Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Janzon, Sven - Jarl, Otto - Jarler - Jarring, Gunnar - Jarvik, Erik - Jeansén, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jarl
50
Jeansén
chef för bolagets utlandsavd. och
organiserade dess Warszawakontor.
Åren 1929—32 var han dir. för
bolagets avd. i Baltikum. J. grundade 1933
ab. Bröderna Janzons järnaffär i
Stockholm, där han är verkst. dir. Han
var styr.-led. i bl. a. Nordekshöfer
Textilmanufaktur i Riga 1929—32. —
J. var i sin ungdom en framstående
idrottsman och har sedermera varit
verksam inom olika
idrottsorganisationer, särskilt för ishockey. — Gift
1941 med Margit Törnvall. ’ G. M—e.
Jarl, Johan Otto, skulptör, f. 10
april 1856 på Ekholmen, Veckholms
skn, Uppsala län, † 16 nov. 1915 i
Dornbach vid Wien. Föräldrar:
torparen Johan Gustaf J. och Ulrico,
Ersdotter. —- J. var, troligen från
1874, elev vid Tekn. skolan i
Stockholm, där H. Nerpin var hans
lärare och Björnstjerne Björnson
uppträdde som lians gynnare. År 1879 for
han till Wien, där han studerade för
J. Weitmann 1880—81 samt vid
konst-akad. därstädes för E. von
Hell-mer 1881—84. Han ägnade sig till en
början åt porträttfacket men övergick
snart till djurskulpturen, som han
sedan uteslutande odlade. —■ Bland J: s
tidigare arbeten märkas en stor
relief föreställande "Kain och Abel" och
gruppen "Den förlorade sonen". Som
djurskulptör framställde han bl. a.
modeller för porslinsfabriken i
Meissen. Hans monument (en
lejonskulptur) över major Fr. von Haekher restes
i Graz i Steiermark 1909. J. är repr.
i Nat. mus. med flera djurgrupper.
—-Gift med Schmidt (förnamnet okänt).
Th.N.
Jarler, ärkebiskop, † 22 aug. 1255
och begravd i Sigtuna
dominikan-kyrka. — J:s härstamning är obekant;
möjligen har han studerat i Paris.
Han valdes till ärkebiskop efter Olov
Basatömer och invigdes 1236 samt
synes ha varit en ganska betydande
man. Han gav tiggarordnarna rätt att
slå sig ned inom ärkestiftet och
deltog i det bekanta kyrkomötet i
Skän-ninge 1248, där beslut fattades om
celibatet och om upprättandet av
domkapitel, vilka skulle förrätta
biskopsval. Dessa mötesbeslut inneburo det
katolska kyrkoväldets befästande i
Sverige. Det domkapitel J.
upprättade i Uppsala kom att bestå av en
prost, en ärkedjäkne och två kaniker.
Mot slutet av sitt liv blev J. lam och
begärde att bli entledigad från sitt
ämbete. Detta beviljades, men då
påvens brev därom anlände, var J.
redan död. En inskrift i en nisch i
Mariakyrkan i Sigtuna utvisar, att
hans grav befinner sig i närheten. —
Litt.: G. Åsbrink, "Svea rikes
ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid"
(1935); J. Gallén, "La province de
Dacie de l’ordre des frères prëcheurs"
(1, 1946). H. N.
Jarring, Gunnar Valfrid,
språkman, f. 12 okt. 1907 i Brunnby skn,
Malmöh. län. Föräldrar:
lantbrukaren Gottfrid Jönsson och Betty
Svensson. —■ J. avlade studentex. 1926, blev
fil. kand. 1928, fil. lic. 1931, fil. dr
och docent i turkisk språkvetenskap
1933, allt i Lund. Hans
vetenskapliga produktion behandlar språkliga,
framför allt fonetiska, samt
etnologiska problem. Drsavh. "Studien zu
einer osttürkisclien Lautlehre" (1933)
utgjorde resultatet av en studieresa
1929—30 till Kinesiska Turkistan.
Från en senare resa till Afghanistan
(1935) härstamma den värdefulla
samlingen "Uzbek Texts from
Afghan Turkestan" (1938) samt en
etnologisk undersökning om
fördelningen av de turkspråktalande folken i
dessa trakter. Under en vistelse i
Turkiet 1938 ägnade sig J.
företrädesvis åt arkivforskningar i syfte att
uppspåra och bearbeta historiskt
material, som kunde belysa de sv.-turkiska
förbindelserna under Karl XII. •—- J.
har även tagits i anspråk för sv.
ut-rikesrepresentation. Sålunda
förordnades han 1941 till chef för B-avd.
vid sv. beskickningen i Teheran, vilken
befattning han uppehöll till 1944. Följ.
år blev han tf. förste legationssekr. i
Addis Abeba och 1946 tf.
legationsråd där. — Gift 1932 med fil. lic.
Agnes ürania Charlier. K.-E. S.
Jarvik, Anders Erik Vilhelm,
paleozoolog, f. 30 nov. 1907 i Utby
skn, Skarab. län. Föräldrar:
lantbrukaren Verner Johansson och Ellen
Ahlson. — J. blev student i Skövde
1926 och studerade därefter vid
Uppsala univ., där han blev fil. kand.
1932, fil. mag. 1933, fil. lic. 1937 och
fil. dr 1943. År 1937 blev lian e. o.
assistent och 1945 assistent vid Riksmus :s
paleozoologiska avd. Han deltog i
Lauge Kochs expeditioner till
östgrönland 1932 och 1934 samt i den
engelsk-norsk-svenska expeditionen till
Spetsbergen 1939. —• J. har företagit
anatomiska undersökningar över kraniet,
särskilt nospartiet, hos groddjurens
förfäder, crossopterygierna, och
därmed besläktade djurgrupper. På
grundval därav har han sökt bidraga
till rekonstruktionen av dessa djurs
inbördes släktskapsförhållanden. Hans
huvudarbete är "Ön the structure of
the snout of Crossopterygians and
lower Gnathostomes in general" (1942,
drsavh.). -—- Gift 1942 med
skolkökslärarinnan Ulla Sverkersdotter
Grenholm. T. F.
Jeansén, Carl Ferdinand,
kanonkonstruktör, f. 23 mars 1865 i Horreds
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
härads-skrivarein Carl Oscar J. och Charlotte
Catharina Hård af Torestorp. —- Efter
mogenhetsex. i Jönköping 18S4
genomgick J. Tekn. högskolans fackavd. för
maskinbyggnad och mekanisk
teknologi och blev civilingenjör 1887. Han
var elev vid Statens järnvägstrafiks
verkstad i Göteborg 1887—88 och
ritare vid Göteborgs mekaniska
verkstad 1888—89. Sistn. år emigrerade J.
till Förenta staterna, där han först var
ritare vid Gisholt Machine Tool Co. i
Madison, Wisconsin, och 1890—92
konstruktör vid Plainfield Machine
Tool Co. i Plainfield, New Jersey. Åren
1892—1938 var J. i tjänst hos
Förenta staternas krigsmakt. Han var
1892—94 chef för ritkontoret vid
arméns kanonverkstad Watervliet
Arsenal i West Troy, New York, och hade
1894—96 samma befattning vid Sandy
Hook Proving ground (statlig
provningsanstalt för artillerimateriel och
pansarplåt) i New Jersey; 1896—1903
arbetade han vid Office of Chief of
Ordnance (generalfälttygmästarens
byrå) i Washington. År 1905 erhöll J.
en nyinrättad befattning ss.
vapen-ingenjör (ordnance engineer) vid
Förenta staternas flotta; från s. å.
till 1919 var han anställd vid
marin-dep:s kanonfabrik i Washington, där
han utförde experiment och
materiel-inspektion. Åren 1919—38 var han
chefsingenjör vid flottans vapendepå
(principal engineer of Bureau of
Ordnance, Navy Department). — J. är en
av världens främsta
kanonkonstruktörer i senare tid. Under sin
verksamhet vid Förenta staternas flotta
utförde han dess förnämsta
artillerikonstruktioner, och han har gjort
en rad uppfinningar; bl. a.
konstruerade lian 1922 en ny katapult för
krigsfartyg, med krut i stället för
komprimerad luft ss. drivmedel. Han
har utgivit ett flertal skrifter inom
sitt fack. — Gift 1901 med Nellie
Green. S. R.
Carl Jeansén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
