparp (1938) samt det på
grundliga forskningar byggda verket
"Bonden i svensk historia" (1, 1943).
Han har även varit medred. för
samlingsverket "Gammal allmogeslöjd
från Malmöhus län" samt författat
avsnittet "Den svenska folkhögskolan
1868—1900" i minnesskriften "Svensk
folkhögskola under 75 år5’ (1943). —
Gift 1900 med folkhögskollärarinnan
Malin Holmström-Ingers (I. 2).
T. M.
2. Ingers, Hedvig Amalia
(S[alin) Christina Holmström-,
folk-högskollärarinna, f. 13 sept, 1872 i
Tottarps skn, Malmöh. län, † 3 febr.
Malin Holmström-Ingers.
1938 i Lund. Föräldrar:
folkliögskol-föreståndaren Leonard Pontus
Holmström och Hedvig Gustafva
Nordström. — I. studerade i hemmet och
vid Askovs folkhögskola i Danmark
samt fick musikutbildning i Lund och
vid Dresdens konservatorium
1890—-91. Hon avlade skolkökslärarinneex.
1896 i Göteborg. I. var knuten till
Hvilans folkhögskola ss. lärarinna
1897—1935, ss. husmor 1908—29 och
ss. bitr. föreståndarinna 1908—35.
Hon var även utanför skolan verksam
som föreläsare — Mest känd blev I.
genom sina insatser på skolsångens
område. Under titeln "Eggelings
sångbok" redigerade hon 1898 5:e
omarbetade och utvidgade uppl. av F.
Eggelings "Sångbok för folkhögskolor";
denna bearbetning utkom i en 6: e uppl.
1906. Grundad pä denna är också I:S
mycket spridda, för skola oeh hem
avsedda samling "Den svenska
sången" (19-17; 6:e uppl. 1940,
omfattande 426 sånger). I. har vidare bl. a.
utgivit "Åtta sånger ur Törnrosens bok
av C. J. L. Almqvist med
pianoaccom-pagnement" samt tonsatt ’’Fem
sånger av Anders Österling" (1916). —
I. ivrade verksamt för den skånska
allmogeslöjdens återuppväckande.
-—-Gift 1900 med fil. dr Enoch Ingers
(I. 1). IL G—t.
Ingeström, släkt, vars äldste kände
stamfar, bonden i Anstorp i Bo skn,
Örebro län, Joen Andersson, levde i
slutet av 1600-talet och början av
1700-talet. Hans son Anders Joensson
(f. 1696. † 1747) i Ingesgärde i Regna
skn, Östergötland, blev farfar till
Samuel (f. 1758, † 1818), slutligen
hovrättskommissarie och landskanslist i
Linköping; efter fädernegården antog
denne släktnamnet I. Från hans son,
prosten och kyrkoherden i
Gladhammar, Kalmar län, Jonas Olof I. (f.
1792, †1851), härstammar släktens nu
levande gren. Söner till honom voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
