Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jerken, Erik - 1. Jerling, Hans - 2. Jerling, Zacharias - 3. Jerling, Johan - 1. Jerlov, Sigbert - 2. Jerlov, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jerling
56
Jerlov
Erik Jerken.
son och Agnes Amalia Andersson. —
Efter att ha genomgått en
folkskola i Stockholm studerade J. vid
Tekn. skolan där 1916—18 och vid
Althins målarskola 1918 men övergick
s. å. till Konstakad., där han stannade
till 1923. Han företog studieresor i
Frankrike, Holland, England,
Skottland, Italien och Jugoslavien. J.
ägnade sig till en början främst åt
dekorativt måleri och fick snart
självständiga uppdrag, t. ex. vid utsmyckandet
av Högalidskyrkan, Stadshuset och
Konserthuset i Stockholm. Denna
dragning till det dekorativa är också
skönjbar i hans stafflimåleri. Utom
landskapsbilder såväl från flera
trakter av Sverige som från utlandet
utförde J. porträtt, figurstudier,
interiörbilder och stilleben. Kedan
under akademitiden gjorde han sig känd
som en skicklig grafiker i olika
tekniker, och även senare producerade
han ehuru sparsamt vackra blad i
etsning och litografi, t. ex. "Motiv
från Grez" (etsning, 1930). Som ex.
på hans måleri kunna nämnas
"Självporträtt" (1928), "Den sjuke
målaren" (1932), "Stockholms ström"
(1941) och "Flyktingtåget" (1944—
45). J. utställde bl. a. i Stockholm
1931 och 1943, i Oslo 1933 och i
Göteborg 1946. Han är repr. i Kat. mus.
— Gift 1923 med Greta Zetterstrand.
Th.N.
1. Jerling, Hans Persson,
ornaments- och figurbildhuggare, † före 1
juni 1695 i Stockholm. — J. uppges
härstamma från Jäders skn,
Södermani. län. Ilan var 1654 gesäll hos
bildhuggaren Markus Hebel i Stockholm,
inrättade 1666 egen verkstad och
upptogs 1670 i sten- och
bildhuggarämbe-tet därstädes. — Autentiska verk av
J. äro bl. a. en dopfatsbärande ängel i
Jakobs kyrka i Stockholm, den
figu-rala utsmyckningen av orgeln i
Veckholms kyrka, Uppland, altaruppsat-
sen i Kolbäcks kyrka, Västmanland,
altaruppsatsen i Västra Vingåkers
kyrka, Södermanland, samt den
orna-mentala dekoren i
paradsängkammaren på Drottningholm. Under de
fyrtio år, som hans verksamhet
omfattade, utgick en mängd icke identifierade
eller identifierbara arbeten från hans
hand eller verkstad, främst trä- men
även stenskulptur, kyrklig och profan
inredning, epitafier och rena
hantverksalster. På Drottningholm
samarbetade han 1668—70 med Nicolaes
Millich, vars klassicistiskt
monumentala figurstil lian efterliknade på sitt
eget bondskt kraftfulla maner. —
Gift med Regina (efternamnet okänt).
—^ Enligt den senaste forskningen
(Göran Axel-Nilsson) har det i
litteraturen förekommande namnet
Markus J. tillkommit genom
sammanblandning av J. och bildhuggaren
Markus Hebel. -—■ Litt,: B. Waldén,
"Nicolaes Millich och hans krets"
(1942). Th. N.
2. Jerling, Zacharias,
skulptör, f. före 1680 i Stockholm, † före
2 sept. 1720 därstädes. Son till J. 1.
—- Vid faderns död 1695 hade J. i elva
år arbetat på dlennes verkstad, som
han troligen övertog. J:s tidigaste
kända arbete är ett nu endast
fragmentariskt bevarat epitafium över
G. Störning i Nyköpings
Nikolai-kyrka (omkr. 1691). Det visar
tydliga influenser av den millichska
porträttstilen oeh kan tyda på, att J.
redan omkr. 1680 stått i
lärjunge-skap till N. Millich. På stilistiska
grunder har ytterligare ett antal
arbeten attribuerats till J., som därmed
skulle träda i förgrunden ss. en av
den karolinska tidens förnämsta
porträttskulptörer. I slutet av 1690-talet
övergick han till den Tessin-Prechtska
blåsvädersbarocken, som
karakteriserar hans senare, hittills otillräckligt
kända verksamhet. — Litt.: B.
Waldén, "Nicolaes Millich och hans krets"
(1942). Th. N.
3. Jerling, Johan, skulptör,
trä-snidare, f. omkr. 1680 i Stockholm,
† 3 okt. 1753 i Sövestads skn, Malmöh.
län. Bror till J. 2. — J. fick
säkerligen sin utbildning på faderns
verkstad i Stockholm, där han tillägnade
sig den millichska monumentalstilen
med inslag av en mera prechtartad
barock. År 1702 var han
skeppsbildhuggare i Karlskrona men flyttade
till Ystad, där han var bosatt 1708,
för att senare slå sig ned på
Krageholm i Sövestads skn. Där bodde han
1719 och fram till sin död. — J. synes
ha varit ett slags hovkonstnär åt
grevinnan Christina Piper på
Krageholm, för vars räkning han utförde
inredningen av slottskapellet där,
altaruppsatsen i Ängsö kyrka, Väst-
manland, och sannolikt även
altar-uppsatsen i Vists kyrka, Östergötland.
Han var emellertid också verksam i
flera skånska kyrkor, däribland
Andrarums oeh Sövestads, och gav med
altaruppsatsen i S:ta Mariakyrkan i
Ystad det bästa provet på sin
betydande konstskicklighet. Han var
sysselsatt därmed 1719—33. J. synes
ha varit en av de mest framstående
repr. för de provinskonstnärer, som
voro både bildsnidare, ornamentister,
polykromister och i viss mån
byggmästare och "inredningsarkitekter".
— Gift 1706 med Anna Maria
Beyr-ley. — Sonen Carl ./., f. 1719 i
Sövestads skn, vann 1747 burskap i
Ystad ss. ornamentsmålare och
bildhuggare. — Litt.: W. Karlson, "J.
J." (i Tidskr. för konstvetenskap
1935—36). Th. N.
1. Jerlov, Ernst Siggert,
veterinär, f. 1 sept. 1S87 i Eslöv.
Föräldrar: grosshandlaren Nils Johnson ocih
Ingrid Åkerman. —• J. avlade
mogen-hetsex. i Lund 1905 och veterinärex.
i Stockholm 1909. Efter div.
förordnanden, bl. a. som föreståndare för
Veterinärinrättningen i Skara och
besiktningsveterinär vid Göteborgs
offentliga slakthus, antogs han 1910
till stadsveterinär i Falkenberg, där
han tillika var besiktningsveterinär
vid exportslakteriet 1916—37. Ären
1921—30 innehade han
förordnande som statens konsulent vid
bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen.
År 1936 blev J. chefveterinär för
Hall. läns hushållningssällskaps
tuberkuloslaboratorium i Falkenberg.
Åren 1938—40 tjänstgjorde han som
tf. byråchef i Medicinalstyr. med
uppdrag att leda kampen mot
mul-och klövsjukan, varöver han på styr:s
uppdrag avgav en utförlig
redogörelse (1940). — J. har av regeringen
anlitats som sakkunnig led. i
kommittéerna av 1920—30 för avgivande av
förslag till utvidgad kamp mot
nötkreaturstuberkulosen, 1936—41
rörande enhetlig livsmedelslagstiftning
och 1939—40 ang. modernisering av
epizootilagen. Han är led. av
stadsfullmäktige i Falkenberg sedan 1’920
(v. ordf. 1927—29) och av Hall. läns
landsting sedan 1942. — Gift 1) 1912
med Gerda Elisabeth Edquist, † 1941;
2) 1943 med Dagmar Sofia
Wester-gren. N. F—m.
2. Jerlov, E mil Jonathan, läkare,
f. 17 mars 1891 i Eslöv. Bror till J. 1.
—• J. avlade mogenhetsex. i Lund 1909
och blev med. kand. 1913, med. lic.
1917 och med. dr 1925, allt i
Stockholm. Efter div. förordnanden vid
bl. a. Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt, Allm. barnbördshuset i
Stockholm 1918—20, Karlstads lasaretts
kirurgiska avd. 1920—21 och Sabbats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
